Genom att analysera och skapa ökad förståelse för kulturer kan vi i större utsträckning förståhur de påverkar oss och agera därefter. Turkiet är ett kulturellt intressant land med influenserfrån både Europa och Asien samtidigt som landet har en utpräglad kultur. Kulturen har enrelativt traditionell och stark förhållning till kvinnors roll, inom akademin finns dock en storandel kvinnor verksamma. Denna uppsats har för avsikt att undersöka hur Turkietsnationskultur influerar akademin och kvinnans roll, samtidigt som en akademisk yrkeskultursom skiljer sig från den i samhället också kan ha betydelse. Teorier av Hofstedes,Trompenaars och teorin Cultural Tightness används för att förstå (de två) kulturnivåerna ochgenom en kvalitativ studie undersöks nivåernas influens över kvinnors yrkesroll. Resultatetvisar att nationskulturens influens dominerar avseende maktdistans och tillskrivning.Yrkeskulturen influerar med stark individualism till skillnad från nationens kollektivistiskakaraktär. Detta verkar skapa möjligheter för kvinnors karriär i akademin till skillnad frånövriga samhället där kollektivism minskar kvinnors frihet.

I denna studie undersöks vilken inverkan kulturskillnader har på kunskapsöverföringsprocessen över nationsgränser i mindre svenska företag. Detta görs genom en fallstudie av det svenska elektronikföretaget CrossControl, som nyligen startat en fabrik i Malaysia. Efter att ha observerat att det finns viss problematik med att bli ett multinationellt företag så såg vi ett behov av att undersöka om några av de många hinder som finns vad gäller kunskapsöverföring kan kopplas till kulturella skillnader. Ett antal nyckelpersoner inom företaget har intervjuats gällande kunskapsöverföring i företaget och kulturskillnader länderna emellan. Den insamlade datan har sedan analyserats för att se hur de kulturella skillnaderna påverkar kunskapsöverföringen. Datan har även analyserats utifrån resultat från studier som tidigare är gjorda inom området. Studien visar att den mest markanta skillnaden mellan Sverige och Malaysia, ur ett kulturellt perspektiv, är den stora skillnaden i maktdistans. Slutsatsen är att skillnaden i maktdistans har störst inverkan på kunskapsöverföringen mellan de två länderna.

Background: ​International trade creates an opportunity for companies to grow, but at the same time also culture obstacles that make it difficult to emerge on international markets. Problem definition: ​Culture differences are crucial when collaborating with international operations overseas, causing difficulties in business relations between nations, affecting the interaction between firms on foreign markets. Purpose: ​The purpose of this thesis is to create a deep understanding and to analyze the way a Swedish company handles the impact of culture differences in interaction with foreign companies in the Middle East. Method:​A qualitative research study method based on an abductive strategy. Theories: ​The essay uses; Hofstede’s cultural dimensions model, The internalization process, Network Model. Empiric: The data was collected through semi-structured interviews. Results/Analysis: ​Cultural is noticeable and occur in international cooperations, culture differences can therefore affect collaborations in varying degrees. Conclusion: ​Cultural is vital and it is reflected in the organization, therefore it is important to have an awareness but also to implement some adaptations to handle and to overcome the difficulties that culture differences causes in interaction between foreign firms.

The purpose of this Master’s thesis is to study howuniversity librarians in a South African context relate to theconcept of information literacy. We investigated differencesand similarities in approaches to user education andinformation literacy. We have based our study on thefollowing research questions: What are the prerequisites foruser education at the University of the Western Cape? Howdo these prerequisites influence librarians' approaches toinformation literacy and user education at the University ofthe Western Cape? We have used a sociocultural theoreticalperspective and Hofstede's cultural dimensions in orderto pay particular attention to the cultural and social contextof user education. Six semi-structured qualitative interviewswithin the context of a two-week field study were carriedout with nine librarians.In the analysis several factors emerged which in interactioninfluenced user education: the students' qualifications, thelibrarians’ collaboration with teachers and the librarians’approach to information literacy and user education. Theresult shows that although the librarians at the University ofthe Western Cape are aware of different theoreticalperspectives on information literacy the social context inparticular influences their focus in user education. Ourconclusion is that information literacy must be understood inthe light of social and cultural practices, while at the sametime keeping pace with the effects of increasingglobalization and internationalization in higher education. / Program: Bibliotekarie

Den ökade globaliseringen av arbetsmarknaden har resulterat i att internationella projekt bedrivs i högre omfattning. Detta är särskilt vanligt inom mjukvarubranschen, där företag ofta anställer dataspecialister från andra länder för att bredda sin kompetens. Internationella projekt innebär fler kulturskillnader på arbetsplatserna. Detta kan både äventyra och berika ett projekt, beroende på hur projektdeltagarna upplever och hanterar olikheterna. I den här studien är syftet att undersöka hur projektdeltagarna i en multikulturell projektgrupp, i mjukvarubranschen, upplever de olika kulturskillnaderna. I takt med att arbetsplatserna blir mer multikulturella har det skapats ett ökat behov av att få kunskap om olika kulturer. För detta är Hofstedes kulturdimensionsteori en vanligt förekommande referensram, vilken är en grov generalisering av olika kulturer. Detta leder in på studiens andra syfte, som innebär att studera om generaliseringarna av kulturer kan användas för att förstå hur projektdeltagare upplever kulturskillnaderna i en multikulturell projektgrupp. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ fallstudie inom mjukvarubranschen, där två indier och två svenskar i en projektgrupp inom mjukvarubranschen har intervjuats. Projektgruppen och respondenterna har befunnit sig i Karlstad, Sverige. Empiri har relaterats främst till Hofstedes kulturdimensionsteori. Med utgångspunkt från analysen har det studerats om Hofstedes teorier kan tillämpas i syfte att få förståelse för projektdeltagarnas upplevelser av kulturskillnaderna i en projektgrupp. Studien är inriktat på multikulturella projekt och tar inte hänsyn till projekt generellt. Endast de kulturskillnader som omfattas av Hofstedes fem kulturdimensioner beaktas. Det finns en sjätte kulturdimension, men den behandlas inte i den här undersökningen. Hofstedes kulturdimensionsteori visar tydliga kontraster mellan de undersökta kulturerna, men det framgår dock att respondenternas upplevelser av kulturskillnaderna inte är lika tydliga som Hofstedes undersökning åskådliggör. Slutsatsen av detta är att så pass generella beskrivningar av kulturer inte är applicerbara på individnivå, utan passar bättre att tillämpa när stora grupper ska studeras. Under intervjuerna framgår det att de indiska respondenterna upplever att de påverkas mer av kulturskillnaderna i projektgruppen än vad de svenska respondenterna upplever att de själva gör. Projektdeltagarna upplever att kulturskillnaderna påverkar gruppen främst informellt och inte gällande det formella arbetet. Respondenterna anser inte att kulturskillnaderna påverkar gruppen i någon större utsträckning, vilket troligtvis kan bero på att det finns en viss förkunskap och erfarenhet av varandras och andras kulturer, det vill säga kulturell intelligens. En annan bidragande faktor kan vara att de indiska respondenterna verkar ha en förmåga att anpassa sig till den svenska kulturen och arbetssättet. För vidare forskning skulle det vara intressant att studera hur kulturskillnaderna i en projektgrupp påverkar projektdeltagarnas samarbete. För att studera påverkan istället för upplevelser, skulle studien troligtvis behöva vara mer omfattande, såsom ett större antal respondenter under en längre tidsperiod. / The labor market has become more globalized, which has resulted in an increase of international projects. This is especially common in the software industry, where companies often hire computer specialists from other countries, to broaden the organizations’ expertise. International projects mean more cultural differences at workplaces. This can both disadvantage and enrich a project, depending on how the project participants perceive and handle the differences. The intention for this study is to explore how the project participants in a multicultural project, in the software industry, experience the cultural differences. As the workplaces become more multicultural, there is an increased need for knowledge about different cultures. For this, Hofstede’s cultural dimensions theory is a frequently used reference, which is a broad generalization of different cultures. This leads to the second aim for this study, which is to examine if generalizations of cultures can be used to understand how project participants perceive cultural differences in a multicultural project. The study was conducted through a qualitative case study in the software industry, where two Indians and two Swedes in a project were interviewed. The project team and the respondents are placed in Karlstad, Sweden. Empirical data has been related mainly to Hofstede’s cultural dimensions theory. In the analysis it has been studied if Hofstede’s theories are suitable to use for understanding the project participants' perceptions of the cultural differences in a project. The study is focusing on multicultural projects and does not considering projects in general. Only those cultural differences covered by Hofstede’s five cultural dimensions have been taken into account. There is a sixth dimension in Hofstede’s theory, but this one has not been considered in this study. Hofstede’s cultural dimension theory is showing obvious contrasts between the studied cultures, but it appears though that the respondents' perceptions of cultural differences are not as clear as in Hofstede’s study. The conclusion is that general descriptions of cultures are not applicable on individuals, but are suitable for studying large groups. During the interviews, it appears that the Indian respondents consider that they are more affected by cultural differences in the project, than the Swedish respondents do. The project participants perceive that cultural differences affect the group mostly informal and not concerning the formal work. The respondents do not believe cultural differences affect the group in any significant way, which is probably due to that there is some prior knowledge and experience of each other and other cultures, namely cultural intelligence. Another contributing factor could be the Indian respondents’ ability of adapting to Swedish culture and its way of working. For further research it would be interesting to study how cultural differences in a project influence the project participants' cooperation. To study the influence rather than the perceiving, the study would probably have to be more substantial, such as a greater number of respondents for an extended period of time.

Bakgrund:  Globalisering har medfört att fler utländska företag intresserat sig av utlandsetableringar. Europeiska Unionen har lett till att fler utländska företag väljer att etablera sig i medlemsländer och därmed även i Sverige. Detta har medfört att konkurrensen på den svenska marknaden ökat. Den svenska marknaden har gått från att endast omfatta inhemska aktörer till att även inkludera utländska aktörer. För att kunna lyckas etablera sig på en främmande marknad måste det utländska företaget förstå kultur och eventuellt anpassa sig till den för att kunna uppnå en lyckad etablering. Problemformulering:  Vilka faktorer var viktiga för att den danska klädkedjan Vero Moda skulle nå framgång när de etablerade sig i Sverige? Syfte:  Syftet är att genom en fallstudie analysera och utvärdera kulturens påverkan på Vero Modas val av strategier vid etablering i Sverige. Metod:  Studien består endast av kvalitativ data, i form av intervju med marknadschefen på Vero Moda. Resultat:  Eftersom Danmark har små kulturella skillnader jämfört med Sverige hade Vero Moda lätt att förstå den svenska kulturen och behövde därmed inte anpassa sig till svenska förutsättningar. Företaget hade istället samma koncept och marknadsföring som i hemlandet. Det enda skillnaden är att de ändrar färger som passar i Sverige. Kulturen hade med andra ord inte haft stor påverkan på Vero Modas val av strategier, utan det har däremot marknaden. Detta på grund av att Vero Moda ändrar strategier efter hur marknaden ser ut. Slutsats:  De faktorer som är viktiga för Vero Moda att nå en lyckad etablering är; att forma ett konkurrenskraftigt konkurrensmedel, välja rätt etablerings- samt internationaliseringsstrategi. Eftersom Vero Moda inte behöver bemöta kulturskillnader som brukar förekomma för ett utländskt företag, behöver de ändå ha en produkt som säljer i Sverige och som efterfrågas på den svenska marknaden.

Uppsatsen undersöker studenters åsikter om CSR, misstanke om grönmålning och dess påverkan på studenters benägenhet att söka arbete hos ett företag som arbetar med CSR i Sverige. Grönmålning adderades till undersökningen då det inte undersökts inom forskningsområdet tidigare men har uppmärksammats inom andra områden. En kvantitativ undersökning i form av en enkät genomfördes och kompletterades med kvalitativa intervjuer. Resultaten visade att studenter som tycker att CSR är viktigt kommer vara mer benägna att söka arbete hos företaget som arbetar med CSR. Enkätundersökningen visade att det fanns en skillnad mellan könen där kvinnor var mer benägna jämfört med övriga. Misstanke om grönmålning hade en negativ påverkan på benägenheten att söka arbete hos företag som arbetar med CSR. Vid fortsatt forskning är intressant att undersöka misstanke om grönmålning och dess påverkan i exempelvis en mer experimentell miljö.

International business relationships provide an opportunity for companies to expand and grow in foreign markets, however it is not always easy to collaborate and create long-term relationships with international partners when challenges arise along the way. The purpose of the study is to increase the understanding of cultural challenges in an international business relationship, with the following question; what cultural challenges do Swedes experience in their international business relationships with partners from Brazil and how can these cultural challenges be handled? This work has a theoretical frame of reference based on three theories: Hofstede's cultural dimensions, psychic distance and the network model. The study is based on a qualitative survey conducted via a respondent pool of four respondents where they were selected based on subjective selection and a snowball sample. The data is collected via semi-structured interviews. This study concludes that cultural differences can lead to challenges in international business relations and the more you understand the other party and its culture, the easier it will be to prevent challenges such as misunderstandings. Having knowledge of cultural differences and being open to them facilitates adaptation to international business partners.

<p>Many organizations strive to be transnational. This means that individuals with different cultural background will work together. Countries around the world have their own culture, which mark the way individual’s think and act. Different values between leaders and their subordinates are often a key factor to misunderstandings and conflicts in transnational organisations. To lead across borders can be a huge challenge for expatriate leaders. What might be an effective way to lead in one country, may not necessary be effective in an another. Thus, a leader may need to adjust to the culture he/she works in to be successful.</p><p>The purpose of the thesis is to compare how leaders from two different countries, Sweden and Germany, behave. Even thought the study showed that the leaders have different leadership styles, there are no significant differences between how they behave.</p> / <p>Idag strävar allt fler organisationer efter att bli transnationella. Det innebär att individer med olika kulturella bakgrunder oundvikligen kommer att arbeta med varandra. I alla länder finns det en kultur som präglar individers värderingar, tankesätt och handlingsmönster. Skillnader i värderingar hos ledare och medarbetare kan vara en faktor till att missförstånd och konflikter uppstår i transnationella företag. Då olika kulturer kräver olika ledarstilar, utgör det en utmaning att leda organisationer över nationsgränser. Det som fungerar i ett land, behöver inte fungera i ett annat. Således kan förutsättningen för ett framgångsrikt ledarskap bli att anpassa sig till den kultur man verkar i.</p><p>Syftet med denna uppsats är att jämföra hur ledare från två olika länder agerar. De frågor som avses studeras i denna uppsats är följande:</p><p>- Hur skiljer sig en ledare med svensk bakgrund och en ledare med tysk bakgrund från varandra, med avseende på ledarstil enligt den situationsanpassade ledarskapsmodellen?</p><p>- Kan man utifrån ledarstilarna i den situationsanpassade ledarskapsmodellen förstå vilket beroendeförhållande som existerar mellan ledaren med svensk bakgrund och dennes medarbetare och mellan ledaren med tysk bakgrund och dennes medarbetare?</p><p>För att få en djupare förståelse för detta, har vi valt fallstudie som tillvägagångssätt. Vi intervjuade ledare och deras medarbetare i en svenskägd och en tyskägd organisation. Våra intervjufrågor grundar sig på den situationsanpassade ledarskapsmodellen.</p><p>Uppsatsens resultat visar att ledaren från Sverige och ledaren från Tyskland har olika ledarstilar, dock är skillnaderna mellan dem små. Det går att förstå vilket beroendeförhållande som råder mellan ledarna och deras medarbetare utifrån de ledarstilar de uppvisar. Resultatet är emellertid inte generaliserbart utan det gäller endast ledarna som undersöktes i denna uppsats.</p><p>Slutsatsen är att det inte finns några märkbara skillnader mellan ledaren från Sverige och ledaren från Tyskland med avseende på deras agerande i det undersökta materialet. Visserligen uppvisar ledarna olika ledarstilar men de har emellertid båda ett uppgiftsrelaterat och ett relationsrelaterat beteende. Vi anser därför att vi inte kan avgöra om skillnaderna i ledarstil beror på deras bakgrund, det vill säga att de kommer från Sverige eller Tyskland, eller av andra faktorer, exempelvis kön, ålder etnicitet och liknande.</p>

Many organizations strive to be transnational. This means that individuals with different cultural background will work together. Countries around the world have their own culture, which mark the way individual’s think and act. Different values between leaders and their subordinates are often a key factor to misunderstandings and conflicts in transnational organisations. To lead across borders can be a huge challenge for expatriate leaders. What might be an effective way to lead in one country, may not necessary be effective in an another. Thus, a leader may need to adjust to the culture he/she works in to be successful. The purpose of the thesis is to compare how leaders from two different countries, Sweden and Germany, behave. Even thought the study showed that the leaders have different leadership styles, there are no significant differences between how they behave. / Idag strävar allt fler organisationer efter att bli transnationella. Det innebär att individer med olika kulturella bakgrunder oundvikligen kommer att arbeta med varandra. I alla länder finns det en kultur som präglar individers värderingar, tankesätt och handlingsmönster. Skillnader i värderingar hos ledare och medarbetare kan vara en faktor till att missförstånd och konflikter uppstår i transnationella företag. Då olika kulturer kräver olika ledarstilar, utgör det en utmaning att leda organisationer över nationsgränser. Det som fungerar i ett land, behöver inte fungera i ett annat. Således kan förutsättningen för ett framgångsrikt ledarskap bli att anpassa sig till den kultur man verkar i. Syftet med denna uppsats är att jämföra hur ledare från två olika länder agerar. De frågor som avses studeras i denna uppsats är följande: - Hur skiljer sig en ledare med svensk bakgrund och en ledare med tysk bakgrund från varandra, med avseende på ledarstil enligt den situationsanpassade ledarskapsmodellen? - Kan man utifrån ledarstilarna i den situationsanpassade ledarskapsmodellen förstå vilket beroendeförhållande som existerar mellan ledaren med svensk bakgrund och dennes medarbetare och mellan ledaren med tysk bakgrund och dennes medarbetare? För att få en djupare förståelse för detta, har vi valt fallstudie som tillvägagångssätt. Vi intervjuade ledare och deras medarbetare i en svenskägd och en tyskägd organisation. Våra intervjufrågor grundar sig på den situationsanpassade ledarskapsmodellen. Uppsatsens resultat visar att ledaren från Sverige och ledaren från Tyskland har olika ledarstilar, dock är skillnaderna mellan dem små. Det går att förstå vilket beroendeförhållande som råder mellan ledarna och deras medarbetare utifrån de ledarstilar de uppvisar. Resultatet är emellertid inte generaliserbart utan det gäller endast ledarna som undersöktes i denna uppsats. Slutsatsen är att det inte finns några märkbara skillnader mellan ledaren från Sverige och ledaren från Tyskland med avseende på deras agerande i det undersökta materialet. Visserligen uppvisar ledarna olika ledarstilar men de har emellertid båda ett uppgiftsrelaterat och ett relationsrelaterat beteende. Vi anser därför att vi inte kan avgöra om skillnaderna i ledarstil beror på deras bakgrund, det vill säga att de kommer från Sverige eller Tyskland, eller av andra faktorer, exempelvis kön, ålder etnicitet och liknande.