Swedish healthcare is facing a major challenge in the future caused byhigher needs for care, large staff redundancies and increased costs.Chronically ill people who belong to a large part of the care burden arealso expected to increase. To respond to the increased burden, severalcare units around Sweden have turned to the digitalsolution. Digital homemonitoring is a digital tool used in the care of the chronic illness. Thepurpose of this report is to investigate what experiences caregivers havewith digital home monitoring in the care of the chronically ill. The carework for the chronically ill is important because it affects the results of thechronically ill person's health condition. Data collection methods usedwere qualitative interviews with healthcare professionals and reportsfrom reliable sources. The theoretical framework is based on the theorymodel: The eHealth enhanced chronic care model (eCCM) which describesvarious components and how digital tools affect care for the chronicallyill.Results from the study show both positive and negative effectswhen using digital home monitoring. When there is a willingnessfrom patients to use the system, it contributes to a positive effect onthe state of health. Which lead to an indirectly increase of thecaregiver's experience of the tool. When a patient feels reluctant touse the system, the use has a negative effect on both the patientand the caregiver. Suggestions for further research are to dofurther research on digital home monitoring, but also focus on thenegative effects to find future solutions. / Den svenska sjukvården står inför en stor utmaning i framtiden somorsakas av högre behov av vård, stora personalavgångar och ökadekostnader. Kroniskt sjuka som tillhör en stor del av vårdbelastningenförväntas även öka. I ett försök att besvara den ökade belastningen harflera vårdenheter runtom i Sverige vänt sig mot den digitala lösningen.Digital hemmonitorering är ett digitalt verktyg som används vid vård avkroniskt sjuka. Syftet med denna rapport är att undersöka vilkaerfarenheter och upplevelser vårdgivare har med digital hemmonitoreringvid vård av kroniskt sjuka. Vårdarbetet för kroniskt sjuka är viktigteftersom det påverkar resultaten av kroniskt sjukas hälsotillstånd.Datainsamlingsmetoder som användes var kvalitativa intervjuer medvårdpersonal och rapporter från tillförlitliga källor. Det teoretiskaramverket bygger på teorimodellen The eHealth enhanced chronic caremodel (eCCM) som beskriver olika komponenter och hur digitala verktygpåverkar vård vid kroniskt sjuka.Resultat från studien visar både positiva och negativa effekter vidanvändningen av digital hemmonitorering. När det finns en vilja frånpatienter att använda systemet bidrar det till en positiv effekt påhälsotillståndet. Det ökar då indirekt vårdgivarens upplevelse avverktyget. När en patient känner motvilja till att använda systemet,påverkar användningen negativt för både patienten och vårdgivaren.Förslag till vidare forskning är att forska vidare på digital hemmonitorering, men fokusera även på de negativa effekterna för attfinna framtida lösningar.

Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att leva med KOL samt identifiera eventuella faktorer som underlättar det dagliga livet. För att göra detta genomfördes en litteraturstudie där artiklar analyserades efter Carnevalis (1999) Dagligt Liv ↔ Funktionellt Hälsotillstånd-modell. Patienter upplever svårigheter, krav, i det dagliga livet relaterat till hygien, måltids-situationer och sociala situationer. Patienterna får anpassa sin aktivitetsnivå till sitt aktuella hälsotillstånd. Underlättande faktorer, inre resurser sprungna ur patienter-na själv och yttre resurser, hjälper till att balansera upp kraven i det dagliga livet. Genom att ytterligare stärka patientens inre och yttre resurser anses livskvaliteten hos KOL-patienten förbättras genom att högre nivåer av balans uppnås. / The aim of this study was to explore patients’ experiences of living with COPD and to identify factors to facilitate daily life. To do this a literature review was performed where articles were analysed through Carnevali’s (1999) Daily Life ↔ Functional Health status-model. Patients’ experience difficulties, demands, in daily life related to hygiene, meal-related situations and social situa-tions. Patients need to adapt their level of activity to their current health status. Facilitating factors, inner resources from the patient him/herself and outer resources helps to balance the demands in daily life. Strengthening the patients’ inner and outer resources is believed to increase the COPD patients’ quality of life through higher levels of balance.

Bakgrund: Digitala kontaktvägar har fått en framträdande roll inom primärvården. Genom digitala kontaktvägar ska individen stå i centrum och öka förmågan att hantera sin sjukdom. Egenvårdsråd är högt prioriterade för patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom och syftar till att minska symtom, förebygga exacerbationer, öka fysisk aktivitet, förhindra sjukdomsprogression och minskad dödlighet. Syftet: var att belysa vilka erfarenheter patienter med KOL har av egenvårdsråd genom en digitaliserad kontakt med vården. Utifrån litteraturöversiktens 14 kvalitativa artiklar framkom tre huvudkategorier: från fysiska till digitala kontaktvägar, erfarenheter av att möta distriktssköterskan på skärmen och digitala egenvårdsråd. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Digitala egenvårdsråd ansågs vara ett användbart komplement, inte som en ersättning till fysiska besök hos distriktssköterskan. Konklusion: Den samlade kunskapen från föreliggande studie kan ligga till grund för att distriktssköterskor och verksamhetschefer inom primärvården får en bättre förståelse kring hur egenvårdsråd uppfattas av patienterna, i takt med att deras kunskaper och upplevelser förändras med den digitala utvecklingen. Det vetenskapliga underlaget är begränsat och framtida forskning bör fokusera på en större enkätundersökning för att kunna dra slutsatser av hur digitala egenvårdsråd påverkar patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. / Backround: Digital contact path have gained a prominent role in primary care. Through digital contact path, the individual should be at the center of attention and increase the ability to manage their illness. Self-management is a high priority in COPD care and aims to reduce symptoms, prevent exacerbations, increase physical activity, prevent disease progression and reduce mortality. The aim: was to investigate COPD patients' experiences of self-management advice through digitally mediated care. Based on the literature review's 14 qualitative articles, three main categories emerged: from physical to digital contact paths, experiences of meeting the district nurse on the screen and digital self-management advice. Methods: The method used was a systematic literature review with an inductive approach. Results: Digital self-management advice was considered a useful supplement, but never a substitute for physical visits to the district nurse. Conclusion: The collected knowledge from the study could contribute to district nurses and operational managers within primary care gaining a better understanding of how patients perceive self-management advice, as their knowledge and experiences change with digital development. The scientific basis is limited, future research should focus on a larger survey to be able to draw conclusions about how digital self-management advice affects COPD patients.

This essay examines the contact between the poor service and chronically and physically ill women during the first half of the 20th century at the Maria Magdalena parish at Södermalm in Stockholm. At the time the district was home to a substantial, poor population. Three years have been studied: 1906, 1916 and 1926 to investigate whether the amended Poor Care Act of 1918 affected the situation of the sick women. Through my results, I have not been able to see any real change except that fewer woman, in percentage terms, after 1918 were allowed to take part in the poor welfare support. The philanthropy was an important element in the lives of the poor women which diminished as time went by. My findings show that modern, medical science played a significant role in the lives of the sick women. The study also confirms that the women's behavior was the basis for the support they received from the poor service and that most of them were permanently supported and thus deprived of their right to vote. The study problematizes the stigma that the sick, poor women lived under, expectations based on gender roles connected to the possibility to receive help as well as the importance of paid work for participation in the community and a full citizenship. What is presented through the essay is that poor, sick women struggled with their livelihood during the examined period and that this group of people still do in our time in Sweden today.

Introduction: There is a growing interest in how technology can be used in order to provide efficient healthcare. Aim: The aim is to explore perceptions on the use of home telemonitoring in patients with COPD.                                                                                                                             Method: Semi-structured individual interviews were carried out with eight women and five men who were part of a larger project aiming to develop and evaluate a telemonitoring system. Participants were interviewed after having used the system for two to four months. Interview transcripts were analysed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the theme a transition towards increased control and security and the categories: facing enablers or barriers, increasing control over the disease, providing easy access to care and affecting technical confidence or concern. Participants expressed initial feelings of insecurity, both in practical aspects using the telemonitoring system as well as regarding their disease. The telemonitoring system could reinforce and confirm the participants´ feelings of their current state of health, and the practical management of the telemonitoring system became easier with time.     Conclusion: Telemonitoring can be a valuable complement to healthcare with the potential to contribute to equity in care. However, in order to improve further development and implementation of telemonitoring, several actions are needed such as improved patient education and the use of co-creation. Additional research is needed particularly in the design of user-friendly systems as well as tools to predict which patients are most likely to find the equipment useful as it may result in reduced costs and increased empowerment. / Introduktion: Intresset för hur teknologi kan användas för att erbjuda effektiv sjukvård ökar. Syfte: Syftet är att utforska KOL-patienters upplevelse av att använda ett webbaserat rapporteringssystem i hemmet. Metod: Semi-strukturerade individuella intervjuer med åtta kvinnor och fem män som deltog i ett större projekt med syfte att utveckla och utvärdera ett webbaserat rapporteringssystem. De intervjuades efter att ha använt systemet två till fyra månader. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i temat en övergång till ökad kontroll och trygghet samt kategorierna: möta möjligheter eller hinder, ökad kontroll över sjukdomen, skapar lättillgänglig vård samt påverkar teknisk självkänsla eller oro. Deltagarna uttryckte till en början osäkerhetskänslor, både vad gäller praktiska aspekter i användandet av rapporteringssystemet samt kring själva sjukdomen. Det webbaserade rapporteringssystemet kunde förstärka och bekräfta deltagarnas egna känsla av mående och det praktiska hanterandet av rapporteringssytemet blev lättare med tiden. Konklusion: Webbaserade rapporteringssystem kan vara ett värdefullt komplement till sjukvården med potential att bidra till jämlik vård. I syfte att förbättra fortsatt utveckling och implementering bör förbättrad patientinformation samt vikten av att ta med användarna i utformningen beaktas. Mer forskning behövs för att optimera användarvänlighet samt att identifiera de patienter som har bäst nytta av systemet då det kan ge hälsoekonomiska vinster och inte minst öka patienters delaktighet.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är ett vanligt folkhälsoproblem som orsakar hög dödlighet såväl nationell som internationell. Sjukdomen skapar en succesiv försämring i lungfunktionen som påverkar patienternas livs avseende värt. Syftet medstudien var att belysa patienters upplevelse av att leva med KOL, vilket besvaras med hjälp av en integrerande samanställning av kvalitativ forskning. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Medline, vilket resulterade i nio artiklar som belyser ämnet och täcker studiens syfte. Sammanställningen av dessa artiklar skapade studiens resultat, och visar på den omfattande inverkan KOL har på patienternas tillvaro. Resultatet visar hur patienterna påverkas både fysisk och psykiskt, genom besvären av andnöd, hur de kämpar med att försöka sluta röka och framför allt den upplevda känslan av att ha självförvållat sitt sjukdomstillstånd. Avslutningsvis visar resultatet det behov av stöd, empati och information som återfinns hos patienterna för att på bästa möjliga vis kunna förstå sin sjukdom och kunna handskas med den. Genom att förstå dessa upplevelser kan samhället och sjukvården få en bättre förståelse för denna patientgrupp.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Background: Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome is a complex disease with unknown cause. It affects about 0.4 percent of the population. It is a chronic disease that manifests itself in an impairment fatigue that is impaired by physical exertion. Purpose: The purpose of the study was to illustrate how people diagnosed with ME/CFS experience the primary care treatment. Method: An empirical questionnaire with mixed method was used. Most questionnaires were quantitative, and one question was qualitative. Result: ME patients may wait several years and meet several doctors before they get their diagnosis. The result showed that most respondents felt that they did not receive good treatment in primary care. Conclusion: People with ME/CFS want to be treated with respect and want primary care to listen and take them seriously. In a partnership between the primary care and healthcare personnel, they could meet more equally, and the ME sufferers would not have to wait several years to meet several doctors before receiving the assistance and support they need in their illness. Clinical significance: New research on how healthcare professionals can help people with ME/CFS is needed. Research would also be needed on how the role of nurse could be extended to be a key part of primary care for people with ME/CFS.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett folkhälsoproblem och den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. KOL påverkar andningsvägar och lungor och leder till begränsning av luftflödet in och ut ur lungorna. Den främsta orsaken till sjukdomen är rökning. Sjukdomen påverkar patientens välbefinnande negativt och leder till lidande. Syftet:  Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).  Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Tre kategorier och åtta subkategorier identifierades. De tre kategorierna var fysisk påverkan, psykisk påverkan och upplevelser av vård på sjukhus och i hemmet. Subkategorierna var trötthet och andfåddhet, att anpassa sig efter allt, måltidsupplevelse, rädsla, ångestframkallande känslor, isolering, patientupplevelser av sjukhusvistelse och patientupplevelser av att få vård från sina närstående. Slutsats: Patientupplevelser av KOL måste beaktas för att utveckla kunskapen om sjukdomen för denna patientgrupp. Psykiska och fysiska symtom såsom dyspné, ångest, rädsla för kvävning och begränsningar relaterade till trötthet och andningssvårigheter är den gemensamma upplevelsen som patienter med KOL beskrev. Att sjuksköterskan har tillräckligt med kunskap om sjukdomen är viktigt eftersom det skapar förtroende för behandlingen och ger trygghet till patienten. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a public health issue and the third leading cause of death worldwide. COPD affects the airways and lungs and leads to restriction of air flow in and out of the lungs. The main cause of the disease is smoking. The disease affects the patients’ well-being negatively and leads to suffering.  Aim: The aim was to describe the patients' experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Method: A literature review with ten scientific articles and qualitative content analysis. Result: Three categories and eight subcategories were identified. The three categories were physical impact, psychological impact, and experiences of care in hospital and at home. Subcategories were fatigue and shortness of breath, adjusting to everything, meal experience, fear, anxiety-provoking emotions, isolation, patient experiences of hospitalization and patient experiences of receiving care from their relatives.  Conclusion: The patient experience of COPD must be taken into account in order to develop knowledge about the disease for this patient group. Mental and physical effects such as dyspnea, anxiety, fear of suffocation and limitations related to fatigue and breathing difficulties are the common experiences described by patients with COPD. That the nurse has sufficient knowledge about the disease is important because it creates confidence in the treatment and gives security to the patient.

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som mellan 500 000 och 700 000 människor beräknas lida av i Sverige idag och det är en sjukdom som blir allt vanligare. Enligt nya riktlinjer ifrån Socialstyrelsen kan daglig träning i form av styrka och kondition ge en ökad livskvalité för personer som är sjuka i KOL. Det är dock svårt att få patienterna till daglig fysisk träning, en av anledningarna är att patienterna har svårt att andas vilket leder till ångest vid till exempel pulshöjning. Vi ställer oss därmed frågan om patienterna med hjälp av en applikation till smartphones som har inslag av spelifiering skulle kunna öka sin motivation till daglig träning.Arbetet inleds med en förundersökning där det utförs en litteraturstudie, en analys av fyra olika motivations-applikationer samt intervjuer med fem stycken sjuksköterskor och sjukgymnaster som arbetar med KOL-patienter inom primärvården. Detta görs för att få ett underlag om vad för funktionalitet och vilken design applikationen bör ha för att tilltala sin målgrupp. Utifrån det underlaget utarbetas en applikation som testas på sex personer genom användartester med efterföljande intervjuer.Resultat visar på att det framtagna konceptet är intressant och de tillfrågade anser att applikationen kan öka deras motivationen till daglig träning. Graden av spelifiering i applikationen upplevs motiverande och kul och att det finns utrymme för vidareutveckling av detta. / Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is a disease that is estimated to affect 500 000 to 700 000 people in Sweden today and it is a disease that keeps becoming more common. According to new guidelines from The National Board of Health and Welfare daily exercise give increased quality of life to a person ill from COPD. It is however difficult to get these people to exercise daily due to the fact that their breathing difficulties increase during training. So we want to examine the possibilities to increase these peoples motivation to enhance their daily exercise with a mobile application containing elements of gamification.With that in mind we start of by performing a literature study, an analysis of four motivational applications and interviewing five people who works with COPD in the primary care units. The goal of this is to get a feel of what functionality this kind of application should contain. We then develop an application and test it on six people to get an indication whether the design works or not. The tests are followed by an interview of each of the testers. What we find is that the application as a concept works very well. The interviewed people think it is an interesting solution to increase their daily exercise. The degree of gamification that the application contains is perceived to be motivational and fun.