Föreliggande undersökning tar sin utgångspunkt i ett behov av ett mer hållbart konsumtionsmönsteroch har inriktats på näringslivets roll som den som tillhandahåller utbudet. Företags hållbarhetsarbetetenderar dock att alltför ofta antingen fokuseras på de interna processerna alternativt på attkomplettera ett befintligt utbud med mer ekologiskt fördelaktiga alternativ som dels inriktas mot enredan hållbarhetsmedveten målgrupp, dels ingå i ett prissegment som gör produkterna otillgängligaför många samhällsgrupper. Genom att kartlägga den stundtals motstridiga relationen mellanekonomisk och ekologisk hållbarhet identifieras samhällsentreprenören som en aktör som kan verkaför båda områdena simultant, där ekonomisk tillväxt kan ske som effekt av arbete för ett samhälleligtsyfte. Med stöd i Joseph A. Schumpeters teori om kreativ förstörelse undersökssamhällsentreprenörens bidrag för en samhällsutveckling mot mer hållbara konsumtionsmönster.Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod inbegripandes intervjuer medsamhällsentreprenörer med ett gemensamt syfte om att bidra till mer hållbara konsumtionsmönsterinom respektive bransch. Undersökningen mynnar ut i en slutsats om hur samhällsentreprenörergenom innovationer och kreativa konstruktioner av företag vars syfte är att främja en mer hållbarkonsumtion både sätter press på och inspirerar befintliga aktörer och bidrar till en kreativ förstörelseav befintliga hållbarhetspraktiker som upplevs otillräckliga. / The starting point of the present study is the need for a more sustainable consumption patternfocusing on the role of the business sector as the supply provider. Sustainability practices tend to befocused upon internal processes or on supplementing the existing supply with more ecologicallyfavorable alternatives offered to already sustainability aware target groups. Also, keeping the pricerange at a level unavailable for many socio‐economic groups. By mapping out the sometimescontradictory relationship between ecological and economic sustainability the sustainableentrepreneur is identified as an actor who is able to act upon both areas simultaneously, whereeconomic growth becomes an effect of working for a social cause. Drawing on Joseph A. Schumpeterstheory of creative destruction the sustainable entrepreneurs’ contribution to a social progress towardsa more sustainable consumption pattern is examined. The study was conducted using a qualitativemethod including interviews with sustainable entrepreneurs with a common cause of contributing tomore sustainable consumption patterns within their branch of industry. The study concludes thatsustainable entrepreneurs, through creative constructions of business with a purpose to promotemore sustainable consumption patterns, urge and inspire incumbents contribute to a creativedestruction of existing sustainability practices that are perceived to be inadequate.

Sveriges externa och halvexterna handelsområden utgör tillsammans en uthyrningsbar yta på nästan 7 kvadratkilometer, vilket motsvarar cirka 1000 fotbollsplaner. Parkeringsytor och annan infrastruktur är inte inräknad i denna siffra. Dessa handelsområden är av vikt för kommuner genom de arbetstillfällen och skatteintäkter som genereras. Sedan år 2003 har e-handeln haft en årlig tillväxt på mellan 15 och 20%, medan den totala detaljhandeln under samma tid har vuxit med i snitt 2%. Mot bakgrund av e-handelns snabba utveckling menar Svensk Handel att den utgör en tydlig hotbild mot externa handelsområden.  Studien ämnar undersöka hur och i vilken utsträckning svenska kommuner hanterar problematiken kring e-handelns påverkan på externa handelsområden. Mot bakgrund av de stora markytorna som externhandelsområden upptar syftar studien även till att undersöka vilka rumsliga och andra strategier kommuner behöver arbeta med för att bemöta transformationstrycket som e-handeln orsakar i externhandelsområdenas fysiska miljöer. Studien är kvalitativ och görs genom en metodkombination där dokumentstudie, intervju och urbanmorfologisk analys appliceras på fyra undersökningsobjekt: Örebro, Västerås, Linköping och Norrköping. Det teoretiska ramverket utgörs av kreativ förstörelse, konsumtion, paradigm och urbanmorfologi, fyra perspektiv som syftar till att rama in ämnesområdet.  Samtliga undersökta kommuner uppvisar en förståelse för e-handelns påverkan och hotbild mot externa handelsområden. Ingen av kommunerna har dock någon uttalad beredskap för hur detta ska hanteras. Anledningen till detta är tvåfaldig: kommunerna anser att det inte går att ha en beredskap mot bakgrund av handelns snabba utveckling. Därutöver anses problematiken vara en mer angelägen fråga för externhandelsområdenas privata fastighetsägare. Det framträder även ett fokusskifte hos kommunerna; från planläggning av externhandelsområden till en vilja om att ha god planberedskap för logistikanläggningar, däribland för e-handelslokaler. I kommunernas policydokument synliggörs en vilja att hävda sig som regionala handelscentrum, även om ingen av kommunerna har för avsikt att planlägga nya externhandelsområden. Istället öppnar kommunerna upp för möjligheten att områdena i framtiden ska kunna omvandlas mot bostadsändamål. Mot bakgrund av ovanstående fynd samt de urbanmorfologiska analysernas synliggörande, att kommunernas externhandelsområden har skilda förutsättningar att integreras i den större staden, tas följande strategier fram för hur kommunerna kan möta e-handelns transformationstryck mot externa handelsområden:  • En mer platsspecifik syn på externhandelsområdens möjligheter  • Upprätta en logistikpolicy  • Utvärdera möjligheterna att inkorporera logistikytor i externhandelsområden  • Fortsätt satsa på ett mer blandat innehåll i externhandelsområden / <p>Presentation och opponering skedde digitalt via Zoom.</p>

Abstract Title: How have organisations adapted to new challenges during the covid-19 crisis through the use of innovation? Authors: Karolin Lindholm and Sofia Forsberg Supervisor: Anders Parment Background: Since the outbreak of the covid-19 virus, the world has been in a state that no one could have foreseen. Consumer behavior has changed due to both isolation and changed priorities in people's lives. These changed behaviors have changed society at large, which has had a major impact on the organizations that operate in it, leading to many of them having to reconsider their ways of doing business. To be able to meet the new challenges in society, organizations can acquire help from the use of innovation. Purpose: This study aims to examine how organizations have used innovation to adapt their activities to the changing market conditions that have occurred as a result of the covid-19 pandemic.  Methodology: In this study, a qualitative research method will be used together with an inductive approach. The collecting empirical data is based on 12 semi-structured interviews from different organizations within different industries, all of which were affected in one way or another by the corona pandemic. Conclusion: We have identified four common innovative factors caused by the corona crisis, which have been recurring in many of the organizations interviewed. These four factors are: digitalisation and the development around it, a flexible way of looking at the distribution of internal resources, optimization of the internal operations, and an agile approach. Keywords: Covid-19, Innovation, Adaption, Emergent Strategies, Dynamic Capacity, Organizational Change, Crisis Management, Knowledge, Proactive Approach, Reactive Approach, Creative Destruction