Det var med anledning av att valet i USA återigen vanns av George W Bush som min frågeställning formades. Vad är det som gör att den så kallade kristna högern mycket medvetet stödjer Bush i dennes strävan efter att styra världens mäktigaste land? Vad är det i den amerikanska kulturen som har medfört ytterligare en valseger för George W Bush? Det är också intressant i sammanhanget varför just Bush favoriseras av den kristna högern och inte hans kombattant John F Kerry som också säger sig vara religiös, dock katolik till skillnad mot Bush som är frikyrklig.

In Christian contexts, the meal is usually connected to the sacrament of the Eucharist. In this essay, the aim is to explore the everyday meal in which people gather, both at home and in church settings. What are the theological meanings of a meal, and what are people experiencing around the table? The essay poses the question Which theological meanings are expressed concerning the meal in Christian contexts? To answer this question, the essay has two theoretical frameworks, which are “body theology” and “lived religion”. The method used in the essay is a two-part analysis. The first part is a content analysis, with focus on the writers’ emotions and experiences. The second part is a dialogue with Norman Wirzba. The material contains primary and secondary material, which are books by Kendall Vanderslice, Lina Mattebo (red.), and Norman Wirzba.   This essay concludes that the meal in Christian contexts has many different, mostly positive, meanings. The most prominent meanings of the meal are community and relationship building, identity, spiritual exercise, and a strong sense of the significance of the body. Many of the authors express a feeling of connection to God in the meal, even in the everyday situation. The concept of “exile” is also explored. For future research it would be interesting to aim focus towards meals in non-Western countries, and to investigate the effects of gender and what power dynamics that meals may have.

Finns det ett religiöst anspråk i Disneyfilmer? Är det kristna symboler åskådaren bevittnar, är de återkommande samt vad har dessa för inverkan på det psykologiska hos människan och vilken inverkan Disney har på omvärlden? Utifrån ett jungianskt perspektiv tar denna uppsatsen ansats i att förstå hur symboler gör anspråk på det psykologiska hos en människa och vad dessa symboler kan innebära. Baserat på symbollexikon och andra källor har en symbolanalytisk analys utförts genom att identifiera symboler och vilka betydelser symbolerna innefattar. Studien behandlar även hur ett barn påverkas av det världsomfattande bolaget Walt Disneyskapade, samt vad symboler som integreras i Disneyfilmer har för inverkan på barn. Genom att titta på ett urval av Disneyfilmer och noterat symboler som är anmärkningsvärda har en uppsats vuxit fram.

<p>Många är de forskare som har ägnat sig åt problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i ämnet kulturmöten i skolan idag. Främst har då invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, på bästa sätt. Mycket resurser har alltså lagts ned på att forska på detta område, men hur upplever en kristen elev sin skoltid? Finns det en beredskap hos dagens skolpersonal att bemöta en elev med en kristen livsåskådning?</p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa den kristna elevens aktuella situation i skolan idag.</p><p>Kan det vara så att den skola som idag står på tröskeln in i 2000-talet, kan ha en annan tolerans för elever med en personlig tro? Idag då många människor mer öppet har en eller annan tro. New Age har gjort sitt intåg i Sverige idag, skapar det en annan tolerans för en kristen elev? Eller skapar det bara en jobbig situation, då den kristna elevens personliga tro, bara ses som en del av det stora religiösa flödet?</p><p>Vad anser lärare om den rådande objektiva undervisningen? Är det alltid mest rätt att hålla sig till den absoluta objektiviteten? Hur genomför man undervisningen om jordens skapelse i skolorna? Är det Big Bang-teorin som presenteras som den enda rätta och sanna? Kan den kristna eleven komma i kläm i en sådan situation? Skulle den mobbade kristna eleven, hellre vilja gå i en kristen friskola?</p><p>Resultatet av min undersökning, visar på att det idag förekommer mobbning av den kristna eleven. Vissa kristna elever känner även att en del lärare inte visar någon respekt för elevernas kristna tro. Men i stort sett, har den kristna eleven en skolgång likvärdig alla andra elevers.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

I uppsatsen görs en kartläggande undersökning av den koreanska kristna minoriteten i Stockholm. Undersökningen är byggd på intervjuer av pastorer i de olika församlingarna. Deras svar har sedan jämförts med undersökningar av koreanska kristna församlingar i USA.  Uppsatsens slutsats är att den koreanska kristna minoriteten i Stockholm är ett eget fenomen som i mycket skiljer sig från koreanska kristna församlingar i USA. De huvudsakliga skillnaderna är att församlingarna inte har lika stor roll som språk och kulturförmedlare samt att kvinnor verkar ha större inflytande.

Många är de forskare som har ägnat sig åt problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i ämnet kulturmöten i skolan idag. Främst har då invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, på bästa sätt. Mycket resurser har alltså lagts ned på att forska på detta område, men hur upplever en kristen elev sin skoltid? Finns det en beredskap hos dagens skolpersonal att bemöta en elev med en kristen livsåskådning? Syftet med uppsatsen är att belysa den kristna elevens aktuella situation i skolan idag. Kan det vara så att den skola som idag står på tröskeln in i 2000-talet, kan ha en annan tolerans för elever med en personlig tro? Idag då många människor mer öppet har en eller annan tro. New Age har gjort sitt intåg i Sverige idag, skapar det en annan tolerans för en kristen elev? Eller skapar det bara en jobbig situation, då den kristna elevens personliga tro, bara ses som en del av det stora religiösa flödet? Vad anser lärare om den rådande objektiva undervisningen? Är det alltid mest rätt att hålla sig till den absoluta objektiviteten? Hur genomför man undervisningen om jordens skapelse i skolorna? Är det Big Bang-teorin som presenteras som den enda rätta och sanna? Kan den kristna eleven komma i kläm i en sådan situation? Skulle den mobbade kristna eleven, hellre vilja gå i en kristen friskola? Resultatet av min undersökning, visar på att det idag förekommer mobbning av den kristna eleven. Vissa kristna elever känner även att en del lärare inte visar någon respekt för elevernas kristna tro. Men i stort sett, har den kristna eleven en skolgång likvärdig alla andra elevers. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

No description available.

This thesis investigates the interdependence of religiosity and a life situation changed by cancer, focusing especially on the coping process. This implies analyses of a number of identified expressions of religiosity regarding prerequisites and functions in the coping process. In order to synthesize the results from the studies, the aim has been operationalized into three comprehensive research questions that were posed to each of the empirical studies of the thesis: 1) What are the functions of the analysed expressions of religiosity during the coping process? 2) What prerequisites for the influence of religiosity on the coping process can be identified?  3) How is religiosity influenced by a life situation changed by cancer? The empirical studies are presented in four separate articles. Each of the studies has its own specific research questions that are related to the comprehensive research questions. The method was qualitative and explorative. The research material was gathered with qualitative interviews of 20 Swedish informants of varying gender, age, congregational affiliation and diagnosis. The informants defined themselves as Christians and practised their Christian faith and had or had had a cancer disease. There is longitudinal data from half of the group. The theoretical framework was based on the coping theories developed by Kenneth Pargament and Ruard Ganzevoort and complemented by, among other things, the object-relations theoretical concept of transitional objects. The results show that most of the analysed expressions of religiosity function as a preserving coping method but some of them also function as a reconstructing coping method. In some cases, the expressions of religiosity also function as methods of attributing control, either to God or to the individual. Two main groups of prerequisites for the expressions of religiosity were identified in conjunction with the coping process: contextual and psychological. The former could in turn be divided into religious and medical contexts; the latter into several different kinds, such as perceptual psychological factors, the need to create and use transitional objects, locus of control, and personality traits. Reconstructing coping methods imply varying degrees of changes in the informants’ religiosity, both regarding the analysed expression of religiosity and other expressions of religiosity. In addition to gaining insights into the interdependence of religion and coping for Christians living with cancer, the study contributes to the development of the psychology of religion coping theory by adding to the theory: 1) suggested specifications to the current concepts of Pargament’s coping theory; 2) the concept coping tool; 3) the distinction between functional and relational regarding the concepts of coping mechanism and coping method; 4) the coping mechanism attributing, and 5) the distinction between unilateral and bilateral deferring coping styles. The results indicate that the coping process can include a creative element in the form of a search for, or creation of, functional coping methods and/or coping tools which enhance the functionality of the coping process.

Vi lever i en tid där genusfrågor flitigt diskuteras i olika sammanhang. Samhällsdebatten kring #metoo-initiativet, både motståndet och själva initiativet, är ett bevis på hur aktuellt och viktigt detta ämne är för vår samtid. Att frågan inte kommer att försvinna förrän kvinnor upplever att det sker en förändring är något som tydliggjorts i denna debatt. För att vi ska kunna förstå debatterna, diskussionerna men även de politiska beslut som sker kring frågor som rör kvinnor och jämställdhet idag är det viktigt att vi har en förförståelse för hur synen på kvinnor sett ut i vårt land historiskt samt hur man hanterat frågor som rör jämställdhet och kvinnosyn tidigare. Skolan är en institution som länge speglat samt reproducerat det politiska klimat vi lever i. Styrplaner är politiska dokument som på många sätt vittnar om sin samtid. Därför anser vi att läroplaner och läroböcker som utformas efter dessa kan fungera som ett verktyg för att försöka förstå olika dimensioner av kön och jämställdhetsfrågor genom historien i Sverige. Porträtterandet av kvinnor i läroböcker är ett perspektiv som kan hjälpa oss förstå utvecklingen kring synen på kvinnan genom tiderna. Eftersom Sverige innan kyrkan och staten skiljde sig åt januari 2000 ansågs vara ett kristet land och även idag bland många fortfarande anses vara det, så är synen på den kristna kvinnan något som i sammanhanget kan vara värt att utgå ifrån i försöket att förstå olika aspekter av jämställdhetsfrågor.

Today, several interreligious organisations are publishing joint statements of obvious moral character. These may regard such things as environmental issues, peacebuilding, or freedom of thought. This raises the question of how such statements are to be justified and what role different theological and religious traditions play in justifying joint values. This study seeks to understand and critically examine these questions.  The theoretical foundation is derived from Marianne Moyaert's development of Paul Ricœur's critique of joint interreligious ethics. From this, three main areas are analysed in four interreligious documents. First, what space is given to individual traditions as a source of moral knowledge? Second, to what degree is an ethic of consensus or compromise expressed? Third, how are pluralism, particularism, and radical pluralism expressed?  The study suggests three conclusions for justifying interreligious statements. First, joint published documents should include both theological resources from different traditions and an explicit invitation to dialogue. Second, a dialogue that seeks common values but accepts tension, seen as a critical instance, should be appreciated. Third, interreligious dialogue and its statements could be understood as a way of, with the help of different faith traditions, examining their own and other instances' values.