Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kroniskt obstruktivt lungsjuka (KOL) patienters upplevelse av andnöd. Internationellt rankas KOL av World Health Organization som den fjärde största anledningen till dödsfall. I Sverige är tillståndet vanligt förekommande inom såväl öppenvård som inom slutenvården och antalet patienter i Sverige med diagnosen KOL har fördubblats sedan år 1987. Under 2011 var det över 10 000 personer som vårdades med diagnosen KOL och samma år dog 2833 personer till följd av sjukdomen. Andnöd är det mest påtagliga symptomet hos patienter diagnostiserade med KOL. Andnöden är nära förknippat med ångest vilket är ett symptom som sjuksköterskor många gånger finner svårt att hantera. Denna litteraturstudie baseras på 13 kvalitativa intervjustudier med fokus på upplevelsen av KOL och dyspné. Fyra huvudteman och nio underteman formulerades genom kvalitativ litteraturanalys av de inkluderade studiernas resultat. I resultatet framkommer att patienter med andnöd upplever starka emotionella påfrestningar, vilket karaktäriseras av panik, ångest, skam och sårbarhet. Detta leder till att existentiella tankar om liv och död uppstår. Patienter upplever att de på grund av andnöden känner sig utsatta och begränsade i sin vardag. Denna studie visar att patienter, oförmögna att klara av svår andnöd, upplever hjälplöshet som kan lindras genom närvaro av sjuksköterskor. Patienter har svårt att uttrycka hur andnöd upplevs vilket medför att sjuksköterskor behöver ta sig tid att sätta sig in i patienters subjektiva upplevelser och på så sätt lindra lidande. Omvårdnaden skall utformas efter patienters subjektiva behov. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett kroniskt tillstånd med ökad slembildning och svullnad i slemhinnorna vilket innebär att luft får svårt att passera genom luftrören. KOL beskrivs som en långsamt progredierande lungsjukdom. Symtom som är karaktäristiska vid KOL är hosta, sputum-produktion och dyspné vid ansträngning. Rökning är en mycket viktig bakomliggande orsak till KOL. Allt eftersom sjukdomen utvecklas får personerna svårare och svårare att genomföra aktiviteter som kräver liten fysisk kapacitet som till exempel att klä på sig, äta mat och sköta sin morgon- och kvällstoalett. Arbetsterapeuter lär ut energibesparande arbetssätt, pysandning/sluten läppandning, kontrollerad andningsteknik samt avslappningsmetoder som syftar till att kunna hantera ångest och stress. Sex personer deltog i denna studie vars syfte var att ta reda på om ett energibesparande arbetssätt som metod kan underlätta för personer med KOL vid utförande av köksaktiviteter. Metod: personerna kom vid två tillfällen till ett aktivitetskök där de fick laga fruktsallad och koka kaffe. Vid det första tillfället fick personerna göra som de var vana att göra hemma och vid det andra tillfället fick de använda ett energibesparande arbetssätt. Forcerad utandning (PEF-värde) och andnings-frekvens mättes liksom syremättnad (saturation) i blodet. Personerna fick även skatta sin andfåddhet och ansträngning enligt Borgskalan. Efter andra aktivitetstillfället fick de svara på två frågor som syftade till att ta reda på om de tidigare hade använt energibesparande arbetssätt och om de upplevde någon skillnad mellan de två aktivitetstillfällena. Resultat: studien visade att personerna upplevde förbättring i form av minskad andnöd och ansträngning. Vidare kunde högre PEF-värden och förbättrad saturation noteras hos flera av deltagarna. Slutsats: studien visade på att ett energibesparande arbetssätt som metod underlättade för personerna som deltog i studien vid utförandet av köksaktiviteter.</p>

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett kroniskt tillstånd med ökad slembildning och svullnad i slemhinnorna vilket innebär att luft får svårt att passera genom luftrören. KOL beskrivs som en långsamt progredierande lungsjukdom. Symtom som är karaktäristiska vid KOL är hosta, sputum-produktion och dyspné vid ansträngning. Rökning är en mycket viktig bakomliggande orsak till KOL. Allt eftersom sjukdomen utvecklas får personerna svårare och svårare att genomföra aktiviteter som kräver liten fysisk kapacitet som till exempel att klä på sig, äta mat och sköta sin morgon- och kvällstoalett. Arbetsterapeuter lär ut energibesparande arbetssätt, pysandning/sluten läppandning, kontrollerad andningsteknik samt avslappningsmetoder som syftar till att kunna hantera ångest och stress. Sex personer deltog i denna studie vars syfte var att ta reda på om ett energibesparande arbetssätt som metod kan underlätta för personer med KOL vid utförande av köksaktiviteter. Metod: personerna kom vid två tillfällen till ett aktivitetskök där de fick laga fruktsallad och koka kaffe. Vid det första tillfället fick personerna göra som de var vana att göra hemma och vid det andra tillfället fick de använda ett energibesparande arbetssätt. Forcerad utandning (PEF-värde) och andnings-frekvens mättes liksom syremättnad (saturation) i blodet. Personerna fick även skatta sin andfåddhet och ansträngning enligt Borgskalan. Efter andra aktivitetstillfället fick de svara på två frågor som syftade till att ta reda på om de tidigare hade använt energibesparande arbetssätt och om de upplevde någon skillnad mellan de två aktivitetstillfällena. Resultat: studien visade att personerna upplevde förbättring i form av minskad andnöd och ansträngning. Vidare kunde högre PEF-värden och förbättrad saturation noteras hos flera av deltagarna. Slutsats: studien visade på att ett energibesparande arbetssätt som metod underlättade för personerna som deltog i studien vid utförandet av köksaktiviteter.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) leder till ökat energibehov, relaterat till ökat andningsarbete och brister i näringsintag är vanligt hos patienter med KOL. Näringsmässigt stöd för patienter med KOL, som lider av nutritionsproblem, är en viktig del av omvårdnaden vid KOL. Syftet var att beskriva och jämföra nutritionsstatus, lungfunktion och boendesituation hos patienter med KOL inom primärvård. Studien har en beskrivande och komparativ design och genomfördes som en tvärsnittsstudie. Urval och datainsamling baserades på en tidigare studie och studiegruppen innehöll 81 deltagare. För att bedöma nutritionsstatus användes bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA). Resultatet visade att de inkluderade patienterna med KOL, som var ensamboende, bedömdes ha sämre nutritionsstatus än de icke ensamboende. Jämförelsen mellan lungfunktion och nutritionsstatus visade inget signifikant samband. De inkluderade kvinnorna bedömdes ha sämre nutritionsstatus än männen. Sjuksköterskans uppgift är att i ett tidigt skede identifiera patienter med risk för undernäring. Det bör finnas en medvetenhet om att kvinnliga och ensamboende patienter med KOL kan löpa en ökad risk att få nutritionsproblem. Inom primärvård bör patienter med KOL erbjudas information och stöd för individuellt anpassad egenvård, för att hjälpa dem att undvika nutritionsproblem.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids vanligaste sjukdomar och förväntas bli den tredje största dödsorsaken i världen inom tio år. Sjukdomen orsakar ofta andnöd, hosta och ökad slembildning. De flesta som drabbas av sjukdomen är personer som är eller har varit rökare. Personer som lever med sjukdomen upplever ofta ett lidande av att inte ha samma ork som tidigare och upplever stigmatiserande fördömanden på grund av sjukdomens troliga orsak. Syfte: Syftet med översikten var att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Detta är en litteraturöversikt som är baserad på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna är analyserade och kvalitetsgranskade av båda författarna i flera steg enligt rekommendationer för analysarbete av Friberg (2012). Alla artiklar är tillgängliga i databaserna CINAHL och PubMed och är utgivna mellan 2008-2013. Resultat: Resultatet visade att det fysiska symtom som var mest påtagligt var andnöden. Andra symtom som togs upp som bes värande var den ökade slem bildningen,hostan och tröttheten. Psykiska symtom som var vanligt förekommande vid KOL var ångest, depression och frustration över förlorad ork och detta framförallt till följd av andnöden. Dömande attityder kring sjukdomens uppkomst med återkommande frågor om tidigare och/eller nuvarande rökvanor skapade känslor av skuld och skam. Många valde att fortsätta att röka trots sin diagnos, och trots dessa skuldkänslor. De såg rökningen som en rutin och en aktivitet i sin vardag som de inte ville vara utan. Diskussion: KOL innebär ett stort lidande för den drabbade. Lidande kunde bland annat upplevas vid förlust av sociala interaktioner. Enligt omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson kan livslidande uppstå när energin inte räcker till för att delta i sociala interaktioner. Lidande upplevdes även vid beroende av andra för att få vardagliga sysslor utförda. De fysiska och psykiska symtom som uppkom till följd av sjukdomen upplevdes minska livskvaliteten. Dömande attityder som kunde uppstå gentemot personer med KOL kunde orsaka ett lidande. Orsaken kan vara att personen inte känner sig värdesatt som människa enligt Eriksson. De som valde att fortsätta röka ansåg att rökningen gav livskvalitet och ett minskat lidande. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of today's most common diseases, and is expected in less than ten years to become the third largest cause of death worldwide. The disease causes breathlessness, cough and increased sputum. Most people who contract the disease are individuals who are or have been smokers. People living with the disease often experience a hard time to not have the same strength as before and experiencing stigmatizing condemnation because the presumable cause of the disease. Aim: The aim with this study was to describe the experience of living with chronic obstructive pulmonary disease. Methods: This is a literature review based on eleven scientific articles. The articles are reviewed and quality analyzed by both the authors in several steps according to the recommendations of the analysis procedure by Friberg (2012). All the articles are available in the databases PubMed and CINAHL and are published 2008-2013. Results: The results proved that the physical symptoms that were most problematic for a person with the disease is to have problem with their breathing. Other symptoms recognized as troublesome was the increased mucous secretion, cough and fatigue, which are common in COPD. The psychological symptoms that were common were anxiety, depression and frustration about the loss of energy and this was mainly due to the breathing. Condemnatory attitudes about the disease's onset with questions about the past and/or current smoking behavior which created feelings of guilt and shame. Many people decided to continue smoking despite their diagnosis and feelings of guilt. They saw the smoking as a routine and an activity in their daily lives that they didn’t want to be without. Discussion: The discussion concluded that COPD involved a life of suffering for those who gets the disease. Suffering was experienced in loss of social interactions. According to the nursing theorist Katie Eriksson life suffering arise when energy is not sufficient to engage in social interactions. Suffering could also be experienced when a person became dependent on others to cope with everyday tasks, when the energy wasn’t enough. The physical and psychological symptoms that emerged because of the disease were experienced as a lower quality of life. Judgmental attitudes that could occur to people with COPD could cause a suffering. According to Eriksson the reason to this can be that the person does not feel valued as a person. Those who chose to continue smoking felt that smoking resulted in a quality of life and reduced suffering.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

No description available.

Syftet med arbetet var att utveckla en programvara (app) för patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) för att de skall kunna lära känna sin sjukdom bättre och därmed förbättra sin livsstil för att kunna bromsa försämringen av sjukdomen. Åldersgruppen som appen vänder sig till är mellan 40-80 år och för att de äldre skall ta till sig den nya tekniken med smartphones bör appen ha en enkel design. Den här gruppen patienter har kanske inte så stor teknikvana med datorer så det är också en anledning att ha en app som är lätt att använda.Utvecklingsprocessen av appen har gjorts i flera steg. Först formulerades en rad frågor om hur appen skulle fungera. Därefter formulerades frågor som patienten skulle svara på. Den första versionen av appen var en Powerpointdesign som därefter utvecklades i olika steg till en färdig Android app. Flera patienter fick testa appen under utvecklingens gång och även svara på ett frågeformulär om deras upplevelse av att använda appen. Patienterna gav förslag på ändringar och uttryckte behov av utveckling. Slutversionen av appen blev omtyckt av testgruppen och några förslag har även lämnats till vidare utveckling.

Bakgrund Varje dag insjuknar cirka två barn i diabetes mellitus typ 1 (T1DM) i Sverige. När ett barn blir sjukt är det föräldrarna till barnet som ansvarar för omvårdnaden vardagen. Omvårdnadsansvaret läggs på föräldrarna och för en del kan detta leda till stress och i värsta fall till utbrändhet. Syfte Syftet var att beskriva hur föräldrar upplever och hanterar att deras barn insjuknar i diabetes mellitus typ 1. Metod En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes. Sju föräldrar till barn med diabetes mellitus typ 1 från Stockholm och Uppsala intervjuades. Samtlig insamlade data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat De kategorier som framkom under resultatanalysen var; att hantera sitt barns sjukdom, det stora tunga ansvaret, sjukdomens påverkan i det dagliga livet och behov av stöd. Föräldrar upplevde deras barns insjuknande i T1DM som traumatiskt och något som påverkar hela familjens liv. Samtliga föräldrar som deltog i studien uttryckte ett behov av stöd i olika former. Att känna sig ensamma utan stöd från varken anhöriga eller hälso- och sjukvården är en vardag för dessa föräldrar. Stödet som hälso- och sjukvården erbjöd upplevdes bristfälligt och med flera förbättringsområden. Flertalet föräldrar uppgav att de lider av sömnbrist, vilket försvårar det dagliga livet på många sätt. Slutsats Föräldrar till barn med T1DM lär sig, över tid hantera omvårdnaden som sjukdomen medför, men det finns svårigheter kring hanteringen av ansvaret, sorgen och oron. Föräldrarna upplever brister i det långsiktiga stödet som hälso- och sjukvården erbjuder och önskar mer avlastning för att minska riskerna att drabbas av psykisk och fysisk ohälsa. Vi anser att hälso och sjukvården måste erbjuda ett utökat stöd till dessa föräldrar för att tillgodose deras behov innan de riskerar att drabbas av utbrändhet.