Studien använder sig av en Multimodal Kritisk Diskursanalys (MCDA) för att analysera vanliga människor i reality-TV ur ett klassperspektiv. Syftet är att undersöka huruvida programmet Ullared reproducerar idéer om klass och hur detta gör sig synligt genom konstruktionen av karaktären Morgan. Studien använder sig av ett teoretiskt ramverk bestående av vanlighet, klass, diskurs och skratt. I analysen undersöks utvalda sekvenser där semiotiska resurser granskas för att se hur de arbetar för att konstruera Morgan. Resultatet visar på att musik och videoredigering är två viktiga resurser i konstruktionen av Morgan, dock har allt som ses och hörs i bild en komplex samverkan med varandra som bidrar till slutkonstruktionen. Konstruktionen kommunicerar idéer om klass och gör det framförallt genom ett avvikande från normer som standardiserats av medelklassen.

<p>En uppsats som tar upp kändisbilderna och dess innehållande koder. Vi har tittat på Aftonbladets och Expressens bilagor Klick! och Fredag, vad är det som visas egentligen för den yngre publiken, som är bilagornas målgrupp?</p>

En uppsats som tar upp kändisbilderna och dess innehållande koder. Vi har tittat på Aftonbladets och Expressens bilagor Klick! och Fredag, vad är det som visas egentligen för den yngre publiken, som är bilagornas målgrupp?

Denna studie kommer att ta upp public service i Sverige. Bakgrund kring public service och etnicitet presenteras i studien. Problemet som lett till studiens uppkomst är den framkomst främlingsfientliga partier haft i Sverige de senaste åren. Syftet med studien är att undersöka hur etnicitet konstrueras i morgonradioprogrammet Morgonpasset i P3. Detta för att se sambandet mellan text och kontext, samt för att se hur olika etniciteter konstrueras. Studien bidrar också till att fylla det vetenskapliga hål som framkommit under en genomsökning av tidigare studier. Dessa studier inkluderar lokalradio, etnicitet och språk, samt etniciteter i journalistisk.   För att kunna ge en inblick i detta görs en textanalys av det utvalda materialet. Detta med koppling till teori, begrepp och metod. Metoden som valts ut för denna uppsats är CDA, kritisk diskursanalys. CDA kommer inte bara att användas som metod utan även som teori. I teorikapitlet tillkommer även andra teorier. Dessa är orientalism, andrefiering och olika teorier om svenskhet. I analysen behandlas flertalet transkriberade exempel och det framkommer att programledarna på olika sätt konstruerar svenskar som avvikande, avvisande och icke-ambitiösa. Resultatet av studien visar att programledarna i studieobjektet nedvärderar svenskhet och på så sätt skapar de en distans mellan sig själva och de som inte relaterar till svenskhet. Detta gör också att svenskheten som finns upprätthålls. Vidare resulterar detta i att lyssnarna påverkas av språket och de diskurser programledarna framför, vilket på så sätt också påverkar samhällets normer kring hur etnicitet konstrueras. / This study will look into public service in Sweden. The background of public service and ethnicity is being presented. The problem which has led to this study derives from the success of xenophobic parties in Sweden, in the recent years. The aim of this study is to investigate how ethnicity is constructed in the morning radio show, Morgonpasset i P3. This is being done in order to see the connection between text and context and to see how different ethnicities are being constructed. The study also contributes to filling the scientific gap which has been revealed by going through previous studies. These studies include local radio, ethnicity and language, and ethnicities in journalism.   To give an insight into this, the material has been handled through a text analysis. This with connection to theory, tools and method. The method that had been chosen for this study is CDA, critical discourse analysis. CDA is not only used as a method, but also as a theory. In the chapter about theories, other theories are added as well. These theories are orientalism, othering and different theories about swedishness. In the analysis multiple transcribed examples are being looked into. Here it is revealed that the show hosts in different ways are constructing swedishness as being different, rejecting and non-ambitious. The result of the study shows that the hosts of the radio show are downgrading swedishness and therefore distancing themselves and those who do not relate to swedishness. This also results in that the already existing swedishness is maintained. Furthermore, this results in that the listeners are being affected by the language and the discourses the hosts are presenting, which also affects society's norms of how ethnicity is beeing constructed.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka diskurser inom det sociala välfärdsarbetet utifrån ideologiskt politiska aspekter. Studien grundar sig på artiklar och publikationer från ideologiskt förankrade tidskrifter och organisationer. I arbetet har vi inspirerats av Faircloughs (2003) kritiska diskursanalys, då den inte enbart fokuserar på diskurs utan även strukturerna som påverkar den. I studien kan vi se hur liberala och socialistiska ideal är dominerande inom välfärdsdebatten. Dessa har kommit att bilda två olika diskurser som konkurrerar med varandra om att bli dominerande gällande hur välfärden ska bedrivas. Idag kan vi se hur den marknadsekonomiska diskursen är den som vunnit mest mark, men det finns vissa indikationer på en eventuell diskursiv förändring. Arbetet tar sin utgångspunkt i två idag etablerade begrepp; New Public Management och Evidensbaserad praktik och de diskursiva svängningar begreppen vållat. / The purpose of this study is to investigate discourses influence of the social welfare, based on ideological and political aspects. The study is based on articles and publications from ideologically entrenched magazines and web-sites. We have been influenced by Faircloughs (2003) critical discourse analysis, as it not only focuses on the discourse but also the structures that affects it. In the study, we can see how liberal and socialist ideals are dominant in the welfare debate. These have come to form two different discourses competing to become the dominant force in welfare. Today we can see how the market-economy discourse is the one which has gained most ground, but there are some indications of a discursive change. The work takes its starting point from two established concepts and the discursive fluctuations caused by the New Public Management and the Evidence Based Practice.

Gender and politics, how well do they match? An interesting way of studying gender and politics is therefore to look at the legislation proposals from the government. In Sweden when the government make a legislation proposal it have to have a chapter that consider the aspect of equality between men and women. This paper aim to study the language in the gender aspect of the legislation proposal. This is done from a gender perspective. I also want to look at the relationship between equality between women and men and politics by trying to answer why the gender perspective is written as it is. The method used here in this paper is discourse analysis and mainly Michel Foucault and critical discourse analysis. Discourse analysis is the only method that makes it possibly to look at the language and the different discourses and to see what lies hidden under the written text. The results in this paper shows that the gender chapter of the legislation proposal is not based on equality between women and men. The gender chapter doesn’t add anything new to the equality between women and men and it doesn’t make any effort to really try to take the gender concerns seriously and professionally.

Title: “Let’s do good”? – a qualitative study of fast fashions sustainability communication and generation z’s critical view. In recent years, the fast fashion industry has received an abundance criticism for their negative climate impact. The purpose of this study is to compare the companies NA-KD and Gina Tricot and their sustainability communication, and how consumers in generation Z perceive their communication and if they can influence the industry to be more sustainable with participatory culture in social media. To get answers on how generation Z experiences the fashion companies' communication, focus group interviews were conducted with participants aged 18–26. The authors have also studied material from the companies’ websites through a multimodal critical discourse analysis. Theories that have been applied to the study are critical discourse theory, convergence- and participatory culture, and greenwashing. The result from the study shows that both companies are using colors and environment which are associated with the environmental movements when it comes do their sustainability communication, but also greenwashing. As both companies apply greenwashing one can assume that it can lead to more customer having a critical view of sustainability communication from fast fashion firms. The participants perceived the companies' sustainability communication as visual appealing, but the content did not meet expectations. Furthermore, social media was considered important for the industry's change as important, but that it requires a person with a big platform to reach out to many people.