Problem - Den 1 januari 2007 kom det nya kapitaltäckningsregler, Basel II, som påverkade alla banker. Utifrån detta har frågeställningarna utformats. Hur har Sala Sparbank påverkats av implementeringen av Basel II? När och hur har implementeringen skett? Syfte - Syftet med denna studie är att beskriva hur Basel II har påverkat Sala Sparbank. Metod - Studiens författare bestämde sig för att studera Basel II och började med att samla in relevant sekundärdata. Då referensramen var färdig utformades intervjumallen som ligger till grund för studiens primärdata. Studien grundar sig på en kvalitativ metod då stora delar av den insamlade data är primärdata. Semistrukturerade intervjuer genomfördes då författarna ville undvika ledande frågor i största möjlighet. En analys av referensramen samt empirin genomfördes, vilket ledde fram till studiens slutsats. Resultat - Sala Sparbank har haft stor nytta av det nya regelverket då de har kunnat uppdatera och omorganisera hela sin verksamhet. Detta har gjort att banken i dagsläget är redo för att möta framtiden på ett konkurrenskraftigt sätt.

Titel: Hållbarhet vid kreditbedömning: En kvalitativ studie angående hur banktjänstemänbedömer risker och andra aspekter av företagens hållbarhet vid kreditgivning.Författare: Ludvig Larsson och Sebastian LarssonNivå: Magisteruppsats, 30 hpNyckelord: Hållbar utveckling, ESG, bank, kreditbedömning och kreditrisk.Bakgrund: Begreppet hållbarhet är idag ett väldigt diskuterat och aktuellt ämne i helavärlden. För att uppnå FN´s globala mål avseende en hållbar utveckling krävs storaomställningar. I det sammanhanget spelar bankerna en central roll som med hjälp av sinainvesteringsbeslut har en möjlighet att påverka samhället i rätt riktning. Därav är det viktigtatt banker är proaktiva och integrerar hållbarhetsaspekter även vid sin kreditbedömning tillföretag. Således är detta ett viktigt och intressant område att forska om.Forskningsfråga: Hur bedömer banktjänstemän hållbarhetsrelaterade aspekter och risker vidkreditgivning till företag?Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur banktjänstemän bedömerhållbarhetsrelaterade aspekter och risker vid kreditgivning till företag. Vi vill skapa entydligare bild avseende hur granskningen av företagens hållbarhetsinformation går till samthur det påverkar dagens kreditbeslut.Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram presenterar vad tidigare forskninghar kommit fram till avseende den traditionella kreditbedömningen och hur begreppethållbarhet vävs in i processen. Utifrån detta innehåll har en analysmodell utformats.Metod: Forskningen präglas av en kvalitativ studie genomförd med en abduktiv ansats.Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer där materialet har analyserats med hjälp av enanalysmetod som kallas cross-case analys.Slutsats: Resultatet av denna studie visar att banktjänstemän tar hållbarhet i beaktning vid sinkreditbedömning till företag genom interna processer. Däremot upplevs en viss problematikmed tillvägagångssätten vilket ger utrymme för vidare utveckling.

<p>Nedgångar i världsekonomin med påföljande likviditetsproblem hos företag har medfört negativa konsekvenser för banker, vilket skapade behov av effektiv kreditriskhantering. För att förhindra stora kreditförluster försöker banker ständigt minimera sina risker vid kreditgivning genom att identifiera fallgropar.</p><p>Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till kreditförluster och belysa hur Nordea kan minimera risker vid kreditgivning utifrån dessa faktorer.</p><p>Datainsamling skedde via granskning av litteratur och en fallstudie. Studieobjektet var affärsbanken Nordea där det genomfördes flera intervjuer med kreditansvariga på en regional nivå. För att ta reda på utvecklingen av kreditvolym inom Sverige sammanställdes data utifrån kreditgivningsstatistik från Nordea Hypotek AB.</p><p>Enligt teorin är kreditförluster beroende av direkta och indirekta faktorer. Medan de direkta faktorerna kan påverkas av en kreditanalytiker ligger de indirekta faktorer utanför dennes inflytande. Det kan konstateras att Nordea har lyckats minimera kreditrisker i avsevärd grad med reservation för vissa förbättringar och att de faktorer som förorsakar förluster har banken klarat av att hålla under kontroll.</p><p>Bankens grundläggande strategi i riskhanteringen är att använda sig av förnuftig kreditgivning. Samtliga respondenter har betonat vikten av att göra grundliga utredningar vid nya kreditansökningar samt frekventa uppföljningar vid en föraning på betalsvårigheter hos befintliga kredittagare. Genom dessa rutiner kan banken fånga upp problematiska affärstransaktioner och förebygga uppkomsten av kreditförluster.</p> / <p>Turbulence in the world economy with following liquidity problem in enterprises has lead to negative consequences for banks that creates a need for effective credit risk management. To prevent significant credit losses, banks tries constantly to minimize their risks in credit granting through identifying pitfalls.</p><p>The purpose is to investigate the factors that contribute to the credit losses and illustrate how Nordea can minimize risks in credit granting.</p><p>Data were gathered from the literature review and a case study. The object of study is the Swedish Business Bank Nordea where several credit managers has been interviewed at the regional level. To obtain a volume of credit development in Sweden, gathered the credit granting statistics of the source of Nordea Hypotek AB.</p><p>According to the theory credit losses are depending on direct and indirect factors. While direct factors can be affected by a credit analyst, indirect factors are outside of his influence. It can be stated that Nordea has been succeed in minimizing of risks at the considerable degree, with reservation for some improvements, and that some factors that cause losses the bank manage to keep under control.</p><p>Bank´s fundamental strategy in risk management is to use reasonable credit granting. All of respondents have stressed the importance of thorough inquiry on new credit application and frequent following up suspicions of payment difficulties with existing borrowers. Through these routines can bank capture problematic business transactions and prevent appearance of credit losses.</p>

<p>Den första januari 2007 träder nya regler om bankernas kapitaltäckning i kraft, Basel II. Dessa syftar till att stärka det finansiella systemet samt effektivisera bankernas riskhantering. Som en del i regelverket ingår att bankerna skall genomföra en samlad kapitalbedömning och genom denna bedömning öppnas nya möjligheter för bankernas riskhantering.</p><p>Vårt syfte är att med utgångspunkt i portföljvalsteori analysera och diskutera en portföljansats möjlighet som verktyg för att förbättra riskhanteringsprocessen i en banks kreditverksamhet.</p><p>Inledningsvis beskrivs det nya regelverket och fokus läggs sedan vid en av regelverkets delar, kapitalbedömningsprocessen. Som en del av denna process föreslås en portföljansats och vi illustrerar de speciella problem som uppkommer vid portföljoptimering av krediter med hjälp av en exempelportfölj. Tonvikten läggs på behovet av stora mängder rätt data samt korrekta antagande om hur risken i krediter skall mätas. Med utgångspunkt i de resultat som portföljoptimeringen ger, föreslås slutligen en mer individualiserad prissättning och värdepapperisering som möjliga åtgärder i syfte att förbättra riskprofilen i en kreditportfölj.</p>

<p>This study examines the effects of credit risk and information disclosure in the new bank regulating system Basel II on bank and bank customer. The effects are then discussed in a perspective of the economic man and information asymmetric theories. Furthermore is the Basel II effects on the capital adequacy of Andelsbanken för Åland examined.</p><p>The approach of the study is qualitative and several interviews with individuals on different levels of the examined bank, Andelsbanken för Åland, have been carried out during the collecting of empirical facts about the effects of the regulating change from the Basel I system to Basel II.</p><p>The research findings are as follows:</p><ul><li>Andelsbanken för Åland have increased its capital adequacy ratio from 12,7 percent to 14,4 percent, mostly due to lower risk weights on housing mortgages compared to Basel I. </li><li>Andelsbanken för Åland have started to use a completely new credit risk and customer assessment system which classifies every customer and gives them a credit rating. The system cause a much heavier information gathering of the customers profile as well as a much better assessment of risk than the previous system, which the bank finds positive. The new system also cause differentiated pricing on loans. Additionally it has contributed to a renovation of the bank. The bank has also started to publish more information about its risk-taking and management. </li><li>Bank customers have to release much more information about themselves and their life, economically as well as personally during a more extensive interview in the credit process. The differentiated pricing cause interest rates to differ based on the customers rating. As an effect of the higher disclosure of bank information, customers can better compare banks. This effect is of greater importance for the bank customers that have depositions in excess of the government deposit assurance. </li><li>The new credit risk and customer assessment system is a rational development due to the new Basel II-rules. Without these rules the development wouldn’t have been rational due to high costs and the traditional pricing of loans. The higher disclosure on risk taking and management cause incentives for the bank to handle these better. </li><li>Bank customers today have higher incentives to better mange the aspects that are included in their rating due to the differentiated pricing on loans. Furthermore they, especially them with depositions in excess of the government deposit assurance, have greater incentives to compare banks due to the higher disclosure of bank information. </li><li>The more extensive information gathering of the customers profile as well as the higher disclosure of bank information have lowered the level of asymmetric information in the banks process of credit granting and the customers choice of bank, making these two more effective. </li></ul>

<p>Konvergerande ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ett internationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gäller sedan den första januari 2005 för noterade företag International Accounting Standards Boards (IASBs) system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bland annat vilken information som företag ska lämna kring sina finansiella instrument. Just dessa regler är dock i en utvecklingsfas, vilket ledit till att företag för 2005 års årsredovisningar fått välja mellan att redovisa efter den äldre standarden IAS 32 eller den nyare vid namn IFRS 7. Svenska storbanker har genomgående valt att redovisa efter den nyare standarden.</p><p>Trots att införandet av IFRS 7 till stor del är motiverat av en strävan efter att öka användares förståelse för hur finansiella instrument påverka företags exponering för finansiella risker så varnas det för att 2005 års årsredovisningar inte alltid blir jämförbara, då bland annat på grund av den valfrihet som företag har. Hur yttrar sig då denna valfrihet? Frågan vi ställer oss är: Hur följer de företag som valt att redovisa efter IFRS 7 de nya upplysningskrav som ställts på dem?</p><p>Empiri har inhämtats från fyra svenska storbankers årsredovisningar för år 2005 med fokus på de nya upplysningskraven, som lokaliserades inom områdena kreditrisk, likviditetsrisk samt marknadsrisker. Detta har analyserats utifrån de kvalitativa egenskaper som IASB anser vara de viktigaste i finansiella rapporter vilka är begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet.</p><p>Bankernas upplysningar inom de aktuella områdena mötte i stort standardens krav väl. Anmärkningsvärt är den variation i detaljrikedom i beskrivningen av erhållna säkerheter och att två av fyra banker inte följer rekommendationer enligt IFRS 7 när det gäller löptidsanalyser för finansiella skulder. Störst likhet mellan bankenas upplysningar fanns inom området marknadsrisker.</p>

Den första januari 2007 träder nya regler om bankernas kapitaltäckning i kraft, Basel II. Dessa syftar till att stärka det finansiella systemet samt effektivisera bankernas riskhantering. Som en del i regelverket ingår att bankerna skall genomföra en samlad kapitalbedömning och genom denna bedömning öppnas nya möjligheter för bankernas riskhantering. Vårt syfte är att med utgångspunkt i portföljvalsteori analysera och diskutera en portföljansats möjlighet som verktyg för att förbättra riskhanteringsprocessen i en banks kreditverksamhet. Inledningsvis beskrivs det nya regelverket och fokus läggs sedan vid en av regelverkets delar, kapitalbedömningsprocessen. Som en del av denna process föreslås en portföljansats och vi illustrerar de speciella problem som uppkommer vid portföljoptimering av krediter med hjälp av en exempelportfölj. Tonvikten läggs på behovet av stora mängder rätt data samt korrekta antagande om hur risken i krediter skall mätas. Med utgångspunkt i de resultat som portföljoptimeringen ger, föreslås slutligen en mer individualiserad prissättning och värdepapperisering som möjliga åtgärder i syfte att förbättra riskprofilen i en kreditportfölj.

Nedgångar i världsekonomin med påföljande likviditetsproblem hos företag har medfört negativa konsekvenser för banker, vilket skapade behov av effektiv kreditriskhantering. För att förhindra stora kreditförluster försöker banker ständigt minimera sina risker vid kreditgivning genom att identifiera fallgropar. Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till kreditförluster och belysa hur Nordea kan minimera risker vid kreditgivning utifrån dessa faktorer. Datainsamling skedde via granskning av litteratur och en fallstudie. Studieobjektet var affärsbanken Nordea där det genomfördes flera intervjuer med kreditansvariga på en regional nivå. För att ta reda på utvecklingen av kreditvolym inom Sverige sammanställdes data utifrån kreditgivningsstatistik från Nordea Hypotek AB. Enligt teorin är kreditförluster beroende av direkta och indirekta faktorer. Medan de direkta faktorerna kan påverkas av en kreditanalytiker ligger de indirekta faktorer utanför dennes inflytande. Det kan konstateras att Nordea har lyckats minimera kreditrisker i avsevärd grad med reservation för vissa förbättringar och att de faktorer som förorsakar förluster har banken klarat av att hålla under kontroll. Bankens grundläggande strategi i riskhanteringen är att använda sig av förnuftig kreditgivning. Samtliga respondenter har betonat vikten av att göra grundliga utredningar vid nya kreditansökningar samt frekventa uppföljningar vid en föraning på betalsvårigheter hos befintliga kredittagare. Genom dessa rutiner kan banken fånga upp problematiska affärstransaktioner och förebygga uppkomsten av kreditförluster. / Turbulence in the world economy with following liquidity problem in enterprises has lead to negative consequences for banks that creates a need for effective credit risk management. To prevent significant credit losses, banks tries constantly to minimize their risks in credit granting through identifying pitfalls. The purpose is to investigate the factors that contribute to the credit losses and illustrate how Nordea can minimize risks in credit granting. Data were gathered from the literature review and a case study. The object of study is the Swedish Business Bank Nordea where several credit managers has been interviewed at the regional level. To obtain a volume of credit development in Sweden, gathered the credit granting statistics of the source of Nordea Hypotek AB. According to the theory credit losses are depending on direct and indirect factors. While direct factors can be affected by a credit analyst, indirect factors are outside of his influence. It can be stated that Nordea has been succeed in minimizing of risks at the considerable degree, with reservation for some improvements, and that some factors that cause losses the bank manage to keep under control. Bank´s fundamental strategy in risk management is to use reasonable credit granting. All of respondents have stressed the importance of thorough inquiry on new credit application and frequent following up suspicions of payment difficulties with existing borrowers. Through these routines can bank capture problematic business transactions and prevent appearance of credit losses.

Konvergerande ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ett internationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gäller sedan den första januari 2005 för noterade företag International Accounting Standards Boards (IASBs) system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bland annat vilken information som företag ska lämna kring sina finansiella instrument. Just dessa regler är dock i en utvecklingsfas, vilket ledit till att företag för 2005 års årsredovisningar fått välja mellan att redovisa efter den äldre standarden IAS 32 eller den nyare vid namn IFRS 7. Svenska storbanker har genomgående valt att redovisa efter den nyare standarden. Trots att införandet av IFRS 7 till stor del är motiverat av en strävan efter att öka användares förståelse för hur finansiella instrument påverka företags exponering för finansiella risker så varnas det för att 2005 års årsredovisningar inte alltid blir jämförbara, då bland annat på grund av den valfrihet som företag har. Hur yttrar sig då denna valfrihet? Frågan vi ställer oss är: Hur följer de företag som valt att redovisa efter IFRS 7 de nya upplysningskrav som ställts på dem? Empiri har inhämtats från fyra svenska storbankers årsredovisningar för år 2005 med fokus på de nya upplysningskraven, som lokaliserades inom områdena kreditrisk, likviditetsrisk samt marknadsrisker. Detta har analyserats utifrån de kvalitativa egenskaper som IASB anser vara de viktigaste i finansiella rapporter vilka är begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Bankernas upplysningar inom de aktuella områdena mötte i stort standardens krav väl. Anmärkningsvärt är den variation i detaljrikedom i beskrivningen av erhållna säkerheter och att två av fyra banker inte följer rekommendationer enligt IFRS 7 när det gäller löptidsanalyser för finansiella skulder. Störst likhet mellan bankenas upplysningar fanns inom området marknadsrisker.

This study examines the effects of credit risk and information disclosure in the new bank regulating system Basel II on bank and bank customer. The effects are then discussed in a perspective of the economic man and information asymmetric theories. Furthermore is the Basel II effects on the capital adequacy of Andelsbanken för Åland examined. The approach of the study is qualitative and several interviews with individuals on different levels of the examined bank, Andelsbanken för Åland, have been carried out during the collecting of empirical facts about the effects of the regulating change from the Basel I system to Basel II. The research findings are as follows: Andelsbanken för Åland have increased its capital adequacy ratio from 12,7 percent to 14,4 percent, mostly due to lower risk weights on housing mortgages compared to Basel I. Andelsbanken för Åland have started to use a completely new credit risk and customer assessment system which classifies every customer and gives them a credit rating. The system cause a much heavier information gathering of the customers profile as well as a much better assessment of risk than the previous system, which the bank finds positive. The new system also cause differentiated pricing on loans. Additionally it has contributed to a renovation of the bank. The bank has also started to publish more information about its risk-taking and management. Bank customers have to release much more information about themselves and their life, economically as well as personally during a more extensive interview in the credit process. The differentiated pricing cause interest rates to differ based on the customers rating. As an effect of the higher disclosure of bank information, customers can better compare banks. This effect is of greater importance for the bank customers that have depositions in excess of the government deposit assurance. The new credit risk and customer assessment system is a rational development due to the new Basel II-rules. Without these rules the development wouldn’t have been rational due to high costs and the traditional pricing of loans. The higher disclosure on risk taking and management cause incentives for the bank to handle these better. Bank customers today have higher incentives to better mange the aspects that are included in their rating due to the differentiated pricing on loans. Furthermore they, especially them with depositions in excess of the government deposit assurance, have greater incentives to compare banks due to the higher disclosure of bank information. The more extensive information gathering of the customers profile as well as the higher disclosure of bank information have lowered the level of asymmetric information in the banks process of credit granting and the customers choice of bank, making these two more effective.