Detta arbete syftar till att utveckla ett förslag på ett utbildningsmaterial i form av en programmeringsorienterad fysik- och matematiklaboration. Målgruppen är i första hand studenter som läser andra terminen i det ingenjörsförberedande programmet Tekniskt basår (KTH), men även studenter på motsvarande kunskapsnivå (till exempel elever i gymnasiets naturvetenskapliga program). Laborationen konstruerades för att skapa förutsättningar för studenterna att: 1) Visa på kritiskt tänkande, 2) visa på kollaboration, 3) öka ämnesförståelsen. Det föreslagna utbildningsmaterialet omfattar området beräkningsfysik, där en ickelinjär differentialekvation härled från en matematisk pendel ska lösas med hjälp av numeriska metoder. Laborationens uppgifter formulerades med kritiskt tänkande som utgångspunkt och utfördes med parprogrammering som samarbetsform för kollaboration. I detta arbete undersöktes punkter 1) och 2) i en utbildningssituation med elever från andra terminen på Tekniskt basår. Fyra elevgruppers konversationer spelades in och en innehållsanalys utfördes på transkriberingen av ljudinspelningen. En mönsterjämförelsemetod användes för att stärka slutsatserna. Utifrån resultaten av undersökningsprojektet konstaterade vi att den teoretiska propositionen om att laborationskonstruktionen har medverkat till elevernas kollaboration och applicering av kritiskt tänkande, har stärkts. / This work aims to develop a proposal for educational material in the form of a programming-oriented Physics and Mathematics lab. The target group is mainly students from the second semester in the Technical Preparatory Year program (KTH), but also students of equivalent knowledge level (for example, students in the upper secondary school- natural science program). The lab was designed to create opportunity for students to: 1) apply critical thinking, 2) demonstrate collaboration, 3) increase subject understanding. The proposed educational material comprises computational physics, where a nonlinear differential equation derived from a mathematical pendulum is solved using numerical methods. The exercises in the lab were formulated with critical thinking in mind and pair programming was used as the context for collaboration. In this paper 1) and 2) were investigated in an educational setting with students from the second semester of the Technical Preporatory Year (KTH). The conversations of four student groups were recorded and a content analysis was performed on the transcriptions of the audio recordings. A pattern matching method was used to strengthen the conclusions. Based on the results of the research project, we found that the theoretical proposition that the construction of the laboratory work has contributed to the collaboration and application of critical thinking by the students, has been strengthened.

ChatGPT och artificiell intelligens har hastigt tagit plats i utbildningsmiljöer. Verktyget har till skillnad från andra sökmotorer, möjlighet att generera svar som liknar en människas språkbruk och kan föra en interaktiv dialog.  Denna undersökning syftar till att förstå hur ChatGPT påverkat undervisningsmetoder inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet och hur lärare anpassat sig till denna teknologiska förändring.   Frågeställningen för undersökningen är ”På vilket sätt anser samhällskunskapslärare att införandet av ChatGPT och artificiell intelligens påverkar deras metoder och arbetsuppgifter? ”.  Undersökningen bygger på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sex samhällskunskapslärare   som arbetar på gymnasiet har intervjuats. För att förstå det komplexa sambandet mellan teknik, pedagogik och ämneskunskap har TPACK används som teori.Studien visar att ChatGPT ställt krav på förändrade undervisningsmetoder och strategier bland annat genom att lärare behövt förändra sina examinationsformer och examinationsfrågor för att minska risken för plagiat och fusk. Lärarna visar på en god teknisk pedagogisk kunskap, eftersom de förstått hur ChatGPT kan effektivisera deras tid genom att utforma uppgifter, frågor eller planera lektioner.  Inom ämnet samhällskunskap utgör ChatGPT en risk för spridning av falska nyheter och den källkritiska förmågan blir allt viktigare att utveckla. Lärare har fått ett förändrat ansvar genom att finna strategier för att upptäcka plagiat. Den sista slutsatsen för undersökningen är att ChatGPT kan ha kommit att utmana synen på hur elever lär sig.  Resultatet påvisar att lärare bör få bättre kunskap om hur teknik, pedagogik och ämneskunskap samspelar för att kunna utnyttja ChatGPT ’s fulla potential att effektivisera undervisningen. / ChatGPT and artificial intelligence have rapidly found their place in educational environments. Unlike other search engines, this tool has the capability to generate responses resembling human language and engage in interactive dialogue. This study aims to understand how ChatGPT has influenced teaching methods within the subject of social studies in high schools and how teachers have adapted to this technological change. The research question guiding this investigation is, "In what ways do social studies teachers perceive the introduction of ChatGPT and artificial intelligence affecting their methods and tasks?"The study employs a qualitative approach with semi-structured interviews. Six social studies teachers working in high schools were interviewed. To comprehend the intricate relationship between technology, pedagogy, and content knowledge, the Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) framework is used as a theoretical foundation. The findings reveal that ChatGPT has necessitated changes in teaching methods and strategies. For instance, teachers have had to modify their assessment methods and questions to reduce the risk of plagiarism and cheating. Teachers demonstrate sound technological pedagogical knowledge, as they understand how ChatGPT can streamline their work by creating assignments, questions that could be used for educational purpose, or lesson plans. Within the field of social studies, ChatGPT presents a risk of spreading fake news, highlighting the importance of critical thinking and source evaluation. Teachers have assumed a new responsibility in developing strategies to detect plagiarism. The conclusion of this study is that ChatGPT may have challenged the perception of how students learn. The results suggest that teachers should gain better knowledge of how technology, pedagogy, and subject knowledge interact to harness ChatGPT's full potential for enhancing education.

This master thesis examines how Swedish university libraries are instructing their students on topics related to the critical evaluation of sources and information. The method of analysis was a quantitative and qualitative content analysis of the external websites of Sweden’s public university libraries to determine what modes of instruction are being offered, and how these services are being described and made accessible to their users.  The coding of the websites divided their content into four main categories. The first two refer to asynchronous and inactive instruction: Information and Modules. The second two categories refer to synchronous and active instruction: Teaching and Tutoring. The results of the thesis indicate that the most popular modes of instruction related to critical evaluation of sources and information were informative webpages and active teaching which could either take the form of lectures or workshops with 12 out of the 15 libraries hosting or advertising these services.  The thesis concludes that instruction on topics related to critical evaluation of sources and information appears to be central, as most of the university libraries offer several modes of instruction on the topic. However, there were still variations in regard to the accessibility of the services although online instruction still proved popular in tutoring sessions. Moreover, the analysis of terminology and recurring words indicated an emphasis on ‘lower-level’ library skills related to how to recognize scholarly sources rather than ‘higher-level’ critical thinking. Finally, the results suggest that Swedish university libraries are engaging with instruction surrounding evaluation of sources and information although the scope and modes of instruction on the subject vary. This is a two year master’s thesis in Library and Information Science. / Denna masteruppsats undersöker hur svenska universitetsbibliotek instruerar sina studenter i ämnen relaterade till kritisk utvärdering av källor och information. Analysmetoden var en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av de externa webbplatserna vid Sveriges offentliga universitetsbibliotek för att fastställa vilka undervisningsformer som erbjuds och hur dessa tjänster beskrivs samt görs tillgängliga för deras användare. Kodningen av webbplatserna delade in innehållet i fyra huvudkategorier. De två första hänvisar till asynkron och inaktiv instruktion: Information och Moduler. De andra två kategorierna avser synkron och aktiv undervisning: Undervisning och Handledning. Resultaten av uppsatsen indikerar att de mest populära undervisningsformerna relaterade till kritisk utvärdering av källor och information var informativa webbsidor och aktiv undervisning som antingen kunde ta formen av föreläsningar eller workshops då 12 av 15 analyserade bibliotek som var värd för eller annonserade dessa tjänster. Uppsatsen drar slutsatsen att undervisning i ämnen relaterade till kritisk utvärdering av källor och information verkar vara central, eftersom de flesta universitetsbiblioteken erbjuder flera undervisningsformer i ämnet. Det fanns dock fortfarande variationer när det gäller tillgängligheten för tjänsterna, även om online-utbildning fortfarande visade sig vara populär i handledningssessioner. Dessutom visade analysen av terminologi och återkommande ord en betoning på biblioteksfärdigheter på 'lägre nivå' relaterade till hur man känner igen vetenskapliga källor snarare än 'högre' kritiskt tänkande. Slutligen tyder resultaten på att svenska universitetsbibliotek är engagerade i undervisning kring evaluering av källor och information även om omfattningen och undervisningssätten i ämnet varierar. Detta är en masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap.