Redan i den första läroplanen för gymnasiet på 1970-talet fanns kritiskt tänkande med som ett centralt mål. Idag ställs hårdare krav på människors förmåga att kunna tänka kritiskt, men lärare har svårt att lära ut kritiskt tänkande och elever har ofta svårt att ta till sig förmågan. Trots att det fortsatt är en viktig del av läroplanen är forskningen i ämnet kritiskt tänkande bristfällig. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur läromedel i samhällskunskap avsedda för gymnasiet förhåller sig till kritiskt tänkande hos gymnasieelever. Undersökningen baseras på en läromedelsanalys av två läromedel som används på gymnasiet där uppgifterna analyseras. Undersökningens fokus är att utreda hur uppgifterna stimulerar kritiskt tänkande och inte hur det manifesteras i klassrummet i övrigt. Uppsatsen kan därför enbart svara på hur uppgifterna i sig uppmuntrar till kritiskt tänkande.  För att genomföra studien används kvantitativ- och kvalitativ innehållsanalys. Angela Bermudez (2014) fyra verktyg för att granska kritiskt tänkande, har legat till grund för analysen. Resultatet visade att båda läromedlen är utformade för att stärka elevernas kritiska tänkande men på olika sätt. De delar av kritiskt tänkande som återspeglades mest är problemformulerande och minst återkommande är reflekterande skepsis. För samhällskunskapsundervisningen innebär detta att det finns större möjligheter för utveckling av förmågor som identifieras som problemformulerande än vad det finns för reflekterande skepsis. Däremellan återfinns alla delar av flerperspektivet förutom kontextualisering samt systemtänkande vilket i sin tur innebär att eleverna får möjlighet till att träna på dessa delar av kritiskt tänkande. De aspekter av kritiskt tänkande som inte återkommer i samma utsträckning kan därmed behöva kompletteras i undervisningen.

The school and the workplace often characterize two diverse cultures in terms of what is treasured as important skills and values. The role of vocational teachers is to ensure that the students are surrounded by both these cultures. Because the way vocational education and vocational teaching is valued in the courses enclosed to the area of construction and painting field, the students miss a lot of knowledge to become an conscious citizen. However, because of significant differences between the school and the workplace, this positions a professional challenge and a potential for value conflicts. This reflects in the way teachers value such things as critical thinking and the way characters for employment tend to be organiseed in the education. Some values change with the help from schooling to become an educated teacher, some do not. Because years of practice in one profession tends to give a person a strong identity, and this identity follows them, until they take a constructive side too see things from additional side, with the knowledge from those around them.

The following study is a discourse analysis of the concept of critical thinking within pre-school teacher education. It considers the following questions: how does the concept of critical thinking appear in policy documents, central to the pre-school teacher education, and which possible conceptions of critical thinking are conveyed by students and teachers active within the education. Additionally, the study seeks to discuss, as well as suggest a possible relation, between the findings of those two questions. In reviewing the material (consisting of five semi-structured interviews with students and teachers, and of a selection of policy documents central to the education), I argue the existence of a sort of project within the education, which presents critical thinking as a higher value. At the same time, I argue that the concept is not defined or concretized. This project, however, as I suggest while drawing upon Foucault’s ideas of discourse and government, involves a rather high degree of control. The project attempts to get the students to adjust their behaviour, by gaining the desired skill of critical thinking, making them believe that it is essential for their own as well as for the future of society’s sake; thus using both hope and fear, as the desire for participation and belonging, as strategies of government. At the same time, drawing upon Foucault’s concepts of genealogy and critique, I indicate a large dispersion in terms of the possible conceptions of critical thinking, as demonstrated in the material from the interviews. I conclude that the encounter between this dispersion of conceptions of critical thinking, and the concept’s considerable importance as regarded by the project, while left undefined, may cause confusion amongst students and teachers, not leaving them any alternative way of thinking or acting, and may therefore imply potential implications for contemporary Swedish higher education.

Examensarbetet ägnas hur historien förmedlas i tre utgåvor av läroboken Levande historia. Jag frågar mig på vilket sätt en lärobok i ämnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stå för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gällande kurs- och läroplan och vilka kan det inte? Ämnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans läroplan. Här balanseras kravet på lärobokens objektivitet mot ett krav på elevens kritiska tänkande. Undervisningen ska vara ”saklig och allsidig” samtidigt som eleven förväntas utveckla ”sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden”.Undersökningen fokuserade på sex områden: geografisk utgångspunkt, Sveriges historia, genus, illustrationerna, elevuppgifterna och förhållandet till skolans styrdokument. Undersökningen visade på stora skillnader i bland annat skildringen av västerlandet och områden utanför västerlandet, i skildringen av storpolitiken kontra människans vardag och i hur, och på vilket sätt, bokens elevuppgifter förmår utvidga eller begränsa lärobokstexten. Böckerna visade däremot på liknande ingångar i området genus. Samtliga böcker praktiserade en utpräglat normativ och stigmatiserande syn på manligt och kvinnligt. / The essay deals with how history is transformed in three editions of the schoolbook Levande historia. I am asking myself on witch way a history schoolbook can be perceived as tendentious/one-sided/biased etc and what possibly could represent the opposite. What differences in formulations, dispositions and selections can be motivated by present curriculum and what can not.The subject can be defended on behalf of the view on knowledge expressed in schools curriculum. Here is the demand on the schoolbooks objectivity balanced with a demand on the pupils critical thought. The lectures shall be “objective and comprehensive” at the same time as the pupil expects to develop his or hers “ability to a critical study of facts and conditions”.The investigation was focused on six areas: geographical standpoint, the history of Sweden, gender, illustrations, pupil tasks and the connection to schools governing documents. The investigation pointed on large differences in f ex the depiction of the west and areas outside the west, in the depiction of major policy versus the daily life of ordinary people and how, and in what way, the schoolbooks pupil tasks have the ability to increase or limit the text of the schoolbook. The books showed however similar inputs in the area of gender. All books were practicing a distinctly normative and stigmatized view on male and female.

Systemisk-funktionell grammatik är en ny riktning för synen på språk och grammatik. Den funktionella grammatiken skiljer sig från den traditionella grammatiken genom att fokusera på språkets funktion snarare än vad som anses vara språklig korrekthet. Att arbeta enligt den systemiska-funktionella grammatiken i undervisningen kan få olika effekter på elevers språkutveckling. Genom en systematisk litteraturstudie har forskning sammanställts i frågan om vilka möjligheter systemisk-funktionell grammatik erbjuder. Ett sådant exempel är att den funktionella grammatiken erbjuder verktyg för att skapa ett gemensamt språk om språk i klassrummet, ett metaspråk. Detta metaspråk skapar utrymme för läraren att diskutera språk, språkval och språkliga funktioner med eleverna genom ett gemensamt språk. Vidare kan eleverna vid det funktionella arbetet utveckla en förtrogenhet med språkets funktioner genom att lära sig genretypiska drag eller hur man producerar satser av en mer komplex karaktär. Den funktionella grammatiken erbjuder även ett analysverktyg för eleverna att förhålla sig kritiskt till text vilket grundar sig i att grammatikmodellen baseras på tre metafunktioner som eleverna kan utgå ifrån när mindre beståndsdelar av en text ska analyseras vilket något som bidrar till att eleverna utvecklar litterära strategier. Avslutningsvis är det viktigt att lärare besitter goda grammatikkunskaper. Lärare med goda grammatiska kunskaper kan stötta elever i den egna språkutvecklingen i högre grad. Språkundervisningen kännetecknas av en högre grad av variation och baseras på välgrundade didaktiska och metodologiska val. Språkundervisningen skapar även goda förutsättningar för att etablera ett metaspråk i klassrummet.

Studiens syfte är att undersöka nya vägar till att främja kritiskt tänkande i ämnet svenska på gymnasiet, där den erfarenhetspedagogiska undervisningstraditionen är den rådande ämneskonceptionen. Genom en återgång till och närläsning av Vygotskijs ”Undersökningens problem och metod” i Tänkande och språk samt Rosenblatts Literature as Exploration ämnar studien ge svar på om verken ger nya impulser till ett tänkande om kritiskt tänkande och om ett ”tänkesätt” kan ersätta en entydig definition av begreppet för läraren i svenskämnets litteraturundervisning på gymnasiet. Studien visar att Vygotskijs ”enhetens metod” är användbar för att dels förstå hur förståelsen av kritiskt tänkande kan utvidgas, dels hur litteraturundervisningen lämpar sig för främjandet av kritiskt tänkande. Studien visar också att det är rimligt att läraren utvecklar ett didaktiskt tänkesätt i stället för att utgå ifrån en entydig definition av kritiskt tänkande som är svår, om inte omöjlig att enas om. En återgång till och närläsning av teoretiska nyckeltexter som gjorts i denna studie kan vara en väg att skaffa sig ett sådant tänkesätt.

Barn lever i ett informationssamhälle där de redan i tidig ålder behöver ta ställning till vad de möter i olika medier, något som kan vara nog så svårt även för vuxna. I detta arbete avhandlas barns utveckling av kritiskt tänkande. Ämnets aktuella karaktär gjorde det intressant att inventera hur förskollärare resonerar om att stötta förskolebarns utveckling av kritiskt tänkande. Förskollärarnas resonemang samlades in genom intervjuer, och analyserades därefter genom en konventionell innehållsanalys med det sociokulturella perspektivet som teoretiskt ramverk. När förskollärarnas resonemang kategoriserats, framträdde ett resultat som visade hur förskolan som social arena skapar många möten som kan utmana barns kritiska tänkande och därmed gynna utvecklingen av källkritik, men att det inte är självklart hur utvecklingen ska stöttas. De intervjuade förskollärarna hade en god uppfattning om hur de stöttar barnens kritiska tänkande genom att främja deras självförtroende och självkänsla, men osäkerheten var större angående riktad undervisning i kritiskt tänkande. De pedagogiska implikationerna visar att kritiskt tänkande i förskolan behöver synliggöras ytterligare och fortsatt forskning kan med fördel undersöka praktiska exempel på riktad undervisning.

Fallstudien beskriver bildlärares erfarenheter i demokrati och värdegrundsfrågor i bildundervisningen men också i övrigt arbete med värdegrundsfrågor på skolan. Studien undersöker hur bildlärarnas olika erfarenheter ser ut och identifierar vilka möjligheter och svårigheter de möter i arbetet som bildlärare idag. Två legitimerade bildlärare bidrar till studien genom intervju. Deras erfarenheter kommer från två olika högstadieskolor i Sverige från klass 7-9. Studien bygger på en pragmatisk teoretisk grund där erfarenheter, elevinflytande och kritiskt tänkande blir en del av studiens teoretiska ramverk om hur kunskap blir till utifrån pragmatismens idéer om lärande. Bildlärares erfarenheter i värdegrundsfrågor sammanfattas att lärarkollegiet har en stor betydelse för genomförandet av värdegrundsarbetet på en skola. Deras gemensamma engagemang för enskilda elever ger möjligheter att förändra attityder som strider mot värdegrundens principer. Bildlärare möter svårigheter när elever inte kan det svenska språket. Studien visar genom att bygga relationer med elever blir det en viktig faktor för ökad trivsel. Elever får lära sig kritiskt tänkande i ämnet bildanalys. Elever får praktisk träning i att kunna utrycka sig fritt och får kunskaper i yttrandefrihet. En bildlärare kan anpassa undervisningen efter elevers olika kunskapsnivåer. Uppgifters inramning i bildundervisningen kan både hindra och hjälpa elever i sin kunskapsutveckling visar studien. Konstprojekt som ger elevinflytande kan skapa bättre förutsättningar för demokratiska värderingar.

No description available.

I denna litteraturstudie undersöks det vad styrdokumenten säger om källkritik och kritiskt granskande och hur det ska läras ut. Studien har svarat på vilken kritik det finns mot läroplanens intentioner och hur utfallet blivit. Studien tar upp forskning om den praxis som råder när elever i åldrarna årskurs 4 – 6 använder Internet och sociala medier. Läroplanen, kommentarmaterial, analyser av gällande läroplan samt artiklar har belyst en viss frånvaro av kunskap och tillämpning av begreppet källkritik i en skolkontext. Studiens slutsats blir att begreppen källkritik och kritiskt granskande helt borde genomsyra läroplanen och gå tvärsigenom alla ämnen.