Jämförelse mellan hur huvudpersonen i böckerna om Arn av Jan Guillou och huvudpersonen i böckerna om Röde Orm av Frans G. Bengtsson hanterar mötet med en för deras tid främmande kultur och religion.

Syftet med denna uppsats är att försöka finna de kristna motivens plats i berättandet i de tre Sagan om ringen-filmerna (The Lord of the Rings) av Peter Jackson. Arbete har lagts ned på att studera litteratur inom både religion och filosofi kring filmernas Midgård-berättelser, där dessa behandlar kristna motiv. Den etablerade forskningen kring detta ämne har hittills till stor del handlat om Tolkiens böcker och inte i särskilt stor utsträckning om filmerna. Därför kan uppsatsen anses relevant i en tid där filmen mer och mer ses som lika betydelsefullt medium som boken.Det resultat som har nåtts är att det förefaller vara en stor del av filmernas handling som har sitt ursprung inom kristendomens berättelser och motiv. Detta inte bara i filmernas stora och övergripande berättelse (i synnerhet berättelsen om Frodo och Sam) utan även i sidoberättelserna (särskilt de som berättar om Aragorn och Gandalf). Filmerna innehåller således en ansenlig mängd kristna motiv.

Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka och kartlägga hur unga vuxna frånkristna minoritetsförsamlingar i Västerbotten och Norrbotten upplever religiösa kränkningarpå sociala medier. Som bakgrund till denna studie ligger forskning kring sociala medier ochinternets nya status, web 2.0. Metoden för studien har varit kvalitativa forskningsintervjuer,en enskild intervju och två fokusgruppsintervjuer. Till hjälp under intervjuerna har memesanvänds som material. Resultatet av intervjuerna har framställts med ett fenomenologisktteoriperspektiv och visar på att dessa unga kristna upplever religiösa kränkningar online, mensällan gör något åt det. Med hjälp av den hermeneutiska cirkeln har jag i diskussionskapitletanalyserat och diskuterat vad orsaken kan vara till att ungdomarna inte gör något åtkränkningarna. Ett av svaren visar sig vara att de förväntar sig bli kränkta av resten av världenoch i vissa fall finner det vara styrkande för deras tro.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Sverige är rankat som ett av världens mest sekulariserade länder och frågan om religionens plats i det svenska samhället är ofta aktuell i samhällsdebatten. Samtidigt är flera av Sveriges mest etablerade biståndsorganisationer och Sidas ramorganisationer verksamheter med kristen bakgrund.  Detta är en teoriutvecklande studie som undersöker hur representanter från sådana organisationer upplever att bedriva biståndsarbete på kristen grund ifrån ett av världens mest sekulariserade länder. Hur påverkar i sin tur de upplevelserna hur de formulerar sin verksamhet?  Metoden som har använts är en kvalitativ fenomenologisk analys av semistrukturerade intervjuer med representanter från sju organisationer. Resultaten framhäver bland annat att representanter från organisationerna ofta får anpassa språket i kontakt med representanter från den svenska staten och den sekulära svenska allmänheten. Undersökningen visar också att representanter från organisationerna upplever att ett sekulärt synsätt ses som en värdeneutral utgångspunkt i Sverige och att förhållningssättet från svenskt håll försvårar samarbetet med deras betydligt mer religiösa partnerorganisationer och mottagare. Detta gör att representanter från organisationerna tycker att handläggare på Sida och andra representanter behöver mer religionskompetens och förståelse för deras sammanhang. Studiens resultat kan vara till hjälp för aktörer inom svenskt bistånd och möjliggöra en fördjupad förståelse för organisationer med kristen prägel.

Detta examensarbete i religionsvetenskap undersöker vilka uppfattningar fyra kvinnor med kristen och muslimsk religionstillhörighet har om sin religion och religionens roll i Sverige,samt vilka upplevelser vederbörande kvinnor har av exkluderande och marginaliserande behandling, grundat i sin religion och sitt kvinnliga kön. Det genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med två kvinnor med muslimsk religionstillhörighet och två kvinnor med kristen religionstillhörighet. Studiens resultat pekar på att kvinnor med kristen och muslimsk religions tillhörighet upplever exkluderande och marginaliserande behandling både av agenter inom samhällsinstitutioner, främst inom skolan, samt inom den religiösa grupp de tillhör.Studiens resultat visar också på att det finns upplevelser av en okunskap bland människor i Sverige om hur religionernas ideologi talar för män och kvinnors jämlikhet och jämställdhet,där religiös fundamentalism, och extremistiska värderingar att kvinnan är underordnad mannen, uppmärksammas mer än religionens ”sanna” värderingar.

There is a development of religious consciousness in nowadays modern societies, that seeks the divine on the individual internal plane, gradually getting rid of dogmas and traditions. This incites a strong opposition reaction on the part of fundamentalists, defenders of the traditional, so they see themselves as divine while seeing people outside congregation as profane. This work investigates a psychological aspect behind this opposition reaction of fundamentalists towards people outside the congregation, using Carl G. Jung's theory of deep psychology as a tool. In order to achieve this, we used the qualitative research method to carry out a study of scientific literature and the published fundamentalist ideology of Christian pastor Steven L. Anderson, who lives and has his congregation in the United States of America. The way in which the fundamentalist sees people outside the congregation has more to do with the fundamentalist’s own ego than with the other people: it’s derived from a psychic process and is called shadow projection, according to Jung’s theory.

Syftet med den här studien var att undersöka hur kristendomen och kyrkan har påverkat undervisningen i Sverige genom historien samt hur denna påverkansfaktor har förändrats under tre specifika historiska tidsperioder. Studien undersökte även hur lärares didaktiska val påverkades av de kristna inslagen i undervisningen under de tre valda historiska tidsperioderna. Genom detta syfte formulerades tre frågeställningar: · Vad fanns det för kristna inslag i form av texter och praktiker i tre olika svenska skolformers skolordningar från 1500-talet, 1700-talet samt det tidiga 1900-talet? · Vad hade biskopar och präster för roll i tre olika svenska skolformers skolordningar från 1500-talet, 1700-talet samt det tidiga 1900-talet? · Hur påverkades lärarens didaktiska val genom de kristna inslagen i undervisningen enligt de tre olika skolformernas skolordningar från 1500-talet, 1700-talet samt det tidiga 1900-talet? För att besvara frågeställningarna gjordes en kvalitativ textanalys av tre utvalda läroplaner: SO 1561, SO 1724 samt UP 1919. Textanalyserna utgick ifrån läroplansteorin samt den klassiska och realistiska läroplanskoden. Svaren på frågeställningarna presenteras i resultat-, analys- och diskussionsdelen. Studien visar kyrkans och kristendomens genomgående inflytande i svenska skolan i de tre läroplanerna. Resultaten visar även att det kristna inflytandet i skolan har minskat genom åren genom att de kristna praktikerna i läroplanerna, vilka har undersökts i denna studie, har reducerats i förekomst och omfattning i undervisningen. Orsaker till förändringar mellan läroplanerna kretsar kring samhällsförändringar såsom boktryckarkonstens utveckling, demokratiseringen samt industrialiseringen.

Denna studie behandlar Migrationsverkets motiveringar vid avslag i asylärenden där konversion åberopas som skäl. Med tematisk innehållsanalys har sju beslutsunderlag, skrivna av Migrationsverket, undersökts och analyserats. Resultatet visar att det är mycket svårt, om inte omöjligt, att bli trodd som konvertit, med genuin religiös övertygelse, av Migrationsverkets handläggare. Tidigare forskning visar på liknande erfarenheter från migrationsmyndigheternas arbete runtom i världen. Kristna konvertiter är en grupp som är särskilt utsatta då de riskerar att bli dödade för deras nya tro i hemlandet och blir inte betrodd av myndigheterna i det land som de söker asyl i. Mer forskning behövs inom området för att kunna dra slutsatser om varför det ser ut på detta vis.

<p>Det var med anledning av att valet i USA återigen vanns av George W Bush som min frågeställning formades. Vad är det som gör att den så kallade kristna högern mycket medvetet stödjer Bush i dennes strävan efter att styra världens mäktigaste land? Vad är det i den amerikanska kulturen som har medfört ytterligare en valseger för George W Bush? Det är också intressant i sammanhanget varför just Bush favoriseras av den kristna högern och inte hans kombattant John F Kerry som också säger sig vara religiös, dock katolik till skillnad mot Bush som är frikyrklig.</p>