Bakgrund: Fibromyalgi orsakar smärta men även en rad andra symptom. Hälso- och sjukvårdspersonal kan komma i kontakt med dessa patienter i många av vårdens områden, därför är det av stor vikt att personalen har förståelse för vad sjukdomen kan innebära för dessa patienter. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats gjordes. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl och sammanlagt 11 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Resultatet visade att många patienter upplevde brist på stöd och kunskap, de upplevde sig bli misstrodda och att de inte blev sedda. De uppgav att livet förändrades i samband med sjukdomen, familjeförhållanden samt relationer påverkades och även det sociala livet. Att behöva acceptera ett förändrat liv var svårt för många och många upplevde även en ständig kamp i vardagen. Diskussion: Genomgående upplevde patienterna i samtliga studier ett bristande stöd från hälso- och sjukvårdspersonal samt ibland även från den egna familjen och närstående. Behovet av bra stöd och att bli tagen på allvar från både sjukvård samt av andra runt omkring är en betydelsefull pusselbit för att patienter med fibromyalgi för att kunna leva i en vardag med livskvalitet. Slutsats: Eftersom patienter med fibromyalgi ofta har negativa upplevelser till följd av sjukdomen är det av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal har en förståelse för deras upplevelser för att kunna bemöta dem på rätt sätt och därmed kunna skapa en god vårdrelation. Vidare forskning skulle kunna bidra till snabbare diagnostisering samt tillräckligt stöd, vilket kan underlätta patienternas kamp i vardagen. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-04</p>

Bakgrund: Att leva med långvarig smärta är en individuell upplevelse. För många av de som är drabbade påverkar smärtan hela livsvärlden och vardagen. Detta orsakar inte bara lidande för individen, utan också stora kostnader för samhället. Syfte: Syftet var att belysa hur vuxna individer upplever att leva med långvarig smärta. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarnas resultat analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som representerar betydande delar för resultatet. Att begränsas av smärtan beskriver på vilket sätt individer med långvarig smärta begränsas. Strategier för att hantera smärtan betonar vikten av att lära sig acceptera smärtan och att anpassa sig efter sin kropp. Meningsfull vardag trots smärta tar upp betydelsen av att kunna arbeta, att finna sammanhang och tillhörighet samt att välbefinnande kan uppnås trots långvarig smärta. Slutsats: Smärta innebär stort lidande. Dock tycks det finnas några gemensamma faktorer som bidrar till välmående hos individer med långvarig smärta, trots att upplevelsen av smärtan är individuell. Acceptans, fysisk aktivitet, egenvård och gemenskap med andra i liknande situation är betydelsefulla delar. Att erbjudas god vård är också mycket viktigt och inom hälso- och sjukvården finns en hel del förbättringar att göra.

Denna studies syfte var att undersöka de komplementära behandlingsmetoderna som finns att tillgå vid behandling av kronisk ländryggssmärta, deras effektivitet samt vilken roll sjuksköterskan har. Studien utfördes genom en litteratursökning. Tio vetenskapliga artiklar granskades enligt kriterier av Polit och Beck (2006) samt Willman m fl (2006). Vid analysen kunde resultaten sedan delas in i fyra huvudkategorier; psykologiska behandlingsmetoder, behandling genom fysisk aktivitet, behandling med hjälpmedel och behandling med händerna. Som teoretisk referensram användes Carnevalis omvårdnadsmodell. Sjuksköterskans roll bestod till stor del av att verka som samordnare och vara kontaktperson för patienten. / The objective of this study was to examine the complementary therapies there are to treat chronic low back pain, their efficacy and what part a nurse has to play. The study was carried out as a review. Ten articles were examined in accordance with criteria by Polit and Beck (2006) and Willman et al (2006). When analysed, the results could be parted into four main categories; psychological methods of treatment, treatment through physical activity, treatment with technical aids, and treatment by the hands. As a theoretical frame of reference, the model of balance by Carnevali was used. The nurse’s part was mainly to be a coordinator and a contact for the patient.

Bakgrund  Långvarig smärta har en mångfacetterad grund och kan uttrycks på olika sätt. Den långvarigasmärtan har en stor prevalens i samhället och orsakar ofta lidande i flera dimensioner därhälso- och sjukvården arbetar för att förhindra dessa. Hälso- och sjukvården arbetar medmultimodal behandling i samarbete med patienterna för att hitta en acceptabel smärtnivå och en fungerande vardag. I samband med behandling får patienterna kontakt med vårdpersonalsom utför omvårdnad. För att utveckla omvårdnadsarbetet kan patienters upplevelser studeras. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av omvårdnadens betydelse vid långvarigsmärta. Metod Designen var en icke-systematisk litteraturöversikt. I databaserna PubMed och CINAHL, sominnehar omvårdnadsvetenskaplig litteratur, söktes originalartiklar. Artiklarna avgränsades tillpublicering mellan åren 2010–2020 och skulle vara skrivna på engelska. Efter metodisktsökande, kvalitetsgranskning och analys med en integrerad analysmetod inkluderades 17artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat Utifrån patienters upplevelser identifierades faktorer som beskrevs vara betydelsefulla delar iomvårdnaden. Tre kategorier skapades för att beskriva dessa faktorer: Partnerskap mellanvårdpersonal och patienter, struktur i omvårdnaden och patientens förväntningar påvårdpersonalen. Slutsats Resultatet tyder på att omvårdnad som utförs med ett uttalat holistiskt och personcentreratpartnerskap, där kunskap, kontinuitet och tillräckligt med tid finns tillgängligt, verkarupplevas som positivt och hjälpsamt av patienter med långvarig smärta. Kunskapen fråndenna litteraturöversikt kan ses som en sammanställning av information om patientersupplevelser av betydande delar i omvårdnaden som kan hjälpa sjuksköterskor i arbete mot enbättre omvårdnad och lindrandet av patienters lidande. / Background Chronic pain has a multifaceted basis and can be expressed in different ways. The chronicpain has a high prevalence in society and often causes suffering in several dimensions wherethe health service works to prevent these. The health service works with multimodal treatmentin collaboration with the patients to find an acceptable level of pain and a functioningeveryday life. In connection with treatment, patients get in touch with healthcare professionalswho perform nursing. To develop nursing, patients' experiences can be studied. Aim The purpose was to describe patients’ experiences of nursing care of importance for peoplewith chronic pain. Method The design was a non-systematic literature review. Original articles were searched indatabases with nursing science literature. The articles were limited to publication between theyears 2010-2020 and were to be written in English. After methodological search, qualityreview and analysis with an integrated analysis method, 17 articles of both qualitative andquantitative methods were included. Results Based on the patient's experiences, some factors were identified that were described asimportant parts of the care. Three categories were created to describe these factors:Partnerships between healthcare professionals and patients, the structure of care and thepatient’s expectations of healthcare professionals.  Conclusions The results indicate that nursing care provided with a pronounced holistic and person-centeredpartnership, where knowledge, continuity and sufficient time are available, seems to beperceived as positive and helpful by patients with chronic pain. The knowledge from thisliterature review can be seen as a compilation of information about patients 'experiences ofsignificant parts of nursing that can help nurses towards better nursing and the relief ofpatients' suffering.

Syftet med den här litteaturstudien var att studera personer med kronisk smärta, deras förmåga att hantera sin smärta samt vilka inre och yttre resurser som kan bidras till lindring. Vi ville också undersöka hur personens dagliga liv påverkades av att leva med kronisk smärta. Den teoretiska referensramen för den här studien var Aaron Antonovsky. Resultatet visade att acceptera sin smärta hade en stor betydelse för hur individen hanterade och upplevde sin situation. Omgivningen hade stor betydelse för en person med kronisk smärta både positiv och negativt.

The purpose of this litterature review is to illustrate the nursing care to patient with chronic pain. As a theoretic frame for this study we choose Aron Antonowsky. The results of this study are based on 8 scientific articles. The findings are presented in main categories and ideas. The findings show that chronic pain is a multidimensional phenomenon that influences peoples quality of life in a physical, psychological as well as social way. Information and support are the most important element in nursing care. From the patients perspektive the most significant part was believing in the person and acknowledgment of what causes the pain. / Syftet med vår litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans omvårdnadshandlingar till patienter med kronisk smärta. Som teoretisk referensram har vi använt Aron Antonowsky. Litteraturstudien baseras på 8 vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i huvudkategorier och begrepp. Det visar sig att kronisk smärta är ett multidimensionellt fenomen som påverkar människors livskvalitet både fysiskt, psykiskt och socialt. Information och stöd visar sig vara de viktigaste inslagen i sjuksköterskans omvårdnadshandlingar. Ur patientperspektivet låg betydelsen i att bli betrodd och få bekräftelse på vad som orsakar smärtan.

Bakgrund: Pediatrisk kronisk smärta är ett ökande folkhälsoproblem och familjer där ungdomen lider av kronisk smärta ställs inför olika utmaningar att balansera vardagen och ungdomens smärta. Forskning visar på att föräldrarnas mående kan påverka ungdomarnas mående och hantering av smärtan och därför är det viktigt att studera föräldrarnas erfarenheter. Syfte: Att beskriva erfarenheter av att vara förälder till ungdomar med kronisk icke-cancerrelaterad smärta. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som bygger på resultatet från åtta empiriska studier. Analysen utfördes enligt Fribergs (2022) femstegsmodell, där studiernas resultat delades upp i meningsenheter som sedan grupperades och skapade nya kategorier. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som döptes till ”Känslomässiga reaktioner”, ”Att kämpa för att få rätt vård”, samt ”Hantera en förändrad vardag”. Konklusion: Denna litteraturstudie visade att föräldrarna till ungdomar med kronisk icke-cancerrelaterad smärta bär på tunga känslor och försöker balansera vardagen och dess krav. Det är viktigt att sjuksköterskan tillämpar en familjefokuserad perspektiv på omvårdnaden av dessa familjer. En familjeinriktad intervention skulle vara önskvärd. Samtidigt är det av vikt att området fortsätter bli undersökt ur en vetenskaplig vinkel.

Syfte. Projektets syfte var att utvärdera två smärtteam, Odontologiska smärtgruppen vid Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola och Referensgruppen för långvarig Orofacial Smärta (ROS), Kalmar, gällande arbetssätt samt undersöka patienternas behandlingsresultat och upplevelser av kontakten med respektive smärtteam. Material och metod. Samtliga patienter från Odontologiska smärtgruppen de senaste två åren och ROS de senaste tre åren fick en enkät tillsänd. Femton respektive tretton patienter svarade (67 %). Enkäten omfattade patienternas nuvarande orofaciala smärtintensitet och dess på-verkan på det vardagliga livet, behandlingsresultat, käkfunktion och övriga smärtor.Resultat. Patienter från ROS hade signifikant fler övriga smärtor än patienter från Odontolo-giska smärtgruppen innan kontakt med respektive smärtteam (p = 0,017). Patienterna från ROS ansåg att smärtteamets bemötande var av större vikt för deras tillfrisknande än patienter-na från Odontologiska smärtgruppen (p = 0,025). Hög grad av depression eller ångest (oro, nervositet, ängslan, lite glädje eller intresse av att göra saker) på grund av smärtan under de senaste två veckorna påverkade det vardagliga livet (rs = 0,60, n = 23, p = 0,003) och behand-lingsresultatet negativt (rs = -0,55, n = 26, p = 0,004) samt begränsade käkfunktionen (rs = 0,50, n = 26, p = 0,004). Slutsats. Studien tyder på att patienter som utreds i ROS har fler andra smärtor än patienter från Odontologiska smärtgruppen. Patienter som utreds i ROS förefaller anse att smärtteamets bemötande var av större vikt för deras tillfrisknande. Gemensamt för alla deltagande patienter var att depression och ångest påverkar det dagliga livet negativt, att behandlingsresultatet blir sämre och att käkfunktionen är mer begränsad. / Objective. The purpose of this study was to evaluate two pain groups (“Odontologiska smärtgruppen” at the Faculty of Odontology, Malmö University and “Referensgruppen för långvarig Orofacial Smärta” (ROS), Kalmar) and to investigate patients’ experiences regarding communication and treatment effects.Material and methods. All patients examined by the Odontologiska smärtgruppen the last two years and ROS the last three years were invited to participate in a questionnaire study. Fifteen patients from Odontologiska smärtgruppen and thirteen from ROS responded (67 %). The questionnaire assessed current pain intensity, the impact of pain on everyday life, treatment outcome, jaw function and number of pains.Results. Patients from ROS had significantly higher number of other pains before contact with their pain group (p = 0,017). Patients from ROS considered the personal communication with the pain group to be of greater importance for their recovery (p = 0,025) then the patients from the Odontologiska smärtgruppen. Common to all patients was that depression or anxiety (nervousness, uneasiness, little pleasure or interest in doing things) due to orofacial pain the last two weeks had a major negative impact on activities of daily life, treatment result and jaw function limitation.Conclusion. This study suggests that patients evaluated at ROS have higher number of other pains before contact with their pain group. The personalized contact with the pain group was of greater importance for the recovery for the patients of ROS. Common to all patients were that depression and anxiety have a major negative impact on activities of daily life, treatment result and limitation of jaw function.

Bakgrund:  Långvarig smärta är en subjektivt ihållande smärta som pågår i mer än tre månader. Smärtan återkommer i skov där lokalisation, intensitet och smärttyp kan skilja sig åt mellan episoderna. Inom långvarig smärta är ryggsmärta den vanligast förkommande och är lokaliserad till ländrygg-, skulder- eller nacksmärtor. Smärtupplevelsen behöver ses i sin helhet där individer använder sig av olika resurser och strategier för att ta sig igenom smärtepisoderna. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa individers upplevelser och hanterbarhet av att leva med långvarig ryggsmärta Metod: Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO som resulterade i tolv kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades slutligen enligt Fribergs modell. Resultat: Resultatet består av tre huvudteman. Det första temat är Individers känslomässiga uppfattning av långvarig ryggsmärtainnehållande fyra underkategorier bestående av Uppkomst av negativa känslor, Sociala aspekter, Upplevelse av sömnsvårigheter och Rädsla. Det andra temat är Hur individer tar sig an långvarig ryggsmärtainnehållande tre underkategorier bestående av Hanteringsstrategier, Läkemedels inverkan och Acceptans. Tredje temat är Individers erfarenheter av sjukvården. Diskussion: Individer med långvarig ryggsmärta påverkas dagligen av sitt fenomen. För att kunna leva med och hantera smärtan behöver de ett gott omhändertagande från sjukvården. Den sociala omgivningen spelar en avgörande roll i hur de hanterar fenomenet. Bemöts dem inte på ett tillfredställande sätt bidrar det till rädsla för att förvärra smärtupplevelsen. / Background: Long-lasting pain is a subjectively persistent pain that lasts for more than three months. The pain recurs in relapces where localization, intensity and type of pain can differ between the episodes. In long-lasting pain is back pain the most common type and mostly localized in lumbar, shoulder or neck. The pain experience needs to be seen in its entirety, where individuals use different resources and strategies to get through the pain episodes. Aim: The purpose of this literature review was to illuminate individuals’ experiences and manageability of living with long-lasting back pain Method: The databases used to search for articles were CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO, which resulted in twelve qualitative articles. The articles were finally analyzed according to Friberg's model for analysis. Results: The result consists of three main themes. The first theme is Individuals emotional perception of long-lasting back paincontaining four sub-categories. These sub-categories are Emergence of negative emotions, Social aspects, Experience of insomnia and Fear. The second theme is How individuals approach long-lasting back paincontaining three sub-categories. These sub-categories are Management strategies, Impact of medicines and Acceptance. The third theme is Individuals experiences of health care. Discussion: Individuals with long-lasting back pain are affected daily by their phenomenon. In order to live with and manage the pain, they need a good assistance from the health care. The social environment plays a crucial role in how they handle the phenomenon. If they are not treated satisfactorily, it contributes to fear of aggravating the pain experience.

Background and objective: Approximately 6000 cardiac surgeries were performed in Sweden 2013 and a known complication after such procedure is chronic pain. One surgical technique in open cardiac surgery includes a sternal retraction and this creates sensitive areas of pain which could lead to nerve damage. Few studies have been looking at this in a qualitative way. The aim of this study was to illuminate the  experiences of chronic pain in former patients, two years after cardiac surgery. Methods: This study is of qualitative design. Four women and six men (age 43 to 87 years), assessed as having chronic pain after surgery, were interviewed two years after cardiac surgery. The data was analyzed using qualitative content analysis with an inductive approach. Findings: Three categories and nine sub-categories were formulated. The first category was ‘feeling limitation in daily life’, with the subcategories; ‘everyday activities become painful’, ‘losing control of the body’, ‘pain is unpredictable’and‘insecurity’. The second category was;‘being reminded of illness’, with the subcategories; ‘the scar is a visually memory’and ‘being grateful’.The last category was; ‘coping with pain’, with the subcategories; ‘adaption for handling pain’, ‘different shades of pain’ and ‘pain is transient’. Conclusion: Chronic pain is a personal experience and can be described in a both physical and emotional way. Findings showed that participants, in some way, almost daily were reminded about their experiences of cardiac surgery either by looking at their scar or that they were restricted in daily activities. Despite the limitation in life; could participants describe their experience of chronic pain as manageable.  Pain was described in several ways, and the participants had different coping strategies. Most of the participants also were assured that pain eventually would pass or get better. / Bakgrund och syfte: Cirka 6000 öppna hjärtoperationer genomfördes i Sverige 2013 och en känd komplikation är kronisk smärta. En av de kirurgiska teknikerna är öppen hjärtkirurgi vilken inkluderar delning av sternum, vilket kan åstadkomma ett flertal smärtkänsliga områden, som i sin tur kan leda till nervskador. Få studier har belyst detta kvalitativt. Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelse av kronisk smärta, två år efter öppen hjärtkirurgi. Metod: Föreliggande studie har en kvalitativ design. Fyra kvinnor och sex män (43-87 år), intervjuades två år efter öppen hjärtkirurgi. Dataanalysen var kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Tre kategorier och nio underkategorier konstruerades. Den första kategorin var “att känna begränsningar i vardagligt liv”, med underkategorierna; ‘vardagsaktiviteter blir smärtsamma’, ‘förlora kontrollen över kroppen’, ‘smärtan är oförutsägbar’ och ‘osäkerhet’. Den andra kategorin var; ‘en påminnelse om sjukdom’, med underkategorierna; ‘ärret är en visuell påminnelse’ och ‘tacksamhet’. Den sista kategorin var: ‘hantera smärta’, med underkategorierna; ‘anpassning för att hantera smärtan’, ‘olika nyanser av smärta’ och ‘smärtan är övergående’. Slutsats: Smärta är en personlig upplevelse och kan beskrivas både fysiskt och känslomässigt. Resultatet visade att deltagarna, på något sätt, nästan dagligen påmindes om deras erfarenhet efter hjärtkirurgi, antingen genom att titta på ärret eller genom att de blev begränsad i sina vardagliga aktiviteter. Trots begränsning i livet, kunde deltagarna beskriva upplevelsen av smärta som hanterbar. Deltagarna beskrev smärtan på olika sätt och de hade olika copingstrategier, de flesta av deltagarna var övertygade om att smärtan skulle gå över eller bli bättre.