År 2011 drog IASB slutsatsen att föreställningsramen åter borde vara ett prioriterat projekt för revidering. Syftet med denna revidering var att tillhandahålla bättre riktlinjer till standardssättare. Detta mynnade ut i ett ”Exposure Draft” (ED), som IASB publicerade i maj år 2015. Revideringen ledde bland annat fram till ett antal förändringar av olika definitioners innehåll. Studiens problemdiskussion visar att processen att skapa en accepterad föreställningsram är komplex.Syftet med denna studie är att undersöka intressenternas attityd gentemot IASBs revidering av tillgångsdefinitionen i förställningsramen, år 2015 och utreda om attityden skiljer sig mellan olika intressentgrupper samt kulturer för att se om den borde fortsätta revideras.Den 25 januari 2016 hade 241 ”comment letters” publicerats på IASBs hemsida som svar på IASBs ED 2015. Efter bortfall och urval erhöll vi 92 ”comment letters” som behandlads i denna studie. För att utläsa intressenternas åsikter och attityder, avseende tillgångsdefinitionen, valde vi att genomföra en kvalitativ innehållsanalys. Vi antog sedan en abduktiv forskningsansats, som innebär att studien innehåller både deduktiva och induktiva inslag.Studien indikerar att en majoritet av respondenterna delade IASBs uppfattning angående de olika delarna av tillgångsdefinitionen, dock är det endast en minoritet av respondenterna som delar IASBs uppfattning angående samtliga delar av tillgångsdefinitionen. Detta innebär att de flesta intressenter motsatte sig någon del av definitionen. Den främsta kritiken är att revideringen medför att fler osäkra tillgångar kan recogniseras i balansräkningen. Det förekommer också en avsaknad av riktlinjer kring vissa delar av tillgångsdefinitionen.Vår slutsats är att det förekommer skillnader mellan intressenternas attityder och att detta i vissa fall är kopplat till deras ekonomiska intresse. Studien indikerar även att det finns en marginell skillnad mellan de olika kulturområdena (African East, Anglo, Asian-Colonial, Germanic, Less developed Asian, More developed Asian, More developed Latin och Nordic). En majoritet av respondenterna inom de studerade kulturområdena innehar ett optimistiskt synsätt gentemot tillgångsdefinitionen vilket står i kontrast till tidigare forskning. Utifrån denna slutsats så anser vi att tillgångsdefinitionen borde fortsätta revideras för att skapa klarare riktlinjer. / In the year of 2011, IASB came to the conclusion to once again revise their Conceptual Framework. The purpose of this revision was to create clearer guidelines for the standard setters. The revision led to an Exposure Draft (ED) that IASB published in May of 2015. The result of the revision was a number of propositions that IASB announced in the ED. The process of creating an accepted framework is complex, which is shown in the problem discussion of this study.The purpose of this study is to examine the stakeholders' attitude towards IASB's revision of the asset definition, year 2015, and examine whether the attitude is different between different stakeholders and cultural areas to see if a new revision should be required.IASBs website had 241 comment letters available on January 25, 2016 as a response on the ED. These were examined and a defined selection was made which reduced the number of comment letter to 92. To identify the stakeholders' opinions and attitudes towards the revised asset definition, a qualitative content analysis was made. An abductive research approach was used, which means that the study contains both deductive and inductive elements.A majority of the respondents directed criticism towards some parts of the asset definition. This indicates that a majority of the respondents are critical towards IASB’s asset definition as a whole. The main criticism towards the revision involved a concern that more uncertain asset could be recognized in the balance sheet, which would lead to a decreased relevance in the financial reports. The respondents also expressed that the revised asset definition have an absence of guidelines on some parts of the definition.The conclusion of this study is that it exist some differences between stakeholders' attitudes which in some cases can be linked towards their economic interest. The study also indicates that it exist a marginal difference between different areas of culture (African East, Anglo, Asian-Colonial, Germanic, Less developed Asian, More developed Asian, More developed Latin och Nordic) and that the areas hold a more optimistic view in contrast to previous research. From this conclusion we argue that the asset definition one again should be revised, with clearer guidelines.This essay will be written in Swedish

Titel: Att anpassa eller inte?  En kvalitativ studie om butikskommunikationen anpassas till ett lands kultur.   Problemställning: Examensarbetet är inriktad på följande problemställning: Hur är butikskommunikationen anpassad till kulturen i Sverige.   Syfte: Syftet med detta examensarbete är att analysera om butikskommunikationen anpassas till ett lands kultur.   Avgränsningar: För att få studien mer fokuserad har avgränsningar utförts. Då butikskommunikation är ett brett ämne har författarna valt att rikta butikskommunikationen på modebranschen, där Företag A och Företag B utgör exempel för denna studie.   Metodik: I denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetodik genomförts. Där vikten på ord och tolkning vid insamling samt analys av data haft relevans. Studien har resulterat i en abduktiv forskningsansats där tillvägagångssättet har varit flexibelt då studien har uppvisat en blandning av deduktion, induktion samt inslag av iterativt pendlade mellan empiri och teori. Metoden är baserad på observation där två företag används som exempel. Observationerna har varit av blandad karaktär, där den mest centrala delen var att studera fenomenet butikskommunikation i sin rätta miljö.   Slutsatser: Studiens slutsats visar på hur butikskommunikation är anpassad till kulturen i Sverige. Detta göras genom att ta kulturens beståndsdelar i beaktning. Vad gäller till exempel språk, färgers kulturella betydelser, traditioner och högtider. Studien har även påvisat att genom specialexponering av säsong och högtid kan värderingar med mera kommuniceras tydligt. Butikskommunikationen anpassas genom att visa en förståelse för en kulturs etnicitet. Studiens slutsatser visade också på att företag anpassar sin butikskommunikation genom att ta hänsyn till Hofstede´s kulturdimensioner att undvika osäkerhet, individualism och kollektivism, maskulinitet och femininitet samt långsiktigt- och kortsiktigt inriktning / Title: To adapt or not? A qualitative study of visual merchandising adapted to a country's culture.   Research question: The study is aimed at reviewing the following issue: How is visual merchandising adapted to the culture of Sweden?   Purpose: The purpose of this study is to analyse if visual merchandising are adapted to a county’s culture.   Limitations: To achieving a more focused study, limitations were carried out. Because visual merchandising is a wide subject, the authors choose  to focus on the fashion industry. Two companies, Company A and Company B are made as examples for this study.   Method: In this study a qualitative research method was applied, where words and the interpretation in the collection of data and the analysis of it, had an  important relevance for this study. The study had an abductive approach. The study has shown a mixture of deduction, induction and elements of an iterative change between empiricism and theory. The method was based on the observation of two companies that were made as examples. The observations were of mixed characters, but the most central part was to study the phenomenon of visual merchandising in the right environment.   Conclusion: The study concludes how visual merchandising can be adapted to a country’s culture. This can be done by taking the cultural elements into consideration. With the regard of language, cultural meaning of colors, traditions and celebrations. The study has also shown that the visual communication can be more clearly communicated through special displays of seasonal and celebration products and values. Visual merchandising can be adjusted to a culture by showing an understanding of a culture’s ethnicity. The study also concludes that companies can adapt their visual merchandising by taking into account Hofstede's cultural dimensions to avoid uncertainty, individualism and collectivism, masculinity and femininity and long- versus short-term orientation.

Strukturella reformer har förvandlat Latinamerikas ekonomier från att vara stängda och statsdominerade till att bli mer marknadsorienterade och öppna för resten utav världen. Grundat på den politiska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten blir marknaden mer stabil och utgör stora möjligheter för företag som vill satsa utomlands. Men med inträdet på en främmande marknad kommer kulturella utmaningar som kan ställa till problem om man inte ger dem tillräcklig uppmärksamhet. Studiens syfte är att undersöka och beskriva de kulturella skillnaderna som kommer till uttryck när svenska företag är verksamma på den latinamerikanska marknaden och hur de hanterar dessa. De teorier som ligger till grund för analysen handlar om kulturdimensioner, psykisk distans, internationaliseringsprocessen och kulturell träning. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats. Det utfördes 11 semistrukturerade intervjuer med representanter från företag som är verksamma på den mexikanska marknaden, och det är individens erfarenheter på denna som ligger till grund för studiens analys och slutsatser. Studien finner att de största kulturella skillnaderna som svenska företag upplever på den mexikanska marknaden är att det finns en större maktdistans och en striktare hierarki. Den mexikanska affärskulturen är relationsbaserad, något som kan vara en hög barriär för svenska företag vid ett inträde på marknaden. Tidsuppfattningen är en kulturell skillnad som kan göra att svenska representanter kan känna en frustration, då man i Mexiko har en långsiktig orientering och inte använder tid som mått som man i Sverige gör. Den mexikanska affärskulturen har en maskulin orientering vilket innebär att arbete och pengar prioriteras framför familj och fritid. Svenska företag hanterar de kulturella skillnaderna bland annat med att etablera ett lokalt bolag eller att anlita en agent för att ta hand om verksamheten åt dem. / Due to structural reforms, the economies of Latin America have changed: From being restricted to their own countries, meaning that other countries have not had much possibility to do business with them and addition to this being dominated by the state, the economies of Latin America are now more open and market-oriented. Based on the political development and economic growth the market is now becoming more stable. The Latin American market represents great possibilities for companies that want to expand their business abroad, but together with the entry on an unknown, foreign market come cultural challenges that may cause problems if they are not given enough attention.This study's purpose is to examine and to describe the cultural differences that appear when Swedish companies operate on the Latin American market, and how they handle them. The theories that form the basis for the analysis are theories about cultural dimensions, psychic distance, the process of internationalization and cultural training.The study is conducted by eleven semi-structured interviews with representatives from companies that are active on the Mexican market, and it is their individual experiences of the market that form the basis for the study’s analysis and conclusions.The conclusion of the study is that the biggest cultural differences that appear when Swedish companies operate on the Mexican market are the higher level of power distance and the more rigid hierarchy on the Mexican market. The business in Mexico is relationship based, something which can create a barrier for the Swedish companies when they enter the market. The Mexican perception of time can lead to frustration as the Mexican business culture has a long-term- orientation, and time is usually not being used as a measurement in the same way as in Sweden. The Mexican business culture also has a masculine orientation which involves that work and money are given a priority above spare time and family. The companies handle the cultural differences, for instance, by establishing a local subsidiary or by turning to an agent who can take charge of their business on the market.

Bakgrund: Samarbetet mellan svenska och kinesiska företag har ökat avsevärt i takt med att allt fler svenska företag etablerat sig på den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat affärssamarbete mellan de två parterna där nya relationer byggs upp och utvecklas för att få större marknadsandelar.   Problematiskt är dock att det finns tydliga kulturella skillnader mellan Kina och Sverige som medför att det finns många utmaningar som kan påverka affärsrelationen.   Syfte: Syftet är att utreda vilka utmaningar som kan förekomma i affärsrelationer mellan svenska och kinesiska företag samt vilka kulturella drag dessa grundar sig i.   Teori: Den teoretiska grunden utgår från teorier som redogör för kulturella skillnader mellan Sverige i Kina. Fokus ligger vid att få förståelse för de mest betydande kulturdragen inom ländernas affärskulturer för att på så sätt urskilja vilka utmaningar som kan förekomma. Vidare förklaras vilka egenskaper som är viktiga för affärsrelationer samt hur relationerna har förändrats över tid.   Metod: Det tillvägagångssätt som använts bygger en kvalitativ undersökning i form av djupgående semistrukturerade intervjuer. Dessa har genomförts med tre svenska affärsmän som har lång erfarenhet av att leva och arbeta i Kina. Materialet från intervjuerna har kompletterats med rapporter från Sveriges Exportrådet, vilket har bidragit med värdefull information om hur den ekonomiska situationen för svenska företag i Kina ser ut idag.   Resultat och slutsatser: Enligt studien har vi kunnat identifiera sju utmaningar vilka grundar sig i kulturella skillnader mellan Sverige och Kina. Dessa tyder på utmaningar gällande beslutsfattande, chefens roll samt en grundläggande skillnad i synen på pris och kvalitet. Vi har även sett att synen på begreppet relation skiljer sig mellan länderna vilket vi ser har stor påverkan på relationen. / Background: The collaboration between Swedish and Chinese companies has significantly grown as the number of Swedish companies establishing in China has increased. This has resulted in collaborations between companies where new relationships develop in aim to gain bigger market share. One obstacle is the difference in culture between Sweden and China that creates challenges in developing the relationship between the two parties.     Purpose: The purpose of this study is to investigate the challenges that may occur in the business relationship between Swedish and Chinese companies as well as the cultural characteristics that they are based on.   Theory: The theoretical framework proceeds from theories that describe the cultural differences between Sweden and China. The priority is to understand the most significant cultural characteristics within each country’s business culture to be able to distinguish the challenges that can occur. We will further explain the characteristics that are important to business relationships as well as how the relationships have changed over time.   Method: The empirical study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews from three individuals with long experience of living and working in China. The material from these interviews has been complemented by reports from the Swedish Trade Council, which has provided valuable information about what the economic situation for Swedish companies in China looks like today.   Result and conclusion: According to this study we have identified seven challenges that are based on cultural differences between Sweden and China. These results refer to challenges in decision-making, the role of the manager and fundamental difference when it comes to price and quality. We have also noticed that the concept of relationships differs between the countries, which we believe have a big impact on the business relationship.

Kulturen i en organisation påverkar hur medarbetarna tänker och agerar och är därför viktig att studera. Varje organisation består av gemensamma normer, värderingar och verklighetsuppfattningar som utvecklas när medlemmar samverkar med varandra. Syftet med studien är att jämföra två kulturanalyser som gjorts tidigare på två skolor i Sverige och jämföra dem för att hitta likheter och olikheter, samt förbättringsmöjligheter. Studien syftar till att besvara frågorna: Vad kännetecknar organisationens kultur? Hur påverkas organisationskulturen av mångfald? Hur påverkas organisationskulturen av ledarskapet? Som metod för studien användes Bergs brevmetod, där medarbetare i de studerade organisationerna fick skriva brev i vilka de beskrev hur de upplevde sin arbetssituation sedan jämfördes deras resultat. / The culture of an organization affects how employees think and act and are therefore it is important to study. Each organization consists of common norms, values and perceptions of reality that develop when members interact with each other. The purpose of this study is to compare two cultural analyzes that were previously done at two schools in Sweden and compare them to find similarities and differences, as well as possibilities for improvement. The aim of this study is to answer the following questions: What characterizes the organization’s culture? How is the organizational culture affected by diversity? How is the organizational culture affected by leadership? As a method for the study, Berg's letter method was used, where employees in the studied organizations write letters in which they describe how they perceive their work situation then their results were compared.

Bakgrund: CSR-redovisning skiljer sig åt mellan olika länder. Tidigare studier har funnit tvetydiga resultat huruvida kultur är en bidragande faktor till detta. Få studier har dock inkluderat ett jämställdhetsperspektiv i dessa typer av analyser. Syfte: Syftet med studien är att jämföra och förklara hur kultur och jämställdhet påverkar CSR-redovisningen i olika länder. Metod: Studien har använt en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. Datan består av sekundärdata från börsnoterade företag i Sverige, Norge, Kina, Indien, Tyskland och USA. Resultat: Resultatet tyder på att kulturen i landet påverkar hur företag CSRredovisar. Däremot kan vissa kulturdimensioner påverka CSRredovisningen mer än andra. Dessutom indikerar resultatet att ett lands grad av jämställdhet kan påverka CSR-redovisningen. Kunskapsbidrag: Genom att analysera vad kultur och jämställdhet har för effekt på CSR-redovisning, belyser denna studie vikten av att beakta dessa faktorer. Studien bidrar genom detta till befintlig forskning kring kultur, jämställdhet och CSR-redovisning.