Kognitiv Beteende terapi (KBT) är en sammansättning av två behandlingsformer; kognitiv terapi och beteendeterapi. Sammansättningen av dessa två började forskas kring på 1960-talet för att skapa en bättre behandling för individer med depression. De senaste åren har KBT dominerat psykoterapiforskningen och mycket av forskningen är gjord på metoderna i behandling av depression, men även ångest. Behandlingsmetoden har utvecklats och fått nya förgreningar, bland annat Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT). Vi ville jämföra de två behandlingsmetoderna i behandlingen av ångest och depression genom att göra en litteraturöversikt på redan existerande forskning. Vi har haft en hermeneutisk ansats under vårt arbete, där våra tolkningar och fördomar leder oss genom arbetets gång. Resultatet visar på att de båda metoderna är effektiva och långsiktiga i behandlingen av ångest och depression. IKBT har en större samhällsnytta än konventionell KBT då fler kan få tillgång till behandlingen men en nackdel är att den internetbaserade metoden inte ännu är verksam för de tyngre diagnoserna. IKBT visar sig vara ett bra komplement till KBT och det behöver implementeras mer i vården för att möjliggöra att fler får behandling, men även för att det ger terapeuten mer tid att fokusera på de individerna med svårare problematik.

No description available.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka fyra grundläggningsmetoder och komma fram till vid vilket djup till fast berg den ekonomiska brytpunkten ligger. Detta utfördes genom att skapa två modeller baserade på pågående projekt på Sweco Structures AB. Studien innefattade kostnader för projektering, material och produktion. Projekteringskostnader togs fram i samarbete med Sweco Structures AB,medan kostnader för material och produktion kartlagts genom intervjuer av entreprenörer och leverantörer. De grundläggningssätt som har studerats i detta examensarbete är pålning med borrade stålrörspålar, slagna betong- och stålrörspålar samt gjutning av betongplintar efter schaktning ner till fast berg. Beräkningar för dimensionering av betongplintar och betongfundament genomfördes med hjälp av Eurokod 2 och Betonghandboken. Statisk lastkapacitet har för varje påle beräknats analytiskt och med hjälp av beräkningsprogrammet Rymdpålgrupp. För att kunna analysera prisbilden harmedian, lägsta-, högsta- och medelpris beräknats för samtliga kostnader.Alla slutgiltiga beräkningar är utförda i Mathcad 15.0. Genom att beräkningarna ärautomatiserade kan filen fungera som en mall vid dimensionering och beslutstagande avseende grundläggningsmetod, exempelvis vid upprättande av systemhandlingar. Slutsatsen av arbetet är att valet av vilken grundläggningsmetod som lämpar sig bästför det aktuella projektet beror på många faktorer. På grund av varierande förutsättningar krävs olika tekniska lösningar. Det är därmed vanskligt att ange engenerell rekommendation. Från resultatet av modellerna framgår det att metoden med schaktning och gjutning av betongplintar på berg är kostnadseffektiv om djup till fastberg är mindre än 2,3 m. Examensarbetets undersökning visar också att den mest kostnadseffektiva metoden är slagna pålar av stål. / The aim of this thesis is to investigate cost efficiency of four foundation methods and conclude at which depth to solid rock the economic breaking point is located. This was done by investigating models based on two ongoing projects at Sweco Structures AB. The study comprised costs for design, material and production. The costs for the design phase have been examined in cooperation with Sweco Structures AB, whilst costs for material and production have been defined through interviews with contractors and suppliers.The foundation methods that have been studied in this master thesis are; piling with drilled steel piles, driven concrete and steel piles and casting of concrete footings (after excavation to solid rock). Design calculations of concrete foundations and concrete footings have been carried out according to Eurocode 2 and Betonghandboken. Staticload capacity has been calculated for each pile; both analytically and numerically. To be able to analyze the price accuracy a median, lowest-, highest and an average value have been calculated for all costs. All final calculations are performed in Mathcad 15.0. Since the calculations are automated it is possible to use the file as a guideline for designs and decision-making regarding foundation method, for example when establishing documents in the tenderstage.The conclusion of this investigation is that the choice of a foundation method depends on many different factors, which may vary widely for different projects. Due to varying conditions that may require a unique technical solution, it is difficult to give general recommendations. The result from this investigation shows that the method, excavation and casting of concrete footings on solid rock, is the most cost efficient method if depth to solid rock is less than 2,3 m. The most cost efficient method according to this master thesis is driven steel piles.

Inledning: En stor del av den svenska ekonomin vilar på den svenska banksektorn. I och med den ökande digitaliseringen som blivit än mer påtaglig på senare tid har konkurrenssituationen bidragit till ett nytt utgångsläge än tidigare. Idag talas det om nya konkurrenter i banksektorn, som FinTech bolag, internationella banker och andra aktörer som börjar utmana svenska storbanker om fler marknadsandelar. Syfte och problemformulering: Syftet med arbetet är att identifiera, beskriva och förklara hur svenska storbanker och FinTech bolag uppfattar möjligheterna och hoten i samband med den ökande digitaliseringen inom banksektorn. Detta är för att försöka skapa en förståelse för förändringen av banksektorn i samband med digitaliseringen. Hur uppfattar svenska storbanker och FinTech bolag de möjligheter och hot som uppkommer i samband med den ökande digitaliseringen? Teoretisk referensram: De teorier som har använts under studien är isomorfismen med underbegreppen tvingande, imiterande och normativ isomorfism samt Porters strategiteori, femkraftsmodellen. En SWOT analys har använts för att enklare kunna identifiera bankernas styrkor, svagheter, möjligheter och hot i samband med digitaliseringen. Studien har även använt sig av tidigare forskning och tagit hänsyn till strävan efter legitimitet och krav på kostnadseffektivisering. Detta har använts som stöd till det empiriska resultat som samlats in för att enklare kunna analysera och därmed få problemformuleringen besvarad. Metod: Det empiriska materialet har samlats in med en kvalitativ metod. 5 informanter har medverkat i semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Författarna till studien har identifierat och beskrivit flera faktorer till hur de uppfattar de möjligheter och de hot som finns i samband med den ökande digitaliseringen. Informanterna belyste både möjligheter och hot, exempelvis att regelverket PSD2 ökar konkurrensen och förbättrar situationen för mindre aktörer att konkurrera mot de större bankerna. Studien har även begränsats till svenska storbanker och FinTech bolag. / Introduction: A big part of the Swedish economy rests on the shoulders of the Swedish bank sector. Because of the increasing digitalization in recent times, the difference in competition has become substantially more evident and it has received a completely new starting point compared to before. The newest and most recent additions to the competition within the banking sector are examples such as FinTech companies, international banks and other parties that are also starting to compete with the big Swedish banks for market shares. Purpose and problem formulation: The purpose of this study is to describe the way the big Swedish banks and FinTech companies perceive the different opportunities and threats related to the increased digitalization that we see today. This will allow us to try and create an understanding of what the future might look like and what has already changed within the banking sector ever since the introduction of digitalization. How do the big Swedish banks and FinTech companies perceive the different opportunities and threats related to the increased digitalization? Theoretical frame of reference: The theories that have been used during the study are isomorphism with the notion of compelling, imitating and normative isomorphism as well as Porter's strategy theory, the five force model. A SWOT analysis has been used to more easily identify the banks' strengths, weaknesses, opportunities and threats during the digitization. The study has also used previous research and taken into account the quest for legitimacy and demands for cost efficiency. This has become a support for the empirical results that have been collected in order to be able to analyze more easily, reach a conclusion and thus get the problem formulation answered. Method: The empirical material has been collected with a qualitative method. 5 informants have participated in semi-structured interviews. Conclusion: The authors of the study have identified, described and explained several factors as to how they perceive opportunities and threats during the increasing digitization. The informants shared both opportunities and threats, such as the fact that the PSD2 regulations increase competition and improve the situation for smaller players to compete against the big banks. The study has also been limited to big Swedish banks and FinTech companies.

Syfte – Syftet med studien är att identifiera förbättringsförslag relaterade till produktionsplanering för att bidra till leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet i producerande företag. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats: 1. Vilka faktorer är kritiska inom produktionsplanering?2. Hur säkerställs att produktionsplanering bidrar till leveranssäkerhet respektive kostnadseffektivitet?3. Hur kan leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet balanseras? Metod – En förstudie genomfördes för att definiera problemområdet och formulera ett syfte med undersökningen. Därefter utfördes en fallstudie och litteratursökning för att samla in empiri och teori. Fallstudien genomfördes på ett massproducerande MTO-företag och bestod av intervjuer samt dokumentstudier. Litteraturstudien skapade ett teoretiskt ramverk kring produktionsplanering, leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet. Slutligen analyserades empirin och teorin för att generera förbättringsförslag. Resultat – I studien identifierades kritiska faktorer i teorin och empirin med koppling till produktionsplanering. Analysen visade att massproducerande MTO-företag bör säkerställa kvalitet och leveranssäkerhet innan flexibilitet och till sist kostnadseffektivitet. För att hantera de här faktorerna presenterades förbättringsförslag vilka kan påverka företags leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet. Teoretiskt och Empiriskt bidrag – Studiens teoretiska bidrag består av ett underlag för hur kritiska faktorer inom massproducerande MTO-företags produktionsplanering kan hanteras. Studien bidrar med förståelse för produktionsplaneringens inverkan på ett företags leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet. Det empiriska bidraget utgörs av förbättringsförslag inom produktionsplaneringen för massproducerande MTO-företag. Begränsningar – Studien är en fallstudie med enfallsdesign vilket begränsar generaliserbarheten. Resultat kan endast generaliseras till andra massproducerande MTOföretag och till viss del MTS-företag. Trovärdigheten i studien har stärkts genom många intervjurespondenter samt genom dokumentstudier. / Purpose – The purpose with the study is to identify improvements within production plans to ensure that they contribute to delivery dependability and cost efficiency in manufacturing companies. To be able to answer the purpose three research questions have been formulated. 1. What factors are critical within production planning? 2. How to ensure that production plans contribute to delivery dependability respective cost efficiency? 3. How can delivery dependability and cost efficiency be balanced? Method – A pilot study was conducted in order to define the problem area and formulate a purpose for the study. Then a case study and a literature review were performed to provide empirical and theoretical data. The case study was conducted at a manufacturing company with a mass production and a MTO strategy. The data was collected through interviews and document studies. The literature study created a theoretical framework regarding production planning, delivery dependability and cost efficiency. Finally, the empirical and theoretical data were analysed to generate improvements. Findings – In the study critical factors were identified within production planning. The analysis indicated that manufacturing companies with a mass production and a MTO strategy should ensure quality and delivery dependability before flexibility and at last, cost efficiency. To manage these factors improvements were presented that can improve delivery dependability and cost efficiency at a company. Implications – The theoretical contribution consists of a support system how to handle critical factors within a manufacturing company with a mass production and a MTO strategy. The study contributes with an insight on how the production planning effects delivery dependability and cost efficiency in a company. The empirical contribution consists of improvements within production planning for manufacturing companies with a mass production and a MTO strategy. Limitations – The study is a single case study which delimitate the generalizability. The result of the study can only be generalized to other companies with a mass production and a MTO strategy and partially to companies with a mass production and a MTS strategy. The reliability of the study has been strengthened through several interview respondents together with document studies.

Företagsklimatet är oerhört hårt idag och klädbranschen är inget undantag, vi undrar om det finns plats för nyetablering på marknaden. Och hur detta företag då skulle behöva se ut och vara utformat för att kunna ha en chans att överleva på marknaden. Vad skulle detta företaget sälja och till vem? Vilka klarar sig i klädbranschen? Hur ser framtiden ut för e-handeln? Alltså, vad gör att de som klarat sig på marknaden gjort detta? Vad är hemligheten? - Och vem vore bättre på att besvara dessa frågor än de som befinner sig i branschen. Vi har talat med ett antal personer som alla har olika ställningar i olika företag, allt från tidning, reklam, IT och e-handel. Vi valde att undersöka marknaden på ett lite annorlunda sätt, i examensarbetets början utgick vi från egna idéer som vi brann för och som vi tyckte verkade intressant. Vi slog ihop dessa idéer till en affärsidé som helt saknade grund i sunt förnuft kan tyckas, men som vi kände att vi ändå tyckte det fanns hopp för, detta grundade vi helt utefter vad vi kände till om företagsklimatet i Sverige samt vad vi själva kände att det fanns ett tomrum för på marknaden. Vi startade examensarbetet med en affärsidé som var vagt konstruerad som en ram och som vi fyllde på under arbetats gång med de åsikter, råd och fakta som vi samlade in från personerna vi talat med i branschen. Resultatet blev en slutgiltig affärsidé som är formad av vår iver, respondenternas framtidstro och vår handledares kritiska granskning. Allt för att få affärsidén att vara så praktiskt genomförbar som möjligt. / Program: Butikschefsutbildningen

<p>Sjukvården lever med knappa resurser och investeringar i medicinsk teknik binder mycket kapital under en längre tid, vilket har ökat behovet av systematiska och noggranna utvärderingar av investeringarnas konsekvenser, både ekonomiska och icke-ekonomiska.</p><p>Huvudsyftet med studien var att undersöka hur investeringsbedömningar inom sjukvården görs, och vilken roll ekonomiska utvärderingar har vid investeringsbeslut. Delsyftet var att utarbeta en investeringskalkyl och bedöma kostnadseffektiviteten för införandet av ett nytt undersökningsmetod för hjärtdiagnostik på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge (Cardiotom).</p><p>Utgångspunkten i undersökningen finns i investeringsteori och hälsoekonomisk teori som därför presenteras i uppsatsen. En redogörelse av tidigare forskning både inom sjukvården och inom andra branscher ges, för att läsaren skulle kunna jämföra utfallet i den här studien med de andra studierna i ämnet.</p><p>Som undersökningsmetod valde författarna att kombinera intervjuer med en enkätundersökning och på det sättet få en samlad bild av kalkyleringens betydelse och övrig problematik kring lönsamhetsbedömningen vid investeringar i medicinsk teknik.</p><p>Resultatet av studien tyder bland annat på att investeringskalkyler spelar fortfarande ett begränsad roll vid investeringsbeslut, samt att dess betydelse kan komma att öka i samband med att kraven på kvantitativ utvärdering av samhällsekonomisk nytta ökar.</p><p>Investeringsbedömningen av införandet av Cardiotom visar att investeringen är lönsam och utifrån kalkylens utfall, där hänsyn till patientnyttan också tagits med, borde genomföras.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av distansuppföljning för ICD-patienter har ur ett samhällsperspektiv. Delsyftet är att identifiera ekonomiska argument och kvalitativa aspekter för och emot införandet av tjänsten distansuppföljning.</p><p>Författarna har kommit fram till ett antal slutsatser. Att införa distansuppföljning som uppföljningsmetod för ICD-patienter istället för konventionella återbesök på sjukhus innebär stora kostnadsbesparingar. Nettonuvärdet uppgår till drygt 268 miljoner kronor efter femton år. Vid tidsperiodens slut erhålls en kostnadsbesparing på cirka 35,6 procent. De ekonomiska fördelarna överstiger kostnaderna redan efter ett år, och hela investeringskostnaden återfås efter sju år. Kvalitativa argument som talar för distansuppföljning är tidsbesparingar, förenklad uppföljning, bättre övervakning och att patienterna upplever en större trygghet.</p>

Sjukvården lever med knappa resurser och investeringar i medicinsk teknik binder mycket kapital under en längre tid, vilket har ökat behovet av systematiska och noggranna utvärderingar av investeringarnas konsekvenser, både ekonomiska och icke-ekonomiska. Huvudsyftet med studien var att undersöka hur investeringsbedömningar inom sjukvården görs, och vilken roll ekonomiska utvärderingar har vid investeringsbeslut. Delsyftet var att utarbeta en investeringskalkyl och bedöma kostnadseffektiviteten för införandet av ett nytt undersökningsmetod för hjärtdiagnostik på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge (Cardiotom). Utgångspunkten i undersökningen finns i investeringsteori och hälsoekonomisk teori som därför presenteras i uppsatsen. En redogörelse av tidigare forskning både inom sjukvården och inom andra branscher ges, för att läsaren skulle kunna jämföra utfallet i den här studien med de andra studierna i ämnet. Som undersökningsmetod valde författarna att kombinera intervjuer med en enkätundersökning och på det sättet få en samlad bild av kalkyleringens betydelse och övrig problematik kring lönsamhetsbedömningen vid investeringar i medicinsk teknik. Resultatet av studien tyder bland annat på att investeringskalkyler spelar fortfarande ett begränsad roll vid investeringsbeslut, samt att dess betydelse kan komma att öka i samband med att kraven på kvantitativ utvärdering av samhällsekonomisk nytta ökar. Investeringsbedömningen av införandet av Cardiotom visar att investeringen är lönsam och utifrån kalkylens utfall, där hänsyn till patientnyttan också tagits med, borde genomföras.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av distansuppföljning för ICD-patienter har ur ett samhällsperspektiv. Delsyftet är att identifiera ekonomiska argument och kvalitativa aspekter för och emot införandet av tjänsten distansuppföljning. Författarna har kommit fram till ett antal slutsatser. Att införa distansuppföljning som uppföljningsmetod för ICD-patienter istället för konventionella återbesök på sjukhus innebär stora kostnadsbesparingar. Nettonuvärdet uppgår till drygt 268 miljoner kronor efter femton år. Vid tidsperiodens slut erhålls en kostnadsbesparing på cirka 35,6 procent. De ekonomiska fördelarna överstiger kostnaderna redan efter ett år, och hela investeringskostnaden återfås efter sju år. Kvalitativa argument som talar för distansuppföljning är tidsbesparingar, förenklad uppföljning, bättre övervakning och att patienterna upplever en större trygghet.