Frågeställning: Vilken betydelse har faktorerna: reporänta, regelverk, kreditrisk och konkurrens för bankernas räntesättningsprocess? Hur kommer den nuvarande negativa reporäntan påverka bankernas utlåningsränta till företag? Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse för bankernas räntesättningsprocess, detta för att förstå samt förklara vilken betydelse de ovan nämnda faktorerna har i denna process. Vidare vill vi undersöka hur stor påverkan den negativa reporäntan har gentemot utlåningsräntor. Metod: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod, där insamling av primärdata grundar sig på intervjuer med banker. Studentlitteratur samt vetenskapliga artiklar används för att stödja referensramen. Slutsats: Kreditrisken har en avgörande roll för bankernas primära inkomstkälla. Konkurrens har även den en betydelse för räntesättningsprocessen. Reporäntan och regelverk har i sin tur en mer indirekt påverkan vid räntesättningen av utlåningsräntor.Den negativa reporäntan har en stor betydelse för STIBOR som i sin tur påverkar bankernas räntesättning. Bankerna kan i dagsläget hantera de kostnader som uppkommit av reporäntan utan att påverka sina kunder negativt. / <p>VG</p>

Syfte: Syftet är att beskriva vilka problem som kan finnas vid kreditprocessen. Genom att redogöra för vilka faktorer som banker anser är de viktigaste vid kreditbedömningen kan uppsatsen bidra till ökad medvetenhet och på så sätt minska problemen. Metod: Intervjuer med de fyra största bankerna i Västerås där information från intervjuer kopplas ihop med litteratur och vad som tidigare finns skrivet i ämnet. En kvalitativ studie där den huvudsakliga empirin hämtas från öppna intervjuer. Analys:Intervjuernas tre delar kreditrutiner, nystartade företag och problem diskuteras. De fyra bankernas kreditrutiner jämförs och författarna ser många likheter mellan de studerade bankernas rutiner och problem vid kreditbedömningen. Detta bekräftas också av tidigare skrivet material. Det framkommer också i analysen att kreditprocessen är komplicerad och påverkas av många parametrar. Slutsats: Författarna kommer fram till att vissa problem finns vid kreditgivningsprocessen. De främsta problemen som framkommit är att kunderna är dåligt förberedda, okunniga om vad som efterfrågas av bankerna och tycker att kreditprocessen tar för lång tid. Författarna presenterar de faktorer som utifrån intervjuer och litteratur ansetts vara de viktigaste. Dessa faktorer kan minska problemet med okunskap och även minska tidsproblemet. Dåligt förberedda kunder kan lösas av att bankerna ökar kontakten med organisationer som Almi, Nyföretagarcentrum och Aroslotsarna. / Purpose: The purpose of this thesis is to describe the problems that may occur during the credit rating process. By stating the factors that banks believe is most important during the process this thesis can contribute to the awareness and by doing this reduce these problems. Method: Interviews were made with four of the largest banks in Västerås, where the data from the interviews is analysed together with literature. A qualitative study where primary empiric data is retrieved from open interviews. Analysis: The three parts of the interview is discussed and the four banks seem to have a similar credit rating routines and problems. This is also supported by prior composed material. The authors also found that the credit rating process is very complicated and is influenced by many factors. Conclusion: The authors recognize a couple of problems during the credit rating process. The most occuring problems is that the costumers are badly prepared, lack of competence and experience that the process is to time-consuming. The authors present a couple of prime factors discovered from interviews and literature. These factors can be used to decrease both the problem of compentence and the problem with the time-consuming process. The problem with badly prepared costumers can be solved by increasing the banks co-operation with organisations like Almi, Nyföretagarcentrum and Aroslotsarna.

Problem: Kreditgivning bygger på en gammal tradition och är en förutsättning för en fungerande samhällsekonomi. Avregleringen av kreditmarknaden år 1985 medförde att fler aktörer trädde in på marknaden och traditionella storbankerna fick konkurrens av mer moderna kreditinstitut. Hushållens skuldsättningsgrad ligger idag på en generellt hög nivå då det är allt fler som väljer att skuldsätta sig både gällande blanco- och hypotekslån. Då antalet aktörer har ökat markant ställer vi oss frågan om konsument kreditbedömningen ur ett kreditgivarperspektiv skiljer sig åt mellan storbanker och kreditinstitut med avseende på både blanco- och hypotekslån. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och identifiera eventuella skillnader i kreditunderlag mellan traditionella storbanker och moderna kreditinstitut. Fokus kommer att ligga på att analysera kreditgivarnas skillnader i bedömningsfaktorer ur ett konsumentperspektiv. Metod: Denna uppsats har en hermeneutiskt kunskapsteoretisk ståndpunkt och syftet med studien uppfylls med hjälp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv forskningsansats. Empiriskt material har genererats med hjälp av semistrukturerade intervjuer från tre storbanker och tre kreditinstitut. Slutsats: Traditionella storbanker och moderna kreditinstitut skiljer sig åt med avseende både gällande informationsunderlag samt kreditbedömningsfaktorer. Storbankerna kombinerar generellt kvantitativa och kvalitativa bedömningsfaktorer medan kreditinstituten strikt håller sin bedömning till kvantitativa bedömningsparametrar. Med avseende på bedömningsfaktorer finns det även en påtaglig skillnad mellan storbankernas allvarsamma inställning och kreditinstitutens mer tillåtande syn på betalningsanmärkningar och skulder hos kronofogden.

<p>Problem - Den 1 januari 2007 kom det nya</p><p>kapitaltäckningsregler, Basel II, som påverkade alla</p><p>banker. Utifrån detta har frågeställningarna utformats.</p><p>Hur har Sala Sparbank påverkats av implementeringen</p><p>av Basel II?</p><p>När och hur har implementeringen skett?</p><p>Syfte - Syftet med denna studie är att beskriva hur Basel II har</p><p>påverkat Sala Sparbank.</p><p>Metod - Studiens författare bestämde sig för att studera Basel II</p><p>och började med att samla in relevant sekundärdata. Då</p><p>referensramen var färdig utformades intervjumallen</p><p>som ligger till grund för studiens primärdata. Studien</p><p>grundar sig på en kvalitativ metod då stora delar av</p><p>den insamlade data är primärdata. Semistrukturerade</p><p>intervjuer genomfördes då författarna ville undvika</p><p>ledande frågor i största möjlighet. En analys av</p><p>referensramen samt empirin genomfördes, vilket ledde</p><p>fram till studiens slutsats.</p><p>Resultat - Sala Sparbank har haft stor nytta av det nya regelverket</p><p>då de har kunnat uppdatera och omorganisera hela sin</p><p>verksamhet. Detta har gjort att banken i dagsläget är</p><p>redo för att möta framtiden på ett konkurrenskraftigt</p><p>sätt.</p>

<p>Förmånsrättslagen ändrades den 1 januari 2004. Denna lag behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag utmäts eller försätts i konkurs. Avsikten med lagförändringen är att företagsrekonstruktioner skall underlättas, konkurserna skall bli färre och likabehandlingen av fordringsägare vid konkurssituationer skall öka. Dessutom skall ändringarna förmå bankerna att genomföra bättre kredituppföljning och att bankerna fokuserar mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter. Den lagändring som ligger till grund för den här uppsatsen, har inneburit stora förändringar för förmånsrätten och då i synnerhet avseende företagsinteckningen som har fått en försämrad ställning som säkerhet.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilken påverkan förändringarna i Förmånsrättslagen har på bankernas agerande vid kreditgivning när företagen har företagsinteckning som säkerhet. Avsikten är även att undersöka om lagstiftarens syften, som berör kreditgivning, har uppfyllts med avseende på ändringarna i Förmånsrättslagen.</p><p> </p><p>För att besvara min frågeställning har jag valt att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer med Swedbank, SEB och Handelsbanken i Söderhamn och Hudiksvall. Dessutom har sekundärdata i form av litteratur, proposition, rapport och artiklar rörande ämnet använts.</p><p> </p><p>De slutsatser som jag har kommit fram till är att bankernas kreditgivning har påverkats av förändringarna i Förmånsrättlagen. Exempelvis har lagförändringen inneburit att bankerna numera fokuserar mer på återbetalningsförmågan och företagarens karaktär och företagets kapacitet att återbetala krediter samt att uppföljningen av befintliga krediter är tätare nu än tidigare. Däremot kan tydliga förändringar vad gäller säkerheter utläsas och effekterna och lagstiftarens syften verkar således inte på alla punkter peka åt samma håll som de önskade. Bankerna efterfrågar idag alternativa säkerheter, såsom framförallt ägarborgen, och bankerna tycks i större utsträckning kräva in kompletterande säkerheter till företagsinteckningen. Den viktigaste anledningen till att lagstiftarens syfte inte uppfylls är däremot att kreditgivningen till högre grad börjat inriktas till objektfinansieringar i form av leasing, factoring och avbetalningskontrakt. Effekten blir att lagstiftningen tappar sitt påtryckningsmedel eftersom bankerna idag inte behöver använda företagsinteckningen i lika stor utsträckning som tidigare. Detta leder därmed till att reformens eftersträvade effekter kommer att utebli så länge bankerna kan använda sig av alternativa säkerheter och finansieringsformer.    </p> / <p>The Law of priority rights was changed in January the first 2004. This law deals with in which order creditors gets distribution when a company distrains or is declared bankrupt. The purpose on the change of the law is that company reconstructions shall be facilitated, the bankruptcies shall be fewer and the parity of treatment of claimants in case of bankruptcy situation shall increase. Furthermore shall the changes induce the banks to effectuate better follow-up of the credits and that the banks shall focus more at the ability to redeem a loan instead of the collaterals. The change of law that is based on this thesis, has involved great changes in priority rights and then particularity with reference to company mortgage<em> </em>which has got an aggravated position as collateral.</p><p> </p><p>The purpose of this thesis is to investigate and describe the effect of the changes in the Law of priority rights have on the action of the banks credit granting when the companies have company mortgage as collateral. The intention is even to investigate if the purposes of the legislator have been fulfilled with respect to the changes in the Law of priority rights.</p><p> </p><p>In order to answer my questionnaire I have chosen to use a qualitative method in form of interviews with Swedbank, SEB and Handelsbanken in Söderhamn and Hudiksvall. Furthermore secondary datas in form of literature, government bill, report and articles regarding the subject has been used.</p><p> </p><p>My conclusions are that the credit granting of the banks has been influenced by the changes in the Law of priority rights. The changes of the law have for example involved that the banks nowadays focus more on the ability to redeem a loan and the character of the employer and capacity of the company to repay the credits. The follow-up of the existing credits are furthermore more frequent then previous. On the other hand evident changes concerning collateral can be gathered and the effects of the legislator's purposes seem accordingly not to point to the same direction as those wished once. The banks today look for alternative collateral, as especially owner's surety, and the banks seems to a greater extend request collateral securities to company mortgage. The most important reason for the purpose of the legislator not to be fulfilled is however that the credit granting to a greater degree concentrate on objective financing as leasing, factoring and instalment contract. The result will be that the legislator loses their pressure means because the banks don't need to use company mortgage in the same extent as earlier. This will therefore result in that the aimed effects for the reform will be default as long as the banks can use other alternatives of collateral and forms of financing.</p>

<p>Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvärldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrågasattes och krav på ökade upplysningar ställdes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers årsredovisningar har förändrats under 2008 jäm­fört med 2007. Det undersöks också om det finns några skillnader i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008.</p><p> </p><p>Studien har en kvantitativ ansats där 2007 och 2008 års årsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. Utifrån studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers årsredovisningar har ökat i omfattning mellan år 2007 och 2008. Det fastslås också att det finns en skillnad i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008, men att skillnaden är mindre år 2008. Det indikerar, enligt uppsatsförfattarna, att europeiska storbankers kreditriskredovisning har blivit mer transparent och harmoniserad.</p>

Förmånsrättslagen ändrades den 1 januari 2004. Denna lag behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag utmäts eller försätts i konkurs. Avsikten med lagförändringen är att företagsrekonstruktioner skall underlättas, konkurserna skall bli färre och likabehandlingen av fordringsägare vid konkurssituationer skall öka. Dessutom skall ändringarna förmå bankerna att genomföra bättre kredituppföljning och att bankerna fokuserar mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter. Den lagändring som ligger till grund för den här uppsatsen, har inneburit stora förändringar för förmånsrätten och då i synnerhet avseende företagsinteckningen som har fått en försämrad ställning som säkerhet.   Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilken påverkan förändringarna i Förmånsrättslagen har på bankernas agerande vid kreditgivning när företagen har företagsinteckning som säkerhet. Avsikten är även att undersöka om lagstiftarens syften, som berör kreditgivning, har uppfyllts med avseende på ändringarna i Förmånsrättslagen.   För att besvara min frågeställning har jag valt att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer med Swedbank, SEB och Handelsbanken i Söderhamn och Hudiksvall. Dessutom har sekundärdata i form av litteratur, proposition, rapport och artiklar rörande ämnet använts.   De slutsatser som jag har kommit fram till är att bankernas kreditgivning har påverkats av förändringarna i Förmånsrättlagen. Exempelvis har lagförändringen inneburit att bankerna numera fokuserar mer på återbetalningsförmågan och företagarens karaktär och företagets kapacitet att återbetala krediter samt att uppföljningen av befintliga krediter är tätare nu än tidigare. Däremot kan tydliga förändringar vad gäller säkerheter utläsas och effekterna och lagstiftarens syften verkar således inte på alla punkter peka åt samma håll som de önskade. Bankerna efterfrågar idag alternativa säkerheter, såsom framförallt ägarborgen, och bankerna tycks i större utsträckning kräva in kompletterande säkerheter till företagsinteckningen. Den viktigaste anledningen till att lagstiftarens syfte inte uppfylls är däremot att kreditgivningen till högre grad börjat inriktas till objektfinansieringar i form av leasing, factoring och avbetalningskontrakt. Effekten blir att lagstiftningen tappar sitt påtryckningsmedel eftersom bankerna idag inte behöver använda företagsinteckningen i lika stor utsträckning som tidigare. Detta leder därmed till att reformens eftersträvade effekter kommer att utebli så länge bankerna kan använda sig av alternativa säkerheter och finansieringsformer. / The Law of priority rights was changed in January the first 2004. This law deals with in which order creditors gets distribution when a company distrains or is declared bankrupt. The purpose on the change of the law is that company reconstructions shall be facilitated, the bankruptcies shall be fewer and the parity of treatment of claimants in case of bankruptcy situation shall increase. Furthermore shall the changes induce the banks to effectuate better follow-up of the credits and that the banks shall focus more at the ability to redeem a loan instead of the collaterals. The change of law that is based on this thesis, has involved great changes in priority rights and then particularity with reference to company mortgage which has got an aggravated position as collateral.   The purpose of this thesis is to investigate and describe the effect of the changes in the Law of priority rights have on the action of the banks credit granting when the companies have company mortgage as collateral. The intention is even to investigate if the purposes of the legislator have been fulfilled with respect to the changes in the Law of priority rights.   In order to answer my questionnaire I have chosen to use a qualitative method in form of interviews with Swedbank, SEB and Handelsbanken in Söderhamn and Hudiksvall. Furthermore secondary datas in form of literature, government bill, report and articles regarding the subject has been used.   My conclusions are that the credit granting of the banks has been influenced by the changes in the Law of priority rights. The changes of the law have for example involved that the banks nowadays focus more on the ability to redeem a loan and the character of the employer and capacity of the company to repay the credits. The follow-up of the existing credits are furthermore more frequent then previous. On the other hand evident changes concerning collateral can be gathered and the effects of the legislator's purposes seem accordingly not to point to the same direction as those wished once. The banks today look for alternative collateral, as especially owner's surety, and the banks seems to a greater extend request collateral securities to company mortgage. The most important reason for the purpose of the legislator not to be fulfilled is however that the credit granting to a greater degree concentrate on objective financing as leasing, factoring and instalment contract. The result will be that the legislator loses their pressure means because the banks don't need to use company mortgage in the same extent as earlier. This will therefore result in that the aimed effects for the reform will be default as long as the banks can use other alternatives of collateral and forms of financing.

Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvärldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrågasattes och krav på ökade upplysningar ställdes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers årsredovisningar har förändrats under 2008 jäm­fört med 2007. Det undersöks också om det finns några skillnader i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008.   Studien har en kvantitativ ansats där 2007 och 2008 års årsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. Utifrån studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers årsredovisningar har ökat i omfattning mellan år 2007 och 2008. Det fastslås också att det finns en skillnad i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008, men att skillnaden är mindre år 2008. Det indikerar, enligt uppsatsförfattarna, att europeiska storbankers kreditriskredovisning har blivit mer transparent och harmoniserad.

No description available.

Bakgrund och problem: Tidigare forskning har visat att banker tenderar att generera allt större andel av sina vinster via icke-traditionella banktjänster istället för via traditionell in- och utlåningsverksamhet. Ur detta lyfts frågan hur den nya trenden påverkar bankernas risker och problemet blir allt mer intressant genom att studera en tidsperiod som innefattar finanskrisen 2008. Vår studie fokuserar på banker i Skandinavien och belyser också eventuella skillnader mellan bankaktiebolag och sparbanker. Syfte: Syftet med studien är att förklara relationen mellan kredit- samt insolvensrisk och ett utökat produkt- och tjänsteutbud och dessutom huruvida det finns bakomliggande faktorer såsom olika bankkarakteristiska som kan ge ytterligare förklaring till detta samband. Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod där det empiriska materialet samlades in genom årsredovisningar från skandinaviska banker med minst fem miljarder SEK i totala tillgångar. Vår empiriska insamling resulterade i data från 101 skandinaviska banker och totalt 8 628 observationer efter ett bortfall på 16,2 procent. Vi utformade hypoteser som skulle kunna förklara relationen mellan bankers nettointäktsstruktur och kredit- och insolvens risk. Slutsatser: Studien visar att det finns ett positivt samband mellan andel provisionsnettointäkter och kreditrisk, vilket gör att studien kan bidra till att stärka befintlig teori om sambandet. Vidare finner vi i vår studie att bankaktiebolag tenderar att ha högre kreditrisk än sparbanker. Vi har dock inte kunnat etablera något samband mellan bankernas nettointäktsstruktur och insolvensrisk, eller med insolvensriskens underliggande komponenter. Resultaten från vår studie visar att andelen provisionsnettointäkter sjunkit under vår studerade tidsperiod 2006-2011, vilket skulle kunna innebära att vi identifierat ett trendbrott då tidigare forskning visat på en trend mot ökad andel provisionsnettointäkter.