Skärvstenshögarna i Uppland har konstaterats vara en komplex fornlämningstyp och det har visat sig vara problematiskt att förklara dem som homogena i form och funktion över tid. En kategorisering av dem har skapats som har konstaterat att olika former av dem finns. Syftet med denna uppsats är sedermera att utgå från befintlig kategorisering och undersöka om fler kategorier och typer går att isolera ur tillgänglig empiri. Därefter för att beskriva deras form, läge, kronologi och förändring. Teoretiska ramverk som används för att begreppsliggöra skärvstensbrukets mer än tusenåriga användande är de om tradition, minne och ritual. Teorier som kan manifestera bruket som en kulturell process och dimension i tid och rum. Metoder som används för att identifiera fler kategorier och typer är dels multipel korrespondensanalys av 100 skärvstensförekomster för att generera mönster. Dels densitetsanalys av 100 C14-dateringar av detsamma för att utarbeta aspekter av tid i empirin. Slutligen används visibilitetsanalys för att generera belägg för kategoriernas olika lägen samt en kvalitativ genomgång av empirin för att skapa modeller av nya typer inom befintliga kategorier. / The burnt mounds of Uppland have been shown to be remains of a complex type and it has been proven problematic to explain them as homogeneous in form and function over time. A categorization of them has been created which has established that different forms exist. From that categorization the purpose of this essay is subsequently to investigate whether additional categories and types can be isolated from available empirical evidence. Also to include a description of their form, location, chronology, and change. Theoretical frameworks used to conceptualize the more than a thousand-year use of burnt stones are those of tradition, memory, and ritual. Theories that can manifest the practice as a cultural process and a dimension of time and space. Methods used to identify additional categories and types includes a multiple correspondence analysis of 100 burnt mounds to generate patterns. A density analysis of 100 C14 samples of the same deposits to work out aspects of time in the empirics. Finally, visibility analysis is used to ascertain the different positions of the categories as well as a qualitative review of the empirical evidence to create models of new types within existing categories.

Detta är en studie av åldrande och minne i Sigrid Combüchens trilogi Värme, Korta och långa kapitel samt En simtur i sundet. Det övergripande syftet med avhandlingen är att visa hur skönlitteratur kan bidra till forskningen om åldrande, och hur litteraturanalys som metod kan utveckla det forskningsfält som i huvudsak har ägnat sig åt frågeställningar om åldrande utifrån ett skönlitterärt material, det vill säga litteraturgerontologi. Syftet är även att problematisera hur man gör litteraturstudier om åldrande och synliggöra antaganden om åldrande i skönlitteratur. Litteraturgerontologer har i stor utsträckning intresserat sig för två företeelser i skönlitteratur: det ena är gestaltningar av äldre huvudpersoner och det andra är gestaltningar av ett liv i olika faser, vilka ofta har analyserats som antingen en positiv eller en negativ utveckling. Forskningsinriktningen har drivits så långt att det finns anledning att fråga sig om det finns ett slags ”kronologisk mall” för gestaltningar av åldrande. Den kronologiska mallen gör sig gällande på tre olika sätt. För det första har huvudpersonens ålder fått stor betydelse för om en roman ska komma ifråga i en litteraturanalys om åldrande. För det andra ska romanens struktur ge illusionen av att huvudpersonen ser tillbaka på sitt liv för att erfarenheter av att åldras ska synliggöras. Och till sist, gestaltningen av huvudperson och tidsmönster ska följa en utvecklingsordning som leder fram till resultatet åldrande. Analysen av huvudpersonen i Sigrid Combüchens romaner visar att denne inte kan göras till föremål för en viss tidsmässig mall. Gestaltningarna av Göran Sager-Larsson syftar inte till att framställa en individ vars liv liknar en verklig människas, utan Göran Sager-Larsson är framför allt ett tidsexempel som återkommer i tre romaner. Gestaltningarna av Göran Sager-Larsson i trilogin synliggör olika samtider och tidsuppfattningar, bland andra åldrande och minne. Analysen av Göran Sager-Larsson visar att analyser av åldrande inte nödvändigtvis måste kopplas till en viss ålder eller en viss fas i livet, utan är något som kan analyseras i skönlitteratur med huvudpersoner i olika åldrar. / This is a study of ageing and memory in Sigrid Combüchen’s trilogy Värme, Korta och långa kapitel and En simtur i sundet. The overarching aim of this dissertation is to show how the literary arts can contribute to the study of ageing, and how literary analysis as a method can contribute to the development of a field that primarily uses literary material to shed light on issues of ageing – that is to say, literary gerontology. A further aim is to problematize the process of literary study and make visible the assumptions about ageing that are present in literary works. The direction of the research has led to a point where it has become necessary to ask the question of whether there is a chronological pattern for the representation of ageing. This pattern is emergent in three ways: Firstly, the old age of the main character has become an important criterion for a novel to be considered for the study of ageing. Secondly, it is taken that the structure of the novel should present an illusion of reminiscence, in order to make the experience of ageing visible. Lastly, the representation of the main character and the presentation of time should appear cumulative and leads to a result we recognize as ageing. The analysis of the trilogy shows that the function of the main character, Göran Sager-Larsson, is a temporal one. The narration of Göran Sager-Larsson is not an attempt to imitate a flesh-and-blood individual. Rather, he is a temporal example, or to be precise, three such examples in the trilogy. As such, the different narrations of Göran Sager-Larsson make it possible for us to notice other understandings of time and the present, among others ageing and memory. Furthermore, the analysis of ageing need not be tied to specific ages or a specific life stage. The analysis of Göran Sager-Larsson shows that ageing in literature can be analyzed using protagonists of all ages.

I arbetet har jag samlat in borrprovkärnor från 21st levande träd 218-27år gamla från en lokal nära Torneträsk, behandlat och analyserat borrprovkärnorna vad gäller ringvidd (TRW), eng. tree ring width, och densitet (MXD), eng. maximum density, samt studerat hur väl resulterande kronologier följer sommarmedeltemperaturerna från Abisko väderstation. I arbetet ges kort bakgrundsfakta om det valda geografiska områdets, Torneträsk, roll och betydelse i det aktuella forskningsområdet, dendroklimatologi, och beskrivningar av några för uppgiften viktiga aspekter och metoder och problematiken med fenomenet divergence phenomena (DP). Datat är förberett för att användas som en förlängning till den existerande kronologin. Dendrokronologin vid Torneträsk innehåller innan detta; TRW som sträcker sig över 7 400år (år 5704 f.kr. – år 2004) och MXD som sträcker sig över 1 563år (åren 441 – 2004). Vid insamlandet har unga träd inkluderats i proverna för att undvika DP vid skapandet av kronologin. / In this project I have sampled 21 living trees in the age range of 218-27years old in the Torneträsk area, northern Sweden. I have prepared and analysed the samples regarding ring width (TRW) and maximum density (MXD) and investigated the correlation to summertemperatures from the nearby wheather station in Abisko. The data has been prepared as an update for the now existing chronology from the area which up until this contains TRW data spanning over 7 400years (BC 5704 – AD 2004) and MXD data over 1 563years (AD 441 – 2004). Young trees as well as older were sampled in an attempt to avoid creating divergence phenomena (DP) from the update.