Studien syftar till att undersöka vad som motiverar kreatörer att använda crowdfunding via Kickstarter för sina filmprojekt. Studien syftar även till att få en bättre förståelse för varför backare bidrar med finansiering till crowdfundingprojekt. Datan för studien är insamlad genom fem kvalitativa intervjuer med hög strukturering gällande intervjuguiden men låg standardisering av frågeföljden. Fyra filmskapare och en produktionschef på Film i Skåne har intervjuats. En kvantitativ enkät har även distribuerats till människor med erfarenhet av att bidra med finansiering till crowdfundingprojekt. Den insamlade datan tillsammans med teori inom ämnet resulterar i en diskussion kring kreatörer, backare och motivationer, samt hur de relaterar till varandra. Slutsatsen visar att det inte går att peka på enbart en faktor som motiverar filmskapande kreatörer eller backare. Kreatörer motiveras av att finansiera sina projekt, marknadsföra dem men också av att involvera backarna genom att få konstruktiv feedback och att behålla kontroll över projektet. Det har även upptäckts ett samband mellan vilken erfarenhet kreatören har inom filmbranschen sedan tidigare och vad som motiverar dem. Studien uppmärksammar att backare motiveras av prosociala motiv, donationsbelöningar och ett projekts trovärdighet, kvalitet och syfte. / This study aims to examine what motivates creators to use crowdfunding via Kickstarter for their film projects. It also aims to get a better understanding as to why backers contribute financially to crowdfunding projects. The data for this paper is collected through four qualitative interviews with filmmakers and one interview with a production manager for Film i Skåne. Additionally a quantitative survey was conducted with people who had experience of backing projects financially. The interviews were created with a form of high structuring regarding the interview guide and a low standardization regarding the questionnaire. The collected data together with theory within the field, results in a discussion about creators, backers and what motivates them. The conclusion shows that neither creators nor backers are driven by one single motivation. The study reveals that creators are motivated to use crowdfunding to gain financing and to promote their projects, but also to involve the backers by getting input from them concerning the project. Another motivation that has been discovered is that creators may want to remain in control over their project. The study also discovered a connection between the creators’ experience within the film industry, and what motivates them. The study reveals that backers are motivated to contribute to crowdfunding projects by prosocial motives, the rewards that can be collected when donating and the credibility, quality and purpose of the project.

Denna kvalitativa studie har syfte att belysa hur kreatörer på Only Fans resonerar kring plattformen och kreatörsrollen kopplat till normer kring femininitet och stigma. För att besvara syftet har tre frågeställningar ställts om hur dels roller och framträdandet skapas på Only Fans, hur kreatörerna resonerar och förhåller sig till normativ femininitet samt hur kreatörerna upplever stigma och hur det hanteras. Frågeställningarna besvarades genom semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i Goffman’s teorier kring dramaturgi och stigma samt Fanny Ambjörnssons perspektiv om normativ femininitet. Intervjumaterialet analyserades genom en tematisk analys och sattes sedan i kontext till studiens teorier och tidigare forskning. Resultatet kan sammanfattas med att studiens empiri visar att kreatörsrollen på Only Fans är kommodifierad, konkurrenspräglad, anonymiserad, stigmatiserad och präglad av normer om femininitet. Flera av kreatörerna berättar att de inte nödvändigtvis är någon annan på plattformen, men de ändrar sitt beteende lite ut efter vad som är önskvärd från kundens sida. Dessa roller motiveras av både av vad som säljer, men det är också ett sätt för dem att hantera stigma från samhället och öka deras personliga säkerhet. Den andra frågeställningen om normativ femininitet visade att kvinnorna är medvetna om de förväntningar som finns på kvinnor i samhället. Många av de har direkt erfarenhet av konsekvenserna som sker ifall man som kvinna inte följer samhällets normer om exempelvis sexuell passivitet. Det berättas om motreaktioner som riktats som menar att Only Fans är skadligt eller farligt. Angående frågeställningen om stigma så framkom det att intervjupersonerna upplevde stigmatisering i viss mån. Genom att ha nära kontakt med andra kreatörer på Only Fans med liknande erfarenheter samt vänner de litar på ansågs detta som en strategi för att minska stigmat och göra det mer lätthanterligt. Materialet visade att kreatörerna finner stöd och förståelse genom att vara i nära kontakt med andra personer, vilket gjorde att de kan bearbeta samt hantera stigmat enklare. Slutsatsen av denna studie är att de analysteman som studien grundas i samverkar med varandra. Det tycks finnas en rollsättning på Only Fans som formas efter olika aspekter, bland annat stigma och normativ femininitet. Studiens material påvisar att det finns ett stigma kring kreatörsrollen på grund av normer om femininitet.

This essay is focusing on leadership and motivation in the creative process. The perception on the leadership has changed over time. Today’s leadership theories suggest that the leadership should be adapted after the organisations conditions. Due to the increasing globalization, companies are forced to operate in an increasingly competitive market. To stand out in the market, the importance of company’s creativity has increased. Today, it is stated in the research how important it is with leaders who create the right conditions to motivate creators. How do you lead to create motivation and creativity in organizations? Our study aims to examine, from a manager's perspective, how leaders lead and motivate teams working in a creative process. To answer the purpose and research questions a qualitative study was made by interviewing six leaders of six different design and communication agencies working on the basis of a creative process. Thesis material has been collected deductive through theories and previous research as well as inductive, based on empirical material gathered in interviews. The conclusion of this study shows that of the four phases, the initial phase was of central importance for how leaders create important for a creative process. The leader sets in the initial phase clear framework. Furthermore, the leader should contribute to an overall picture and participation. The leaders worked in a structured and well thought out way, to make employees feel motivated. The study shows crucial areas that the leader works with to increase motivation, which are frames and releases, development, meaningfulness and confirmation. The analysis emerges that the creative process requires leadership that adapt to the conditions and they differ both between the phases of the process but also on the leader's duties. It was therefore not possible to deduce the best leadership method or theory for a specific phase in the creative process.

Denna studie är grundad i intervjuer som ägde rum på en reklambyrå. Studiens syfte är att utforska innebörden av 'kreativitet' i reklamvärlden. I intervjuerna betonade informanterna i synnerhet vikten av att reklam kommunicerar genom känslor och emotioner. I denna uppsats ges en närmare inblick i vad informanterna anser att känslor och emotioner har för innebörd för reklamskapande. Detta görs genom att tillämpa fenomenologisk teori. Den fenomenologiska analysen förser oss med en djupare och mer vidsträckt förståelse för den intuitiva kunskap informanterna förmedlar. Den öppnar således upp förståelsen för varför känslor och emotioner anses vara grundläggande för reklamskapande. Utifrån en fenomenologisk förståelse för känslor och emotioner diskuteras sedan reklamens roll i samhället i helhet. / This study is based on interviews that took place in an advertising agency. The purpose of the study is to explore the meaning of 'creativity' in the world of advertising. In the interviews, the interviewees especially pointed out the importance of feelings and emotions as a means for communication in advertisement. This thesis provides a closer view of the significance feelings and emotions are considered to have in advertising. This is done by ways of phenomenological theory. The phenomenological analysis provides us with a deeper and more far-reaching understanding of the intuitive knowledge that is brought forth by the interviewees. It opens up an understanding of why feelings and emotions are considered to play a fundamental part in the creation of advertisement. Based on a phenomenological understanding of feelings and emotions I will then discuss what part advertising plays in society as a whole.