Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund – Essity, en framstående aktör inom hygien- och hälsobranschen, står inför utmaningar gällande logistikflödet för konsumentprodukter från produktionsanläggningen i Lilla Edet till kunder i Danmark. Den nuvarande logistikprocessen involverar intern transport med egna lastbilar till externa lager. I detta sammanhang är det av yttersta vikt att säkerställa snabba och kostnadseffektiva leveranser, samtidigt som kundtillfredsställelse upprätthålls. Syfte – Projektet syftar till att analysera och optimera Essitys nuvarande logistikflöde för konsumentprodukter. Fokus ligger på att identifiera potentiella förbättringar för att säkerställa smidiga och effektiva leveranser till den danska marknaden. En central del av studien innefattar även övervägandet av att integrera en tredjepartslogistikpartner (3PL) för att ytterligare förbättra logistikstrukturen. Metod – En omfattande metodik har använts, där både kvalitativa och kvantitativa aspekter har analyserats. Genom intervjuer och observationer har data samlats in för att skapa en holistisk förståelse för nuvarande logistikflöde och eventuella alternativa lösningar. Resultat och diskussion – Den omfattande analysen av Essitys nuvarande logistikflöde avslöjar viktiga insikter. Den befintliga metoden, med intern transport till externa lager, visar sig vara ekonomiskt gynnsam, särskilt när kontrakterade kostnader för externa lager och andra projektrelaterade utgifter för år 2023 beaktas. Det är värt att notera att de ekonomiska data för en alternativ lösning från en potentiell 3PL-leverantör gäller för år 2025. För att förstå möjliga förändringar i kostnader över tid har hänsyn tagits till den potentiella ökningen av kostnaderna för den befintliga metoden. Diskussionen inkluderar också miljöaspekter, där olika lösningar övervägs för att identifiera den mest hållbara och lönsamma strategin för Essitys logistik. Lösning 2, som involverar byggandet av ett nytt lager (green warehouse) och användning av elfordon och HVO-drivna lastbilar, presenterar sig som en hållbar inriktning som kan minska CO2-utsläppen och bidra till Essitys övergripande mål att minska miljöpåverkan. Rekommendationer för Essity – Baserat på resultaten av analysen rekommenderas Essity att genomföra en benchmarking för att undersöka erbjudanden från andra potentiella 3PL- leverantörer. Förhandlingar med det nuvarande externa lagret för att förbättra prisstrukturen bör övervägas, särskilt med tanke på de betydande totala kostnaderna för båda lösningarna. Slutligen bör Essity överväga att göra en strategisk investering i att bygga ett utökat manuellt lager nära det befintliga, vilket kan möjliggöra ökad flexibilitet och kostnadseffektivitet över tiden. / Background – Essity, a prominent player in the hygiene and health industry, faces challenges regarding the logistics flow for consumer products from its production facility in Lilla Edet to customers in Denmark. The current logistics process involves internal transportation with company-owned trucks to external warehouses. In this context, ensuring swift and cost- effective deliveries while maintaining customer satisfaction is of utmost importance. Purpose – The project aims to analyze and optimize Essity's current logistics flow for consumer products. The focus is on identifying potential improvements to ensure smooth and efficient deliveries to the Danish market. A central part of the investigation also involves considering the integration of a third-party logistics partner (3PL) to further enhance the logistics structure. Method – A comprehensive methodology has been employed, analyzing both qualitative and quantitative aspects. Through interviews and observations, data has been collected to gain a holistic understanding of the current logistics flow and potential alternative solutions. Results and Discussion – The extensive analysis of Essity's current logistics flow reveals crucial insights. The existing method, involving internal transport to external warehouses, proves to be economically advantageous, especially when considering contracted costs for external warehouses and other project-related expenses for the year 2023. It is worth noting that the economic data for an alternative solution from a potential 3PL provider applies to the year 2025. To understand possible changes in costs over time, considerations have been made for the potential increase in costs for the existing method. The discussion also includes environmental aspects, where different solutions are considered to identify the most sustainable and profitable strategy for Essity's logistics. Solution 2, involving the construction of a new warehouse (green warehouse) and the use of electric vehicles and HVO-driven trucks, presents itself as a sustainable approach that can reduce CO2 emissions and contribute to Essity's overall goal of reducing environmental impact. Recommendations for Essity – Based on the results of the analysis, Essity is recommended to conduct a more in-depth benchmarking to explore offerings from other potential 3PL providers. Negotiations with the current external warehouse to improve the price structure should be considered, especially considering the significant total costs for both solutions. Finally, Essity should contemplate making a strategic investment in building an expanded manual warehouse near the existing one, enabling increased flexibility and cost-effectiveness over time.

Access to affordable high-quality health care solutions is a global challenge, especially in emerging markets where health care systems are the most resource constrained. The socio-economic benefits of investing in health care are considerable, especially in terms of improvement of life quality and economic development. This creates a strong demand for efficient health care delivery models with good health outcomes. In particular, health programs targeting children in their formative years can have a longlasting effect on the children’s and their families’ lives. In India, which has one of the highest burdens of disease in the world, many states lack adequate school health programs. To address this need, the NICE Foundation has developed a school health program that provides free health care to over 200,000 children. The NICE Foundation has experienced a great interest in their school health model and thus aims to expand their operations. This study analyses the characteristics of the school health program in order to identify future opportunities and to provide strategic advice for the expansion of the NICE Foundation School Health Program. / Tillgång till prisvärd och högkvalitativ sjukvård är en global utmaning, i synnerhet i tillväxtländer där sjukvårdssystemen  är mycket  resursbegränsade.  De socio-ekonomiska  fördelarna  av att investera  i sjukvård  är avsevärda,  med förbättrad  livskvalitet  och ekonomisk  utveckling  som följd.  Det  finns  därför  en  stor  efterfrågan  på  effektiva  hälsomodeller  som  renderar  goda hälsoresultat.   Särskilt  hälsoprogram   som  är  inriktade  på  barn  i  deras  formativa  år  har dokumenterats ge långtgående positiva effekter för individerna och samhället. I Indien, som har en  av  de  högsta  nivåerna   av  sjukdomsbörda   i  världen,   saknar  många  av  delstaterna skolhälsoprogram.   För   att   addressera   detta   behov   har   NICE   Foundation   utvecklat   ett skolhälsoprogram   som  i  nuläget  erbjuder  gratis  sjukvård  för  över  200  000  barn.  NICE Foundation  skolhälsomodell  har  fått  mycket  positiv  respons  och  organisationen  ämnar  att expandera  programmet.  Denna  studie  analyserar  NICE  Foundation  skolhälsomodell  för  att identifiera framtida möjligheter samt för att tillhandahålla strategiska råd för expansion.

Energianvändningen har ökat markant globalt sedan 1971, vilket har påverkat klimatet och orsakat global uppvärmning. För att minska energiförbrukningen och dess påverkan på klimatet har Sverige fastställt energi- och klimatmål fram till år 2030. Sektorn för bygg- och fastigheter har en stor roll att spela i att minska utsläppen av växthusgaser eftersom den stod för 15,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2020. Syftet med denna studie är att undersöka möjliga alternativa lösningar och åtgärder som kan minska både energiförbrukningen och kostnaderna samtidigt som klimatpåverkan från byggnader minskas. Fokus ligger på att tillämpa dessa åtgärder på ett småhus i Markaryd. I studien användes litteraturstudier, intervjuer och beräkningsprogram som Bidcon, energiberäkning.se och pay off-metoden. Resultaten visar att renoveringsåtgärder, såsom fönster- och dörrbyte, tilläggsisolering av vinden och installation av ett mekaniskt ventilationssystem, minskade energiförbrukningen och var ekonomiskt fördelaktiga när de kombinerades med andra åtgärder. Undersökningen visar att trä och cellulosa hade lägre klimatpåverkan än aluminium och glasull i skedena A1-A5. Renoveringsåtgärder, med rätt val av material, kan således minska energiförbrukningen och klimatpåverkan samtidigt som de är ekonomiskt fördelaktiga, vilket leder till positiva effekter för både miljön och ekonomin. / Studies indicate that renovation projects have significantly lower environmental impact compared to new constructions, with emissions reduced by up to 50 % due to the reuse of existing materials. The purpose of this study is to explore alternative solutions and strategies that can effectively reduce both energy consumption and costs, while mitigating the climate impact of buildings. The focus is specifically on applying these measures to a small house in Markaryd. The research methodology involved a combination of literature reviews, interviews, and the utilization of calculation tools such as Bidcon, energiberäkning.se, and the pay-off method. The results demonstrate that renovation measures such as window and door replacement, additional insulation in the attic, and the installation of a mechanical ventilation system effectively reduced energy consumption and proved economically viable. The investigation also revealed that wood and cellulose materials had lower climate impact compared to aluminum and glass wool in stages A1-A5. Therefore, renovating buildings with careful material selection can simultaneously achieve reduced energy consumption and climate impact, while also offering economic benefits, thereby contributing positively to both the environment and the economy.

Lifetime and obsolescence of components for computer-based systems poses issues for continued usage and maintenance of the systems. This thesis investigates possible alternatives for lifetime extension of a train identification system used in Stockholm Metro. Research of other train identification systems available on the market were made to enable a cost comparison between lifetime extension and system replacement. Methods for extending lifetime of computer-based system, where components are obsolete, were investigated. Since most system documentation was inaccessible a reverse- engineering approach was chosen. Through usage of electrical schematics acquired and open-source hardware descriptions a hardware emulator was developed, which is directly compatible with the existing hardware. The total amount of resources used indicates it is possible to extend the systems lifetime at a low cost, as compared to the cost of system replacement. / Livslängd och åldrande av komponenter för datorbaserade system utgör problem för fortsatt användande och underhåll av systemen. Den här avhandlingen undersöker möjliga alternativ för livstidsförlängning av ett tågidentifieringssystem som används i Stockholms tunnelbana. Efterforskningar av andra tågidentifieringssystem tillgängliga på marknaden genomfördes för att möjliggöra en kostnadsjämförelse mellan livstidsförlängning och systemutbyte. Metoder för förlängning av livslängd av datorbaserade system, där komponenter är föråldrade, undersöktes. Då stora delar av systemdokumentationen inte var tillgänglig valdes baklängesutveckling som strategi. Genom användande av förvärvade elscheman och öppen-källkod hårdvarubeskrivningar kunde en hårdvaruemulator utvecklas, vilken är direkt kompatibel med befintlig hårdvara. Den totala resursanvändningen indikerar att det är möjligt att förlänga systemets livslängd till en låg kostnad, jämfört med kostnaden för ett systembyte.

Denna studie jämför två alternativ för att upphandla nya omsorgsfastigheter, att som kommun sköta allt själva eller genom att upphandla en privat omsorgsoperatör. Syftet med detta arbete är att undersöka skillnaden mellan de två alternativen ur ett fastighetsekonomiskt perspektiv. Genom att jämföra två fastigheter, en kommunal och en privat, kommer arbetet belysa för- och nackdelar med dem samt kunna svara för vilken är att föredra ekonomiskt sett. Det har också genomförts två semistrukturerade intervjuer med personer som representerat det kommunala respektive privata aktörerna av de båda fastigheterna. Intervjuerna har använts för att ge stöd till argument i analys och komplettera bidragande faktorer som inte togs upp i fallstudierna. Bakgrunden till arbetet är det ökade behovet av nya omsorgsfastigheter i Sverige på grund av den ökande andelen äldre i landet. Detta har lett till ett ökat privat inflytande på marknaden och införandet av nya lagar för att göra marknaden mer konkurrenskraftig. Inför arbete har vi varit i kontakt med det privata vård- och omsorgsbolaget Ambea som har varit med och formulerat frågeställningen samt bidragit med information och hjälp under arbetets gång.   Resultatet av arbetet visar att det finns fördelar med båda alternativen för kommunen, att äga och förvalta själva kan vara gynnsamt på sikt medans privat upphandling kan vara mer kostnadseffektivt. När det kommer till den fastighetsekonomiska delen finns det klara fördelar med det privata alternativet. Studien visar att man bygger mer kostnadseffektivt och kan initialt erbjuda en lägre hyra. Detta beror mycket på kommunens avskrivningsplan, kommunens inledande kostnader för vårdfastigheten är högre men denna summa sjunker med tiden. Denna jämförelse visade att den kommunala fastigheten på långsikt är lönsam men detta tar inte hänsyn till riskerna med att äga fastigheten själva som de kan bortse från med att upphandla privat. / This study compares two options to procure new care homes, where the municipality manage everything themselves or by procuring a private care operator. The purpose of this study is to examine the difference between the two options from a real estate economy perspective. By comparing two properties, a public and a private, the work will highlight the pros and cons of them and be able to answer which is preferable financially. Two semi-structured interviews have also been carried out with people representing the public and private operators of the two properties. The interviews have been used to provide support for arguments in analysis and add contributing factors that were not addressed in the case studies. The background to this study is the increased need for new care properties in Sweden because of the growing proportion of the elderly in the country. This has led to increased private influence on the market and the introduction of new laws to make the market more competitive. Prior to study, we have been in contact with the private care provider Ambea, who have been involved in formulating the question at issue and contributing information and help during the process. The result of the study shows that there are benefits to both options for the municipality, to own and manage themselves can be favourable in the long term while private procurement can be more cost effective. When it comes to the real estate economy, there are clear advantages with the private option. The study shows that they build more cost effective and can initially offer a lower rental. This is greatly due to the municipality's depreciation plan, the municipality's initial costs for the care property are higher, but this cost decreases with time. This comparison showed that the public property in the long term is profitable, but this does not take into account the risks of owning the property themselves that they can ignore with the private alternative.

<p>Företag: Midelfart Sonesson AB</p><p>Syfte: Studien skulle ge en bild av vilka kriterier som är betydelsefulla för företag vid rationalisering av lagerställen. Den skulle dessutom ge en bild av vilka tänkbara ekonomiska konsekvenser som kan följa efter en rationalisering. Genom en fallstudie av ett typföretag och genom kompletterande intervjuer med kunniga inom logistik och företagsekonomi skulle författarna undersöka vilka kriterier som företagen lägger mest vikt på när de ska starta ett så stort projekt som lagerställesrationalisering, samt förstå vad kostnadsbesparingen kan bli.</p><p>Metod: En studie av företaget Midelfart Sonesson AB har utförts. Primär- och sekundärdata har samlats in genom personliga intervjuer, litteratur, rapporter, och elektroniska källor.</p><p>Teori: Teorin består av nio olika avsnitt som kan tillämpas på ämnet i uppsatsen. Teorin används för att förstå företagets uppbyggnad, organisation och dess handlande. Det ger en förståelse av lagerhållning och lagerställesrationalisering.</p><p>Empiri: I empirin beskrivs företagets situation idag. Förslag från konsulten tas upp, angående den förändring och det val som de står inför. Material som inkommit genom intervjuer belyses även i empirin.</p><p>Slutsats: Kostnadseffektivitet med bibehållen kundservice är de viktigaste kriterierna. Stora kostnadsbesparingar kan göras vid lagerställesrationalisering.</p> / <p>Company: Midelfart Sonesson AB</p><p>Purpose: The essay should give a picture of which criteria are important to companies when rationalizing their warehouse places. It would also illustrate what the possible economic consequences could be after a rationalization. A case study of a typical company and in addition, interviews with experts in the areas of logistics and business administration should help the authors investigate which criteria the companies emphasize, when they start such a large project as warehouse place rationalizing, and also understand the cost effect.</p><p>Methodology: A study of the company Midelfart Sonesson AB has been done. Primary- and secondary data has been gathered through personal interviews, literature, reports and electronic sources.</p><p>Theoretical perspective: The theory consists of nine different sections that can be applied to the subject of this essay. The theory is used to understand a company’s build-up, organization and its action. It gives a comprehension of stock holding and warehouse place rationalization.</p><p>Empirical foundation: This is where the company’s situation of today is described. The consultant’s recommendations, concerning the transformation and the choice that has to be made, are described. Information received through interviews is also illustrated in the empirical foundation.</p><p>Conclusion: Cost efficiency with maintained customer service is the most important criteria. Large cost savings can be made through warehouse place rationalizing.</p>

Företag: Midelfart Sonesson AB Syfte: Studien skulle ge en bild av vilka kriterier som är betydelsefulla för företag vid rationalisering av lagerställen. Den skulle dessutom ge en bild av vilka tänkbara ekonomiska konsekvenser som kan följa efter en rationalisering. Genom en fallstudie av ett typföretag och genom kompletterande intervjuer med kunniga inom logistik och företagsekonomi skulle författarna undersöka vilka kriterier som företagen lägger mest vikt på när de ska starta ett så stort projekt som lagerställesrationalisering, samt förstå vad kostnadsbesparingen kan bli. Metod: En studie av företaget Midelfart Sonesson AB har utförts. Primär- och sekundärdata har samlats in genom personliga intervjuer, litteratur, rapporter, och elektroniska källor. Teori: Teorin består av nio olika avsnitt som kan tillämpas på ämnet i uppsatsen. Teorin används för att förstå företagets uppbyggnad, organisation och dess handlande. Det ger en förståelse av lagerhållning och lagerställesrationalisering. Empiri: I empirin beskrivs företagets situation idag. Förslag från konsulten tas upp, angående den förändring och det val som de står inför. Material som inkommit genom intervjuer belyses även i empirin. Slutsats: Kostnadseffektivitet med bibehållen kundservice är de viktigaste kriterierna. Stora kostnadsbesparingar kan göras vid lagerställesrationalisering. / Company: Midelfart Sonesson AB Purpose: The essay should give a picture of which criteria are important to companies when rationalizing their warehouse places. It would also illustrate what the possible economic consequences could be after a rationalization. A case study of a typical company and in addition, interviews with experts in the areas of logistics and business administration should help the authors investigate which criteria the companies emphasize, when they start such a large project as warehouse place rationalizing, and also understand the cost effect. Methodology: A study of the company Midelfart Sonesson AB has been done. Primary- and secondary data has been gathered through personal interviews, literature, reports and electronic sources. Theoretical perspective: The theory consists of nine different sections that can be applied to the subject of this essay. The theory is used to understand a company’s build-up, organization and its action. It gives a comprehension of stock holding and warehouse place rationalization. Empirical foundation: This is where the company’s situation of today is described. The consultant’s recommendations, concerning the transformation and the choice that has to be made, are described. Information received through interviews is also illustrated in the empirical foundation. Conclusion: Cost efficiency with maintained customer service is the most important criteria. Large cost savings can be made through warehouse place rationalizing.

Syftet med den här studien är att förbättra informationsflödet från projektering och produktion in i förvaltningen. Detta för att väcka ett intresse hos förvaltare och för att visa att det finns pengar att spara genom att ta hand om informationen från projekteringen och produktionen. Tidigare studier inom området BIM visar att stor fokus läggs på projektering och produktion men det är ett väldigt litet fokus på förvaltningen när man talar om BIM. Målet är att konkret kunna visa vad informationen är värd och att visa vilken information förvaltare använder och var den finns i byggprocessens skeden före förvaltningen. Rapporten bygger på en litteraturstudie, intervjuer och beräkningar. Förvaltare har blivit tillfrågade vilken information de använder i förvaltningen och sedan har projektör och entreprenör blivit tillfrågad ifall denna information finns att tillgå i projekteringen och produktionen. Värderingen av informationen har sedan gått till på två sätt. Det ena sättet är att bedöma kostnaden av att uppdatera information mot kostnaden att ta fram information på nytt. Det andra sättet är att med hjälp av nyckeltal (kronor per kvadratmeter) och den lista med typ av information som förvaltare använder, som sammanställts från intervjuerna, ta reda på vad information är värd. Det första sättet att värdera visar att det kostar lika mycket att hålla relationsritningar (A) uppdaterade i som minst 18år och i som mest 50år som att ta fram informationen helt på nytt. Nästan samma gäller för BIM-modell med avseende på relationsritningar (A). Fast där är kostnaden för framtagning på nytt lika stor som att hålla den uppdaterad i som minst 22år och i som mest 58år. Det andra sättet att värdera visar att mindre än 25% av den information man kan finna i projekteringen och eller i produktionen är värd cirka 10% av projekteringskostnaden. / The purpose of this study is to improve the flow of information from the design and construction phase into the facility management. This in order to make the facility managers see the advantages with BIM and to show that there is money to be saved by retrieving the information from the design and the construction phase. Earlier studies show that there actually has been quite little research done within BIM in the facility management and that the main focus has been at the design and the construction phase. The aim with the study is to specify the value of the information and to show which information facility managers use and where it can be retrieved from within the earlier phases of the construction process. The report is based on a literature study, interviews and calculations. A number of facility managers have been asked which types of information they use and designers and entrepreneurs have then been asked if these types of information can be found in the design and the construction phase. The information has been valued in two different ways. In one way the information was valued by comparing the cost between updating existing information or recreate the same type of information. The other way of valuing the information was to find out the worth of information by using key figures (SEK per square meter) and the list of information that facility managers use, which was made up from the interviews. The first way of valuing shows that the cost of producing as built drawings (A) in the facility management cost as much as keeping the same type of information updated for at least 18years and as most 50years. Almost the same goes for a BIM-model. Only there the difference is that the cost of producing a BIM-model focused on as built drawings (A) in the facility management cost as much as keeping the same type of information updated for at least 22years and as most 58years. The other way that the information was valued shows that less than 25% of the information that can be found in the design and/or construction phase is worth circa 10% of the projecting fee.

Grundskolan, som är en obligatorisk och viktig kommunal verksamhet, utgör ett exempel på då det är svårt att uppskatta reella resultatmått för att mäta och jämföra effektivitet, t ex till följd av reformer. Denna avhandling belyser utvecklingen av modeller för effektivitetsmätning inom ramen för en reform inom den offentliga sektorn, den s k stads-delsnämndsreformen (SDN-reformen) i Stockholms stad 1997. En grundläggande fråga för de ekonomiska vetenskaperna gäller utveck-ling av metoder för att bedöma effektivitet i olika verksamheter. I denna avhandling är effektivitetsbegreppet centralt. För att mäta effekter krävs mått som anger värdet av det som presterats i förhållande till värdet av de förbrukade resurserna. Möjligheterna att göra effektivitetsmätningar varierar mellan olika verksamheter. Det är svårt att mäta effektivitet hos många offentliga verksamheter och därmed att göra bra bedömningar av deras utveckling. Främst ligger svårigheten i att få goda och jämförbara mått på resultaten av en viss verksamhet. Mot bakgrund av de senare decenniernas reformering av den offentliga sektorn finns ett stort behov av modeller för att bedöma i vilken utsträckning dessa reformer lett till en ökad effektivitet. I studien undersöks effektivitetsförändringar i Stockholms stads grund-skolor i samband med SDN-reformen genom att mäta och beskriva effektivitet med hjälp av flera olika metoder. Tillvägagångssättet innebär att jämföra resultaten från metoderna och studera i vilken grad de pekar åt samma håll. Motivet är att belysa i vilken utsträckning resultaten ger samstämmighet. Då resultaten inte pekar åt samma håll analyseras tänkbara orsaker. En slutsats gällande den troliga effektivitetsför-ändringen ges. Avslutningsvis görs ett försök att med hjälp av SDN-reformen förklara denna utveckling. / <p>Sammanfattning på engelska med titeln: Effectiveness in compulsory school education following a district council reform. Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2003</p>