Background: Previous research states that chronic widespread pain (CWP) has a negative impact on health status and daily life activities. Risk factors for developing CWP are, e.g. female sex, other chronic diseases, smoking, inactivity, sleeping problems and obesity. The average prevalence of CWP is 9.6-15% in the general population. The results vary regarding sex differences in prevalence, pain experience, impact on daily life, work, and health status. Therefore, the overall aim was to investigate CWP’s impact on health status and long-term lifestyle predictors for better health when having CWP. Method: The study is a general population cohort study including 975 participants (442 men, 533 women) at the age of 35-54 years with a 12- and 21-year follow-up. CWP was defined according to the American College of Rheumatology’s (ACR) definition stating pain must be present for at least three months, below and above the waist, on both sides of the body, and the axial skeleton to be classified as widespread. Using a pain mannequin and additional questions the individuals were sorted in three different pain groups: no chronic pain (NCP), chronic regional pain (CRP), and CWP. The questionnaire included questions about lifestyles factors (personal support, friendship circuit, smoking, alcohol intake, physical activity and sleeping habits) and SF-36 measuring health status. Differences in health status were analysed by independent samples t-test and health predictors by logistic regression analysis. The results were further analysed using Tengland’s two-dimensional health theory and the relational gender theory. Results: The prevalence of CWP was higher among women during all time points, but health status was statistically significant reduced for both women and men with CWP (p <0.001) showing no sex differences of clinical relevance. At the 12-year follow-up, 58% of the women and 53% of the men had persistent CWP (p <0.001). At the 21-year follow-up, 59% of the women and 29% of the men had persistent CWP (p <0.001). Health predictors for better health when having persistent CWP were male sex (OR 3.03-6.76), having social support (OR 9.27), no sleeping problems (OR 3.48-4.76), being a former smoker (OR 4.38-7.83) and a weekly intake of alcohol (OR 4.94). Conclusion: More women reported persistent CWP in a 12- and 21-year perspective than men, but when having CWP the health status was equally as bad among women and men. Modifiable health factors such as having no sleeping problems was strongly associated with better mental health, and personal support could be of importance for a better vitality. The higher prevalence reported among women and male sex as a health predictor seems to be influenced by the psychosocial mechanisms of gender. However, health status did not show any association with the relational gender theory. The results suggests, even though men have less prevalence of CWP the condition should be regarded as having the same impact for women and men in health care. Further research should continue studying persistent CWP and possible confounders to establish the sex and gender differences in the long-term perspective. / Bakgrund: Tidigare forskning visar att långvarig generell smärta (CWP) har en negativ påverkan på hälsostatus och dagliga aktiviteter. Riskfaktorer för att utveckla CWP är t.ex. kvinnligt kön, andra kroniska sjukdomar, rökning, inaktivitet, sömnproblem och övervikt. Den genomsnittliga prevalensen av CWP i den allmänna befolkningen är 9,6–15 %. Resultat på könsskillnader varierar gällande prevalens, upplevelse av smärta, påverkan på det dagliga livet, arbetslivet samt hälsostatus. Det övergripande syftet var därför att undersöka CWP:s påverkan på hälsostatus samt långsiktiga livsstilsfaktorer för en bättre hälsa för dem med CWP. Metod: Studien är en befolkningskohort med 975 deltagare (442 män, 533 kvinnor) i åldern 35–54 år med en 12- och 21-års uppföljning. CWP definierades enligt American College of Rheumatology (ACR) definition som säger att smärta ska vara närvarande i minst tre månader, under och över midjan, på båda sidorna av kroppen samt axialskelettet för att klassificeras som generell. Med hjälp av en ritad smärtfigur och ytterligare frågor sorterades deltagarna in i tre olika smärtgrupper: ingen långvarig smärta (NCP), långvarig regional smärta (CRP) och CWP. Frågeformuläret bestod av frågor om livsstilsfaktorer (personligt stöd, vänskapskrets, rökning, alkoholintag, fysisk aktivitet samt sovvanor) och SF-36 som mäter hälsostatus. Skillnader i hälsostatus analyserades genom ett oberoende t-test och hälsoprediktorer genom logistisk regressionsanalys. Resultatet analyserades ytterligare utifrån Tenglands två-dimensionella hälsoteori och den relativa genusteorin. Resultat: Prevalensen av CWP var högre bland kvinnor vid samtliga tidpunkter och hälsostatus var statistiskt signifikant lägre för både kvinnor och män med CWP (p < 0.001). Det fanns inga könsskillnader av klinisk relevans. Vid 12 års uppföljningen hade 58 % av kvinnorna och 53 % av männen långvarig CWP (p < 0.001). Vid 21 års uppföljningen hade 59 % av kvinnorna och 29 % av männen långvarig CWP (p < 0.001). Hälsoprediktorer för bättre hälsostatus för CWP-drabbade var manligt kön (OR 3,03–6,76), socialt stöd (OR 9,27), inga sömnproblem (3,48–4,76), före detta rökare (4,38–7,83) och att varje vecka dricka alkohol (OR 4,94). Slutsats: Fler kvinnor än män rapporterade långvarig CWP i ett 12- och 21-års perspektiv, men bland de som hade CWP var hälsostatusen lika dålig hos kvinnor och män. Att inte ha några sömnproblem var starkt förknippat med en bättre mental hälsa och personligt stöd kan vara av betydelse för en bättre vitalitet. Den högre prevalensen bland kvinnor samt manligt kön som hälsoprediktor verkar vara påverkade av de psykosociala mekanismerna för genus. Hälsostatus visade emellertid inte någon koppling till den relativa genusteorin. Resultet innebär att även om män har en lägre prevalens av CWP bör tillståndet betraktas detsamma för män som hos kvinnor i vården. Vidare forskning bör studera långvarig CWP och möjliga confounders för att faststlå köns- och genusskillnader i ett långsiktigt perspektiv.

Bakgrund: Orsaken till uppkomsten av myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom är inte helt utredd men vanligtvis debuterar sjukdomen efter en infektionssjukdom, exponering av miljögifter eller vid stress och större livshändelser. Symtomen är många och svårighetsgraden varierar. Det är en svårdiagnostiserad sjukdom utan specifika biomarkörer för diagnosställning. Sjukdomen är ännu outforskad vilket försämrar sjuksköterskans möjlighet att hjälpa personerna på ett personcentrerat sätt. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av att leva med myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie där tio resultatartiklar användes. Analys av resultatartiklarna genomfördes enligt Popenoe et al. (2021). Resultat: I resultatet identifierades tre huvudkategorier följt av åtta underkategorier. Resultatet visade att sjukdomen upplevdes ge fysiska och psykiska konsekvenser. Sjukdomens svårighetsgrad varierade men gemensamt var upplevelsen av stora begränsningar. Begränsningarna ledde ofta till frustration, ensamhet och ett behov att omvärdera sin identitet. Personer med myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom upplevde en oförståelse och okunskap hos omgivningen och inom vården. Resultatet visade också en stor variation av känslor rörande acceptans och återhämtning bland personerna. Konklusion: För att vården ska förbättras och tillvaron förändras för personer som lever med ME/CFS behövs mer kunskap och förståelse kring sjukdomen. / Background: The cause of myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome is not completely understood, but usually the disease debuts after an infection, exposure to environmental toxins or during stress and major life events. The symptoms are many and varies in severity. It is difficult to diagnose the disease and there are no specific biomarkers for diagnosis. The disease is still unexplored which makes it hard for nurses to help these people in a person-centered way. Purpose/Aim: The purpose was to highlight experiences of living with myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome. Method: The study was designed as a general literature study, where ten result articles were used. Analysis of the result articles were done according to Popeneo et al. (2021). Results: In the results, three main categories were identified, followed by eight subcategories. The results showed that the disease was perceived to give physical and psychological consequences. The degree of severity of the disease thus varied, but in general was the experience of major limitations. The limitations often led to frustration, loneliness and a need for re-evaluate one’s identity. Strategies for coping and an everyday planning was common. The lack of understanding and ignorance about the disease, created an obstacle between the healthcare and the patients. In addition, the results showed that feelings about recovery and acceptance varied. Conclusion: In order for care to improve and life to change for people living with ME/CFS, more knowledge and understanding about the disease is needed.

Purpose: the main purpose was to identify in what way the clinical practice could support parents with chronically ill children. Clinical practice meaning therapist, hospital chaplain orparish priest. Questions: the main question was “in what way do hospital chaplains support parents with chronically ill children?”. This question was then divided into five sub questions. Theory: Pargament’s theory of religious coping from 1997 and 2000. The theory describes the religious coping process in 8 steps, 3 coping styles, 4 different coping mechanisms, 13 coping strategies and 5 main functions for religion. Conclusions: the diverse ways the hospital chaplain supported the parents are described as phenomenon or roles. The clinical practice could focus on four main areas. 1) actively search for parents that might benefit help from the hospital chaplains, as these parents often are overlooked by other support systems 2) support the parent in re-constructing her/his faith 3) support the parent in changing coping style 4) support the parent to reconciliation and transition to her/hisnew life with the child. Pargament’s theory was adjusted to a Swedish secular context and filledwith added content. I also presented a first attempt at bridging Pargament’s framework from year1997 and from year 2000.

Introduction: There is a growing interest in how technology can be used in order to provide efficient healthcare. Aim: The aim is to explore perceptions on the use of home telemonitoring in patients with COPD.                                                                                                                             Method: Semi-structured individual interviews were carried out with eight women and five men who were part of a larger project aiming to develop and evaluate a telemonitoring system. Participants were interviewed after having used the system for two to four months. Interview transcripts were analysed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the theme a transition towards increased control and security and the categories: facing enablers or barriers, increasing control over the disease, providing easy access to care and affecting technical confidence or concern. Participants expressed initial feelings of insecurity, both in practical aspects using the telemonitoring system as well as regarding their disease. The telemonitoring system could reinforce and confirm the participants´ feelings of their current state of health, and the practical management of the telemonitoring system became easier with time.     Conclusion: Telemonitoring can be a valuable complement to healthcare with the potential to contribute to equity in care. However, in order to improve further development and implementation of telemonitoring, several actions are needed such as improved patient education and the use of co-creation. Additional research is needed particularly in the design of user-friendly systems as well as tools to predict which patients are most likely to find the equipment useful as it may result in reduced costs and increased empowerment. / Introduktion: Intresset för hur teknologi kan användas för att erbjuda effektiv sjukvård ökar. Syfte: Syftet är att utforska KOL-patienters upplevelse av att använda ett webbaserat rapporteringssystem i hemmet. Metod: Semi-strukturerade individuella intervjuer med åtta kvinnor och fem män som deltog i ett större projekt med syfte att utveckla och utvärdera ett webbaserat rapporteringssystem. De intervjuades efter att ha använt systemet två till fyra månader. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i temat en övergång till ökad kontroll och trygghet samt kategorierna: möta möjligheter eller hinder, ökad kontroll över sjukdomen, skapar lättillgänglig vård samt påverkar teknisk självkänsla eller oro. Deltagarna uttryckte till en början osäkerhetskänslor, både vad gäller praktiska aspekter i användandet av rapporteringssystemet samt kring själva sjukdomen. Det webbaserade rapporteringssystemet kunde förstärka och bekräfta deltagarnas egna känsla av mående och det praktiska hanterandet av rapporteringssytemet blev lättare med tiden. Konklusion: Webbaserade rapporteringssystem kan vara ett värdefullt komplement till sjukvården med potential att bidra till jämlik vård. I syfte att förbättra fortsatt utveckling och implementering bör förbättrad patientinformation samt vikten av att ta med användarna i utformningen beaktas. Mer forskning behövs för att optimera användarvänlighet samt att identifiera de patienter som har bäst nytta av systemet då det kan ge hälsoekonomiska vinster och inte minst öka patienters delaktighet.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är en underdiagnostiserad sjukdom som drabbar allt fler individer. Sjukdomen förekommer främst bland rökare men även icke-rökare kan drabbas. De mest förekommande symtomen vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom är andfåddhet och andnöd. Symtomen påverkar varandra och kan ge upphov till en känsla av ångest hos patienterna. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom med fokus på ångestsymtom. Studien genomfördes som en litteraturstudie innehållande 13 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Andningssvårigheter beskrevs som den största faktorn bakom ångest vilket i sin tur påverkade patientens fysiska och psykiska välmående. Ångest i kombination med ett begränsat andningsflöde bidrog till att patienterna upplevde en känsla av att kvävas. Andningen beskrevs som fruktansvärd och patienterna jämförde tillståndet som att andas genom ett sugrör. Många patienter avvaktade kontakt med sjukvård i hopp om att symtomen spontant skulle avta. När symtomen förvärrats och kontakt initierades ansågs sjukvårdskontakten ändå vara betydelsefull för patienterna. Studien kan bidra med viktig information vid vård av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Studien kan också ge värdefull information till den fortsatta forskningen kring sjukdomens symtom. / Chronic Obstructive Pulmonary disease is an underdiagnosed disease that today affects more and more individuals. The disease appears mainly with smokers but non-smokers can be affected too. The most occurring symptoms at chronic obstructive pulmonary disease are breathlessness and shortness of breath. The symptoms affect one another and can create a feeling of anxiety. The aim of the study was to illuminate the experience of living with chronic obstructive pulmonary disease with focus on the symptom anxiety. The study was conducted as a literature review containing 13 qualitative and quantitative articles. Difficulties to breathe were described as one of the biggest reasons behind anxiety which affected both the physical and psychological well-being of the patients. The limited airflow and symptoms of anxiety involved a feeling of one being suffocated. The breathing was described as a dreadful situation and the patients compared the condition to breathing through a straw. Many of the patients chose to postpone the contact with medical care thinking that the symptoms would moderate. When the symptoms accelerated medical care yet seemed important for the patients. The study can contribute with meaningful information to the care of patients with chronic obstructive pulmonary disease. The study can also give valuable input to further research studies, especially on patients’ view on health related quality of life related to the symptoms of the disease.

Bakgrund: Sjukdomen KOL kan orsaka begränsningar i det dagliga livet för varje enskild individ. Primärvården är en viktig aktör i omhändertagandet av patienter, där omvårdnaden vid KOL är av stor vikt för patienters hälsa. Syfte: Att beskriva distriktsköterskors/sjuksköterskors erfarenheter av att handha patienter med KOL i primärvården Metod: Intervjustudie av kvalitativ design. Åtta individuella intervjuer med distriktssköterskor/sjuksköterskor inom astma/KOL genomfördes. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Distriktssköterskors/sjuksköterskors beskrivningar av erfarenheter av att handha patienter med KOL i primärvården resulterade i tre kategorier: ”Att samverka med andra professioner”, ”Att stödja egenvården” och ”Att möta hinder i arbetet på astma/KOL mottagningen”. Åtta underkategorier framkom: Viktigt att inte känna sig ensam, Olika tillgänglighet till olika professioner, Att stödja patienten till ökad kunskap och förståelse kring sin sjukdom, Att stödja patienten till rökavvänjning, Avståndet har betydelse, Tiden räcker inte till, Många saknar en överskådlig individuell behandlingsplan och Brister i kommunikationen. Konklusion: Distriktssköterskan/sjuksköterskan har en samordnande roll på astma/KOL mottagning i primärvården där interprofessionell samverkan beskrivs som en viktig förutsättning för god omvårdnad. Distriktssköterskan/sjuksköterskan har en betydelsefull roll i omvårdnaden i att stödja patienter med KOL till ökad kunskap och förståelse kring sin sjukdom. / Background: The disease COPD can cause limitations in the daily life of each individual. Primary care plays an important role in the caring of patients, where nursing at COPD is of great importance for patients' health Aim: To describe district nurses / nurses' experiences of managing patients with COPD in primary care Method: Interview study of qualitative design. Eight individual interviews with district nurses / nurses in asthma / COPD were conducted. Data was analyzed using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: District nurses / nurses' descriptions of experiences of managing patients with COPD in primary care resulted in three categories: “Collaborating with other professions”, “Supporting self-care” and “Facing barriers with work at asthma / COPD reception”. Eight subcategories emerged: Important not to feel alone, Different accessibility to different professions, Supporting the patient for increased knowledge and understanding of their illness, Supporting the patient for smoking cessation, Distance is important, Time is insufficient, Many lack a clear individual treatment plan and deficiencies in communication. Conclusion: The district nurse / nurse has a coordinating role on asthma / COPD in primary care where interprofessional collaboration is described as an important prerequisite for good nursing. The district nurse / nurse has a significant role in nursing while supporting patients with COPD to increase knowledge and understanding of their illness.

Inledning: Myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) kännetecknas som en inflammation i hjärna och ryggmärg och karakteriseras framför allt av ihållande utmattning. Sjukdomen är ingen kultursjukdom eller lokal företeelse utan den förekommer i diverse åldrar, länder och sociala grupper. Ansträngningsutlöst försämring (PEM) är ett kardinalsymtom för sjukdomen. PEM kännetecknas av en förvärring av symtom efter rörelse, ortostatisk eller neuromuskulär stress och/eller kognitiv aktivitet. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen och erfarenheten av ansträngningsutlöst försämring (PEM) hos personer med ME/CFS. Metod: En kvalitativ empirisk studie baserad på bloggar med deduktiv ansats. Livsvärldsteorin användes som en teoretisk referensram. Resultat: Resultatet visade att personer med ME/CFS beskrev PEM som en påfrestande och dramatisk upplevelse och att det krävdes ständiga anpassningar för att undvika försämringen. Situationen förvärrades ytterligare av ett bristfälligt och empatilöst bemötande inom sjukvården. Slutsats: På grund av känslighet för stimuli behöver varje handling gentemot personer med diagnosen ME/CFS reflekteras över huruvida den är till nytta eller till skada. För att förhindra PEM måste vården anpassas utifrån individuella ansträngningströsklar hos varje enskild person. Vidare forskning behövs om vilka förändringar som krävs för att säkerställa högkvalitativ omvårdnad. / Introduction: Myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome (ME/CFS) is characterized as inflammation of the brain and spinal cord and is characterized above all by persistent fatigue. The disease ME/CFS is not a cultural disease or a local phenomenon and It occurs in various ages, countries and social groups. PEM is characterized by an exacerbation of symptoms after movement, orthostatic or neuromuscular stress and / or cognitive activity. Purpose: The aim of this study was to describe the experiences and the perceptions of post-exertional malaise (PEM) in people with ME/CFS. Method: The study was a qualitative empirical study with a deductive approach based on blogs. Lifeworld was used as a theoretical framework. Result: The results showed that people with ME / CFS described PEM as a stressful and dramatic experience and that constant adjustments were required to avoid this deterioration. The situation was further aggravated by a deficient and unempathetic response in healthcare. Conclusion: Due to abnormal sensitivity to stimuli, each intervention for persons diagnosed with ME / CFS needs to be reflected on whether it is beneficial or harmful. To prevent PEM, healthcare must be adjusted based on the individual effort thresholds of each person. Further research is needed on what improvements are required to ensure high-quality nursing.

Kroniskt sjuka tar idag flera beslut om hur de på egen hand ska behandla sin sjukdom, genommediciner, kost och träning. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan kronisktsjuka och låg hälsolitteracitet. Definitionen av hälsolitteracitet är förmågan att tolka text,dokument och nummer som står i samband med varandra, samt förmågan att fungera isjukvården (Baker, 2006). Personer med kroniska sjukdomar har sämre kunskap om sittsjukdomstillstånd och tillgängliga behandlingar, vilket leder till sämre hälsoutkomster.Kroniskt sjuka har god tillgänglighet att utföra medicinska mätningar i hemmet, vilket ledertill en mer förståelse för sin egna sjukdom och bättre hälsoutkomst. Omfattande mängderlångtidsdata sparas idag inom vården, vilket har gjort data mer komplex. För att kunna tolkaoch förstå datan behövs det ett sätt att visualisera hälsodata på, så att det kan omvandlas tillinsikter och ny kunskap. Ett område som skulle kunna möta utmaningarna inom visualiseringav hälsodata är spelvisualisering. Syftet med studien var att undersöka om kunskap omvisualisering som tidigare enbart används i speldesign kan placeras på hälsodata och såledesstötta hälsolitteraciteten hos kroniskt sjuka. Studien har tillämpat en designforskingsansats,där designriktlinjer för visualisering inom spel implementerades i en prototyp, för att kunnaidentifiera hur hälsodata lämpligast kan visualiseras. Studien resulterade i fem designförslagför hur hälsodata kan visualiseras för att stötta hälsolitteracitet. / Today, chronically ill make several decisions about how to treat their medical condition through medication, diet and exercise. Previous research shows that there is a connection between chronical illness and low health literacy. The definition of health literacy is the ability to interpret text, document and numeracy that are interrelated, as well as the ability to function in the health care system (Baker, 2006). People with a chronical illness have inferior knowledge about their health and available treatments, leading to poor health outcomes. Chronically ill people have good accessibility to perform medical measurements at home, which leads to a greater understanding of their own illness, and better health outcomes. Large amounts of long-term healthdata is today stored in the health care system, which has made the data more complex. To be able to interpret and understand this data there is a need to visualize health data in a way that it can be transformed into insights and new knowledge. One area that could possibly meet the challenges of visualizing health data is game visualization. The purpose of the study was to investigate if common game visualization patterns can be effectively applied to health dataand thus support the health literacy of people with a chronicall illness. This was accomplished through a design research approach, where design guidelines for visualization in games were implemented in a prototype. It was done to identify how health datacan best be visualized. The study resulted in five design suggestions for how health data can be visualized to support health literacy.

Introduktion: Spirometri är en av de vanligaste undersökningsmetoderna som utförs vid bedömning av lungfunktion. Vid en dynamisk spirometri mäts lungvolymsförändringar över tid vid detektion av obstruktiva lungsjukdom. Syftet med denna studie var att validera en konventionell spirometriutrustning, Jaeger MasterScreen PFT(Carefusion, Hoechburg, Tyskland), med en ny handhållen utrustning, COPD-6 mätare (Vitalograph COPD-6 400, Ennis, Irland), för att undersöka om det fanns statistisk signifikanta skillnader på mätresultatet mellan dessa två utrustningar.  Metod och material: 22 lungfriska testpersoner mellan åldrarna 20–33 år varav 17 kvinnor och 5 män deltog i denna studie som utfördes vid Örebro universitet. De spirometrivariabler som undersöktes för Jaegerutrustningen var den forcerade exspiratoriska volymen under första sekunden (FEV1), den forcerade vitalkapaciteten (FVC) samt hur stor andel av hela lungvolymen som en person kan andas ut på första sekunden (FEV1/FVC). Med COPD-6 mätaren mättes FEV1, den forcerade exspiratoriska volymen under sex sekunder (FEV6), samt kvoten av dessa (FEV1/FEV6). För att undersöka om det förelåg en statistisk signifikant skillnad användes ett parat t-test med signifikansnivån α=0,05. Resultat: Resultatet från denna studie visade att det förelåg en statistik signifikant skillnad mellan Jaeger MasterScreen PFT och COPD-6 mätaren med p <0,05 för samtliga undersökta variabler. Bland-Altmananalysen visade en spridning inom konfidensintervallet hos samtliga variabler. Slutsats: I denna studie påvisades en statisk signifikant skillnad mellan utrustningarna där COPD-6 mätare visade lägre mätresultat än Jaegerutrustningen för variablerna FEV1 samt FEV6 alternative FVC. Dock kan inte resultatet från denna studie vara representativt för en större population då endast ett få observationer gjordes. / Introduction: Spirometry is one of the most common examination methods performed when assessing lung function. In dynamic spirometry, changes in lung volume are measured over time for the detection of obstructive pulmonary disease. The purpose of this study was to validate a conventional spirometry equipment, Jaeger MasterScreen PFT(Carefusion, Hoechburg, Germany), with a new handheld equipment, COPD-6 screener (Vitalograph COPD-6 400, Ennis, Irland), to investigate whether there were statistically significant differences in the measurement result between these two equipments. Method and material: 22 lung-healthy test subjects between the ages of 20–33 years of whom 17 women and 5 men, participated in this study, which was conducted at Örebro University. The spirometry variables examined for Jaeger equipment were the forced expiratory volume during the first second (FEV1), the forced vital capacity (FVC) and the percentage of total lung volume that a person can exhale at the first second (FEV1 / FVC). With the COPD-6 screener FEV1, forced expiratory volume for six seconds (FEV6), and the ratio of these (FEV1 / FEV6) were measured. To investigate whether there was a statistically significant difference, a paired t-test with the significance level α = 0.05 was used. Results: The results from this study showed that there was a statistically significant difference between the Jaeger MasterScreen PFT and the COPD-6 screener with p <0.05 for all variables examined. The Bland-Altman analysis showed a spread within the confidence interval for all variables. Conclusion: In this study, a statically significant difference was demonstrated between the equipments where COPD-6 screener showed lower measurement results than the Jaeger equipments for the variables FEV1 and FEV6 alternative FVC. However, the results from this study cannot be representative of a larger population as only a few observations were made.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) orsakar inflammerade celler i luftrör och lungvävnad. Personer med KOL upplever att kroppen inte orkar och känner sig begränsade i vardagen. Syfte: Belysa anhörigas upplevelser att vårda en närstående med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Metod: Kvalitativa literaturstudier baserade på intervjuer av anhöriga till personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Resultat: Tolv artiklar användes, 183 personer deltog, 25 till 90 år. Artiklar från Sverige, Kanada, Portugal, Danmark, USA, Norge, Island, Nordirland England. Anhöriga till personer med KOL upplever stress, hopplöshet, oro och trötthet. Oron är kopplad till den närstående med KOL och deras försämring av sjukdom. Både anhöriga och närstående upplever brist på utbildning och kunskap från sjukvården. Slutsats: Att vårda en närstående tar mycket energi, för att hushållssysslor och omvårdnadsysslor tar långt tid och tar mycket kraft i vardagen. Vid försämring av den närståendes tillstånd upplever anhöriga en kraftig oro vilket ger en nedsatt omvårdnad till den närstående. Bristen av kontakt till sjukvården gör att anhöriga inte kan få tips och råd om den närståendes sjukdomsutveckling. Det framkommer även att anhöriga behöver stöd från sjukvården för att bibehålla en positiv roll som informell vårdare. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) causes inflamed cells in the trachea and lung tissue. People with COPD experience less body strength and feel limited in everyday life. Purpose: To shed light on relatives’ experiences of caring for related parties with chronic obstructive pulmonary disease. Method: Quantitative interview-based literature study of relatives experiences. Results: Includes twelve articles, 183 participants in age 25-90. Articles originate from Sweden, Canada, Portugal, Denmark, USA, Norway, Iceland, and Northern Ireland England. Relatives caring for related parties with COPD experience stress, hopelessness, anxiety, and fatigue. Anxiety is linked to worsening of the related parties COPD condition. Both parties experience lack of education from healthcare services. Conclusion: Caring for a close relative takes a lot of energy, because household chores and nursing chores take a long time. Furthermore, it takes a lot of energy in everyday life. In the event that the close relative condition deteriorates, experience the related caretaker severe anxiety, which results in reduced care of the close relative. Lack of healthcare contact can limit advice of the close relatives' illness development. It also emerged that relatives’ need support from healthcare services to maintain a positive role as an informal caretaker.