Basel II kommer att få positiva effekter inom banksektorn, bland annat för att bankerna genom mer riskkänsliga metoder att beräkna kreditrisk kan sänka sin kapitalbas utan att samtidigt sänka kapitaltäckningsgraden under den lagstadgade nivån. Det medför att bankerna får större möjligheter att differentiera villkoren för enskilda krediter än tidigare utan att detta påverkas av reglerna för kapitaltäckning. Det innebär i sin tur att konkurrensen inom banksektorn ökar. Den nya lagen innebär att kapitalkraven för kreditrisk minskar generellt, men mest för banker som utvecklar egna interna riskhanteringsmetoder (IRK) och banker med hög andel hushållslån (inklusive bostadslån) i sin kreditportfölj. I takt med att mer riskkänsliga metoder utvecklas och en ökad riskprövning sker på engagemangsnivå, får bankerna incitament att finna olika lösningar på kundens behov. Resultaten kommer att bli ökad konkurrens, större specialisering och ökad differentiering av krediter. Ökad konkurrens innebär att kundens ställning förbättras. Ett mer differentierat utbud av krediter kommer att medföra större valmöjligheter för bankernas kunder. Bankerna blir samtidigt mer selektiva och väljer bort kunder som inte är önskvärda ur risksynpunkt. Kunder med dålig återbetalningsförmåga och sämre säkerheter kommer att få svårare att få krediter eller sämre villkor. Även om mindre banker i någon mån missgynnas av att schablonmetoden är mindre riskkänslig än interna riskklassificeringsmetoder (IRK) är det inte en så stor nackdel att det påverkar deras konkurrenssituation. De två sparbanker som studerats har en mycket god soliditet, och en kapitaltäckningsgrad som väl överskrider lagens krav. De nya reglerna kommer att ytterligare höja kapitaltäckningsgraden för kreditrisk – allt annat oförändrat. Genom den årliga interna kapitalutvärdering kan dessutom även små banker utnyttja kvalificerade metoder för att beräkna sin samlade risk, och därigenom vid behov sänka sina kapitalkrav. Möjlighet för små banker att utnyttja de interna ratinguppgifter som stora banker förfogar över genom sina interna riskklassificeringsmetoder skulle dock förbättra de små bankernas konkurrenskraft.

<p>Basel II kommer att få positiva effekter inom banksektorn, bland annat för att bankerna genom mer riskkänsliga metoder att beräkna kreditrisk kan sänka sin kapitalbas utan att samtidigt sänka kapitaltäckningsgraden under den lagstadgade nivån. Det medför att bankerna får större möjligheter att differentiera villkoren för enskilda krediter än tidigare utan att detta påverkas av reglerna för kapitaltäckning. Det innebär i sin tur att konkurrensen inom banksektorn ökar.</p><p>Den nya lagen innebär att kapitalkraven för kreditrisk minskar generellt, men mest för banker som utvecklar egna interna riskhanteringsmetoder (IRK) och banker med hög andel hushållslån (inklusive bostadslån) i sin kreditportfölj.</p><p>I takt med att mer riskkänsliga metoder utvecklas och en ökad riskprövning sker på engagemangsnivå, får bankerna incitament att finna olika lösningar på kundens behov. Resultaten kommer att bli ökad konkurrens, större specialisering och ökad differentiering av krediter.</p><p>Ökad konkurrens innebär att kundens ställning förbättras. Ett mer differentierat utbud av krediter kommer att medföra större valmöjligheter för bankernas kunder. Bankerna blir samtidigt mer selektiva och väljer bort kunder som inte är önskvärda ur risksynpunkt. Kunder med dålig återbetalningsförmåga och sämre säkerheter kommer att få svårare att få krediter eller sämre villkor.</p><p>Även om mindre banker i någon mån missgynnas av att schablonmetoden är mindre riskkänslig än interna riskklassificeringsmetoder (IRK) är det inte en så stor nackdel att det påverkar deras konkurrenssituation. De två sparbanker som studerats har en mycket god soliditet, och en kapitaltäckningsgrad som väl överskrider lagens krav. De nya reglerna kommer att ytterligare höja kapitaltäckningsgraden för kreditrisk – allt annat oförändrat. Genom den årliga interna kapitalutvärdering kan dessutom även små banker utnyttja kvalificerade metoder för att beräkna sin samlade risk, och därigenom vid behov sänka sina kapitalkrav.</p><p>Möjlighet för små banker att utnyttja de interna ratinguppgifter som stora banker förfogar över genom sina interna riskklassificeringsmetoder skulle dock förbättra de små bankernas konkurrenskraft.</p>

Risk and profitability are two topics that companies today have to face and deal with. There are different type of risks that either directly or indirectly affect the survival of a company.After the financial crisis in 2008, new regulations and capital requirements was establishedto better cope with future crisis, as the survival of banks and credit market companies hasa vital impact on society. The objective of this thesis has been to create a model that estimates profitability withrespect to various risks but above all credit risk. Risks that credit market companies has tocomply with has been provided by PayEx via documents or meetings. Further knowledgewithin the area of risks has been acquired by reading capital requirements and regulations.The main focus on capital requirements and regulations landed in Basel III and InternalCapital Adequacy Assessment Process (ICAAP). To initiate the project an excel document was provided electronically which laid groundfor the model that was later built in the programming language Python. The first stepin building the model was to replicate all calculations so the model gave the same outputas in the excel document. Further, functions were made to be used in a simulation to seewhich parameters affected the risk-adjusted return on capital (RAROC) the most. When allsimulations were made a visualization of the results in form of plots was created to simplifythe understanding of the results. Important dynamic parameters used in the model was the end customers choice of paymentmethod, payment methods including a fee and percentage change in contract payment. Allmentioned parameters made impact on how profitable a business case were. Conclusions from the results are that payment methods, percentage change in contractpayment and payment methods including fees all affect the profit or RAROC. A recommendationis that PayEx should try to steer customers to pay according to Set 2 or Set 7,negotiate the percentage change in contract payment or add a fee to payment method 4 ifcustomers choose to pay that way. Further explanations of the mentioned Sets can be foundin Section 4.1.2. / Lönsamhet och risk är två ämnen som företag idag måste ha i åtanke och förhålla sig till. Det finns olika typer av risk som antingen direkt eller indirekt påverkar ett företags överlevnad.Efter den finansiella krisen 2008, upprättades nya regler och kapitalkrav för att bättre kunnahantera framtida kriser. Detta för att kreditmarknadsbolag och banker har en stor inverkanpå samhället om de skulle gå i konkurs. Syftet med denna avhandling har varit att skapa en modell som ska estimera lönsamhet iförhållande till olika risker, men i huvudsak kreditrisk. Risker som kreditmarknadsbolagmåste förhålla sig till har tillhandahållits av PayEx via möten eller dokument. Ytterligarekunskap om risk har förvärvats genom att läsa kapitalkrav och förordningar. Huvudfokus påkapitalkrav och förordningar landade i Basel III och Internal Capital Adequacy AssessmentProcess (ICAAP). För att påbörja projektet skickades ett exceldokument elektroniskt som sedan lade grundenför modellen som skapades i programeringsspråket Python. Första steget i modellbyggandetvar att replikera alla beräkningar som gjorts i exceldokumentet och kontrollera att modellengav samma resultat. Efter det skapades funktioner som skulle användas i simuleringen föratt se vilka parametrar som påvärkade den riskjusterade avkastningen på kapital mest. Näralla simuleringar var gjorda skapades en visualisering av resultaten i form av olika grafer.Det gjordes för att förenkla förståelsen av resultaten. Viktiga dynamiska parametrar som användes i modellen var bland andra, slutkundens valav betalmetod, betalmetod inklusive avgift samt procentuell förändring av kontraktsköp.Alla nämnda parametrar hade stor påverkan på hur lönsamt ett business case är. Slutsatser av resultaten är att betalmetod, procentuell förändring av kontraktsköp och betalmetodinklusive avgift alla påverkar lönsamheten och riskjusterad avkastning på kapital.Rekommendationer till PayEx är därför att försöka styra kunderna att betala enligt Set 2eller Set 7, förhandla om den procentuella förändringen av kontraktsköp eller att addera enavgift till betalmetod 4 om kunder väljer att betala på det sättet. Djupare förklaringar avnämnda Sets finns i Section 4.1.2.

Bakgrund: Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små företag i Sverige, vilket innebar att små företag får välja om de vill ha en revisor eller inte. Ett av motiven bakom lagändringen var att småföretagens tillväxt skulle öka. För att öka tillväxten krävs finansiering. Småföretagens främsta finansieringskällor är eget kapital och löpande intäkter. Detta räcker emellertid inte utan företagen behöver ofta komplettera med externfinansiering, i form av banklån. Trots vikten av externt kapital har små företag svårare än stora företag att finansiera tillväxten med banklån. En av anledningarna till detta är att den finansiella informationen som bankerna samlar in är bristfällig. För att informationens trovärdighet ska öka önskar därför bankerna att den finansiella informationen är granskad av en revisor. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur bankerna upplever att kreditbedömningen av små företag har påverkats av frivillig revision. Således syftar studien till att öka förståelsen för hur kreditbedömningen går till samt vilken roll revisorn har i denna. Metod: Studien har baserats på den kvalitativa metoden där sex stycken intervjuer har genomförts. Fem av dessa har varit telefonintervjuer medan en har varit en personlig intervju på informantens arbetsplats. Alla informanter arbetar inom banksektorn och var tillgängliga inom Skaraborgsområdet, därmed har både ett strategiskt- och bekvämlighetsurval gjorts. Resultat och slutsats: Studien visar på att revisionen har en viss roll vid kreditbedömningen genom sin granskningsfunktion. Däremot kan inte studiens resultat påvisa att bankerna i Skaraborg har upplevt att den frivilliga revisionen har haft en avgörande påverkan på kreditbedömning. / Background: On 1 November 2010 the statutory audit for small firms in Sweden was abolished, which meant that small firms were allowed to choose whether or not to havean auditor. One of the motives behind the change in the law was that the growth of small firms would increase. In order to increase growth, financing is required. The main source of financing for small firms are equity and current income. However, this is not enough,and small firms often need to supplement with external financing, in the form of bankloans. Despite the importance of external capital, small firms find it more difficult than large firms to finance economic growth with bank loans. One of the reasons for this is that the financial information collected by banks is inadequate. Therefore, in order to increase the credibility of the information, the banks wish that the financial information is audited by an auditor. Purpose: The purpose of the study is to explain how the banks feel that the credit assessment of small firms has been affected by the voluntary auditing. Thus, the aim of the study is to increase the understanding of how the credit assessment is carried out and what role the auditor has in it. Methods: The study has been based on the qualitative method where six interviews have been conducted. Five of these have been telephone interviews while one has been a personal interview at the informant’s workplace. All the informants work in the banking sector and were available in the Skaraborg area, thus both a strategic and convenience selection has been. Results and conclusion: The study shows that the audit has a certain role in the credit assessment through its function. However, the results of the study cannot show that the banks in Skaraborg have experienced that the voluntary audit has had a decisive impact on credit assessment.

Hållbarhet är en dagsaktuell samhällsfråga som starkt bidrar till ökad medvetenhet ochmedverkar till att hela samhället ställer om. Banker har en betydande roll i dennautveckling och därför tillämpar de numera icke-finansiell hållbarhetsinformation vidkreditbedömningar. Detta för att bättre återspegla företagets kreditrisker och säkerställaatt all relevant information tas med i kreditbedömningsprocessen. Tidigare studier visaräven att informationsasymmetri kan inverka på beslutsfattanden och därmed även påverkautfallet av kreditbedömningen. Validering av hållbarhetsinformationen kan därför ansesvara en viktig del i processen för en korrekt kreditbedömning. Hur processen medvalideringen av hållbarhetsinformationen sker i praktiken är idag inte tillräckligtutforskat. Syftet med studien blir därmed att skapa en djupare förståelse för hurbanktjänstemän validerar ett företags hållbarhetsinformation vid kreditbedömning.Samtidigt som studien kan komma att visa mer djupgående hur banken kan undvika riskerkopplat till informationsasymmetri, genom att validera ett företagshållbarhetsinformation. Med hjälp av en kvalitativ flerfallsstudie med semistruktureradeintervjuer har studien kommit fram till att det fortfarande råder en brist på kunskap ochhjälpmedel. Studien visar på att banker saknar tydliga riktlinjer och verktyg för valideringav hållbarhetsinformation vilket leder till att banktjänstemän idag främst använder egetframtagna verktyg för att klara sitt uppdrag. / Sustainability is a current social issue that strongly contributes to increased awarenessand helps to change the entire society. Banks have a significant role in this developmentand therefore they now apply non-financial sustainability information in creditassessments. This is to better reflect the company's credit risks and ensure that all relevantinformation is included in the credit assessment process. Previous studies also show thatinformation asymmetry can affect decision-making and thus also affect the outcome ofthe credit assessment. Validation of the sustainability information can therefore beconsidered an important part of the process for a correct credit assessment. How theprocess of validating the sustainability information takes place in practice is currently notsufficiently explored. The purpose of the study thus becomes to create a deeperunderstanding of how bank employees validate a company's sustainability informationduring credit assessment. At the same time, the study shows more in-depth how the bankcan avoid risks linked to information asymmetry, by validating a company's sustainabilityinformation. Using a qualitative multiple-case study with semi-structured interviews, thestudy has concluded that there is still a lack of knowledge and aids. The study shows thatbanks lack clear guidelines and tools for validating sustainability information, which leadsto bank officials today using self-developed tools to accomplish their mission.

This study aims to investigate the relationship between ESG-scores and credit ratings for Large Cap companies listed on the Nasdaq Nordic Stock Exchange Market. The purpose of the study is also to achieve a deeper understanding of how Swedish banks incorporate sustainability in the credit process. Considering the purpose of the study, triangulation was chosen as the approach as it includes both quantitative and qualitative procedures. Inspired by prior research the variables has primarily been conducted using simple linear and logistic regressions. Compared to significant prior research illuminating the positive effects of sustainability on financial performance, as well as risk mitigation effects, the study provides surprising results. Positive correlation between ESG-scores and credit scores can only be confirmed for two of the studied years. Four of the years verifies a positive correlation between a high ESG-score and a high credit score. The result also reflect that the strength of the correlation varies across industries and countries. Insights from the qualitative part of the study confirms that banks take sustainability into account in the credit process. The result of the study goes both hand in hand with prior research and deviates from it, which creates interesting opportunities for future research. / Denna studie syftar till att undersöka eventuella samband mellan ESG-betyg och kreditbetyg för börsnoterade bolag på Nasdaq Nordic Large Cap för tidsperioden 2009–2017. Vidare eftersöks djupare förståelse för hur svenska banker integrerar hållbarhet i kreditbedömningsprocessen för företag. Med studiens syfte i beaktande föll metodvalet på triangulering då angreppssättet innefattar en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats. Med inspiration från tidigare forskning analyserades variablerna ESG-betyg och kreditbetyg med hjälp av linjära- och logistiska regressioner. I förhållande till omfattande tidigare forskning belysande hållbarhets positiva inverkan på finansiell prestation och reducering av risk förefaller studiens resultat förvånande. Ett positivt samband mellan ESG- betyg och kreditbetyg kan bara bekräftas för två av de undersökta åren. Ett positivt samband mellan ett högt ESG-betyg och ett högt kreditbetyg kan bekräftas för fyra år. Det råder även skillnader i korrelationens styrka beroende på bransch och land. Resultatet från den kvalitativa delen bekräftar att samtliga banker genomför en intern hållbarhetsanalys för företag i kreditbedömningen. Utfallet av studien går både i linje med och emot tidigare forskning vilket skapar intressanta möjligheter för vidare forskning.

En bostad kan ses som en investering och finansieras oftast med ett bostadsslån från en bank. Finansinspektionen som fungerar som ett tillsynsorgan till bankverksamheterna har agerat mot en osund kredithantering med hjälp av införandet av ett bolånetak. Tidigare finansiella kriser har visat på svårigheterna att i förväg föreställa sig effekterna av framtida osäkerheter. Vid ett bostadslån kommer kreditgivaren och kredittagaren behöva resonera kring framtida osäkerhet som medföljer skuldsättningen. En ökad skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst för varje enskild låntagare skulle innebära en ökad risk för bankens stabilitet. En kris i en bank kan skapa stora ekonomiska konsekvenser för samhällsekonomin. Bankerna arbetar för att motverka de risker med deras verksamhet genom att kvalitetssäkra krediterna. Vad som utgör risk och osäkerhet är en uppskattning som görs av varje individ då det kan ses som något unikt. Det gör att man ofta agerar på ofullständig information och trots bristen på fullständig information ska parterna ingå ett avtal där framtiden kan vara osäker.Genom att fördjupa oss i kredithanteringsprocessen vill vi undersöka hur bankerna arbetar med risk och osäkerhet genom rådgivning till deras bostadslånskunder. Vi har även haft till syfte att undersöka privatrådgivarens uppfattning och förhållningssätt till kredittagarens skuldsättning. Vi har undersökt hur banken ser på kredithantering genom att granska deras årsredovisningar och fördjupat oss i denna arbetsprocess genom att intervjua en privatrådgivare från respektive utvald bank. Dialogen mellan kreditgivare och kredittagare ger en inblick hur aktörerna arbetar för att vara proaktiva i kredithanteringen inför den osäkerhet som är förknippad med ett bostadslån.Vi kan konstatera från vår empiri och teori att det är svårt att kalkylera och bedöma den risk som är förknippad med ett bostadslån. Den totala risken med skuldsättningen beror på marknadsmekanismer som kan vara svåra att förutse. De inblandade aktörerna gör enbart prognoser vilket betonar att det inte finns någon definitiv säkerhet i parternas relation. Riskhanteringen vid krediter handlar om att försöka skapa en förståelse för potentiella händelser. Rådgivarens förmåga att skapa en förståelse hos kunderna om innebörden med ett bostadslån är av stor vikt.Vi kan konstatera att rådgivarna möter risker och osäkerheter genom att försöka vara proaktiva. Rågivarna agerar proaktivt genom att kalkylera faktiska förhållanden och samtidigt föra ett resonemang för att vara trygga i att kunden uppfattar att omständigheter kan förändras. Rådgivarna vill således möta kunderna genom att försäkra att det finns en förståelse i deras beslut. Proaktiviteten i bemötandet yttrar sig i faktorer så som försäkringar, men också amortering och framför allt buffertsparande. Vi kan konstatera att amortering är en god ekonomisk syn och sunt ur ett risk- eller osäkerhetsperspektiv. Sparande kan användas för att hantera oförutsedda utgifter. Buffertsparandet ger kunden möjligheten att vara flexibel för att inte vara beroende av sin inkomst på kort sikt. / Program: Civilekonomprogrammet

Denna studie syftar till att undersöka huruvida det finns ett samband mellan andelen kvinnor i bankstyrelser i Europa och bankens kreditbetyg. Studien har ett positivistiskt synsätt och präglas av en kvantitativ metod. Studien har vidare använt sig av en tvärsnittsdesign och därmed observerat flera fall vid en given tidpunkt. Den empiriska sekundärdatan är dels insamlad via databasen Thomson Reuters Eikon som erhåller finansiell data från noterade bolag över hela världen. Studien har även hämtat information om kreditbetyg för bankerna via Standard &amp; Poor’s databas. Vidare har en multivariat analys genomförts för att kunna upptäcka ett eventuellt samband mellan den beroende variabeln, kreditbetyg, och den oberoende variabeln, andel kvinnor i styrelsen. Studien presenterar även deskriptiv statistik samt en korrelationsanalys över den insamlade datan. Studiens resultat visar på att det finns ett positivt samband mellan andelens kvinnliga styrelseledamöter i europeiska bankstyrelser och bankens kreditbetyg. Detta betyder således att om andelen kvinnliga styrelseledamöter ökar, så gör även kreditbetyget detsamma vilket indikerar att kreditrisken för banken sjunker. Detta resultat stödjer tidigare studier som menar att kvinnor i styrelser är mer riskaversiva än män (Arayssi et al., 2016; Huang och Kisgen, 2013). Studiens förslag till vidare forskning är att studera flera olika fall över tid, istället för att utgå från en given tidpunkt, vilket skulle möjliggöra undersökning av kausalitet mellan variablerna. Vidare ter det sig intressant att ta hänsyn till styrelseledamöternas ålder i vidare forskning då forskning indikerar att riskprofilen kan förändras beroende på ålder. Ett annat förslag är att inhämta kreditbetyg från fler kreditinstitut än endast S&amp;P för att undersöka om resultatet skulle te sig annorlunda då. Slutligen kan det vara av intresse att ta hänsyn till om banken har spritt eller kontrollerat ägande då dessa faktorer kan tänkas påverka kreditbetyget och således kreditrisken i banken. / The aim of this study is to investigate the relationship between the proportion of women in bank boards in Europe and the banks credit rating. The study has a positivistic approach and is characterized by a quantitative method to respond to the purpose of the study. Furthermore, the study has used a cross sectional design which means that it has observed several cases at a given time. The empirical data has been collected partly via the database Thomson Reuters Eikon which present financial data from listed companies worldwide. The study has also collected information about the banks credit rating from the database of Standard &amp; Poor. Furthermore, a multivariate analysis has been completed in order to discover any connections between the dependent variable, credit rating and the independent variable, the proportion of women in the board. The study also presents descriptive statistics together with a correlation analysis over the collected data. The result from the study shows a positive correlation between the proportion of female board members in european bank boards and the banks credit rating. This means that if the proportion of women in bank boards increases, the banks credit rating also increases which indicates that the banks credit risk decreases. This result supports previous studies that say that women in boards are more risk averse than men (Arayssi et al., 2016; Huang och Kisgen, 2013). Suggestions for further studies within the field is to do a similar study but to study several cases over time which would allow investigation of causality between the variables. Furthermore, it would be interesting to take the board members age into account as previous studies indicates that the risk profile changes depending on age. Another suggestion for further studies is to collect credit ratings from more than S&amp;P in order to investigate if the result may differ from this study. Finally, it could be of interest to consider if the bank has scattered or controlled ownership as these factors can affect the credit rating and thus the credit risk.

Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how a bank’s features and internal factors have affected its choice of method in calculating the capital requirement. Theoretical and Empirical Method: The research strategy of this study has been of a qualitative nature with a deductive approach. The choice of method was depth interviews with respondents from a targeted sample of Swedish banks. These respondents were chosen based on the knowledge they possess as key employees in the capital requirement process and their involvement in choosing their banks’ method for calculating the capital requirement. The interviews were semi-structured, with open questions that allowed a dialogue with the respondents in which they could express their opinions and knowledge regarding the factors affecting their banks’ choice of method. Theoretical Approach: The study is based on the new institutional economics theory of how institutions affect organizational behavior. It’s also based on earlier research within the regulation Basel II by, among others, Hakenes and Schabel (2011), Rime (2005) and Wahlström (2009). Conclusions: The results of this study show that banks have identified different factors that affect their choice of calculation method for the capital requirement. The choice the banks are facing is to keep the standardized method, develop an advanced internal based method, create partnerships with other banks or focus on alternative clientele portfolios. The two factors that were considered to be have the greatest significant for the choice of calculation method were resources associated with the implementation of the IRB approach models and how the banks’ clientele portfolio was designed. How these were distributed and to what extent they influenced the choice was highly individual for the chosen banks. / Syfte: Syftet med den här studien är att öka förståelsen om hur en banks förutsättningar och interna faktorer har påverkat dess val av beräkningsmetod för kapitalkravet. Teoretisk och empirisk metod: Forskningsstrategin för studien har varit av den kvalitativa typen med en deduktiv ansats. Valet av metod var djupintervjuer med respondenter från ett målinriktat urval av svenska banker. Respondenterna valdes utifrån de kunskaper som de besitter genom sin position på respektive bank, där deras deltagande i metodvalsprocessen påverkade valet av beräkningsmetod. Intervjuerna var av typen semistrukturerade, med öppna intervjufrågor för att få till en dialog med respondenterna och ta del av deras åsikter och kunskaper gällande de olika faktorerna till metodvalet. Teoretisk referensram: Studien utgick från den nyinstitutionella teorin, om hur institutioner påverkar organisationers beteenden. Den har baserats på tidigare forskning inom regelverket Basel II av bland annat Hakenes och Schnabel (2011), Rime (2005) samt Wahlström (2009). Slutsats: Resultatet av denna studie visar på att bankerna har identifierat olika faktorer som påverkar valet av beräkningsmetod för kapitalkravet. Valet som bankerna står inför är att behålla Schablonmetoden, utveckla en IRK-metod, skapa samarbeten med andra banker eller fokusera på alternativa klientelportföljer. De två faktorer som ansågs ha störst signifikans för valet av beräkningsmetod var resurserna som förknippades med implementeringen av modellerna i IRKmetoden och hur bankens klientelportfölj var utformad. Hur dessa var fördelade och i vilken grad de påverkade valet var högst individuellt för de utvalda bankerna.

Sammanfattning Varför behövs entreprenörskap och utveckling av företagande? Produkter utvecklas ständigt och nya tillkommer i en allt snabbare takt. Den globala konkurrensen innebär högre krav på företagande i form av utveckling och nya idéer. Att nya företag skapas är viktigt för den ekonomiska tillväxten och inte minst samhällets tillväxt. De tillkomna företagen med deras nya idéer förnyar ekonomin genom nya sätt att bedriva produktion på. Både nya och befintliga småföretagen är beroende av banker för att få tillgång till extern finansieringen. Dock är många banker och finansiella institut inte intresserade av att låna ut till nya och befintliga företag då det är svårt att veta om företagen har kapacitet till att återbetala lånen. Detta beteende är särskilt vanligt hos banker som ägnar sig åt opersonliga relationer, alltså de ser endast finansiell information. Tidigare forskning inom företags- eller kreditbedömning har fokuserat på finansiella modeller som utgår från kvantitativ data för att undersöka kreditvärdigheten hos företag. På senare tid har dock även den mänskliga faktorn lyfts fram då individen har en viktig roll i samband med kreditbedömningsprocessen. Orsakerna till detta är bl.a. att de nya och befintliga företagen har försäljningsprognoser och budgetar baserade på en osäker framtid, vilken i sin tur leder till att kreditbedömning i princip bara kan baseras på förtroende för företagaren som person. Förtroende som ofta går under beteckningar som "personens egenskaper" eller "intuition" blir därmed viktiga aspekter vid kreditbedömning. På grund av att det finns lite objektiv information leder det till en subjektiv bedömning. Syftet med denna uppsats är att beskriva och utveckla förståelsen för hur bankernas företagsrådgivare arbetar vid beslut gällande kreditgivning till nya och befintliga småföretag. Är företagsrådgivarna intresserade av hur personen är? Hur arbetar företagsrådgivarna vid kreditbedömning när det gäller personliga egenskaper hos nya och befintliga företagen? Hur kan företagsrådgivare arbeta för att fånga personliga egenskaper hos låntagare i nya eller redan befintliga företag? För att få en bra grund till problemet har författaren beskrivit kort hur bankverksamheten ser ut, därefter presenteras de teorier angående relationer, icke-finansiell information, trovärdighet och risker som författaren valt att belysa. Intervjuerna i den empiriska delen är av fokuserad karaktär och författaren har försökt att hålla intervjuerna öppna för att få ut så mycket information som möjligt av respondenterna. Författaren har kommit fram till att de nya och befintliga företagen med avsikt att erhålla extern finansiering måste vara väl förberedd, ha genomtänkta idéer och framförallt vara trovärdig och ärlig i sin presentation av material. När det gäller att bemöta företagaren spelar företagsrådgivarens personlighet, vilken erfarenhet han/hon har samt graden av intresse för företagarens material. Företagsrådgivaren måste kunna vara med och påverka, ställa frågor samt vara beredd att kompromissa. Att fånga de personliga egenskaperna är viktiga för ett lyckat företagande.