The purpose of this project was to design a Culturehouse in Gottsunda Uppsala.The new culturehouse in Gottsunda started from a form bearing function concept. It is situated in the heart of Gottsunda centrum Uppsala regioen, where all the public communications and locals meet. Gottsunda itself is vast in the number of deffierent cultures living in it. The Gottsunda centrum is going to look modern and new buildings are planned to be built there in the future. The building is situated on a main street corner, very visible and bold to every passing car and all the pedestrians as well. The building is a monumetal material collage. Mainly built with timber. The design was from the beginning based on a very specific program and area. All the parts of the program needed to be included, in a specific amount of space, though no vertical limit. The entrance building is technically supported by a growing circular center spine and protected against the climate by a three layer exterior curtain wall. The circular shapes is supposed to be a symbol of movement and and an element of physical attraction for the building. On the buttom floor is the Entrance hall that includes the exhibition part as well. On the second floor the Internservice. On the third floor the Workshps, and finaly on the top floor we have the bibliotek. The communication happens at the heart of the building through stairs and elevators. This communication is also to reach the Blackbox on the other side of the building.The other side of the building is a 4 story wood structure. It starts with the Cafe and Personel room at the buttom floor, The kitchen and the second personel room on the second floor, The Activity offices on the third floor and last but not least the Black box on the fourth floor. The communication is through a staircase and also an elevator in the building, which also gives more privacy to the people coming to work.. There is no communication to the Blackbox through this side of the building. It is actually a design, meant to connect the buildings by having the boldest part of the other side connected by the Library.Daylight comes through tall windows inside all parts, and the exterior curtain wall. The Black box has no daylight coming through based on its purpose.(Performances, Theatre etc...)The whole building is a form in another form type of volume. A box that surronds a circule. Sustainability has been a great part of the design, by building with sustainable materials such as Cedar and usage of minimum heat and cold leaking windows, doors and fasad glazing.

My thesis project is about designing a building that culturally actives Flemingsberg, a suburb in the south of Stockholm, and makes a meeting place for all its people. Flemingsberg has a specific structure that assembles and at the same time divides it socially and geographically. People work, study, travel, and live here. Flemingsberg is developing towards becoming a center of southern Stockholm. Yet, the culture does not take enough space within that plan as I believe it should do. My building elevates above train platforms and captures an enormous amount of people that circulate there every day. The placement of my design embraces people to daily encounter culture and be a part of it, which they aren’t today.

Utformandet av programmet kring ett nytt lärocentret vid Slakthusområdet har tagit sitt avstamp i ett ställningstagande kring vad ett lärocenter kan vara. I detta projekt har har avskildhet för studier prioriterats, som en mer klassisk tolkning av studiemiljö, samtidigt som behovet av en kulturell och transparent mötesplats beaktats. Processen har kretsat mycket kring att se Lärocentret som något liknande ett kulturhus och en plats som i sitt konceptet kan ses som en stadsstruktur med sina gator och torg, snarare än endast en individuell byggnad. Målet har varit att försöka ta in den kringliggande miljön i ett slags inre torg - en mötesplats för alla och entré för det lokala biblioteket, samt en omfattande serverings- och restaurangverksamhet, samt entré för en mer privat undervisningsbyggnad. Biblioteket och undervisningsbyggnaden har fått egna visuellt distinktiva volymer och båda dessa är upphöjda över entréplanet så att man på detta har fri sikt 360 grader mot angränsande stads- och parkliv. Inte bara detta ska bjuda in omgivningen i byggnaden, utan även gatorna och dess materialitet från ett större område, fortsätter in och manifesterar sig kring och i det inneslutna torget. En tredje volym utanför klimatzonen utgör entrén ner till en blackbox (teater). / The undertaking of the program of a new learning center at Slakthusområdet, has mainly been deduced from an interpretation of what a ”learning center” can be. In this project there has been a priority to spaces where to study in a calm and more private context, more like the classical idea of a school building. But at the same time, the site’s need of a cultural meeting point, transparent to the surrounding city, has also been a driving force in the process. This process has in turn taken the idea of a learning center to the vicinity of being a culture center, with the concept of its inside mimicking the structure of a city with its streets, squares and buildings, rather than just being a single entity. This has resulted in an attempt to welcome in, and literary draw surrounding streets in to the building (which's utter structure works as a climate zone). Within it’s climate zone, the ”main square” has entrances to a restaurant area, a local library and a more closed off school building. The library and the school building are visually distinctive and recognizable from each other and they are both lifted upp from the entrance floor so that you here have a 350 view over the surrounding city landscape. A 3d main volume is located outside the climate zone, clearly within visual contact at the entrance floor and on stories above, and marks the entrance of a black box (theatre).

Vid kanten av Södertälje ligger området Lina. Område har tidigare används för jordbruk i nära anslutning till staden, men är sedan många år tillbaka ur bruk. Det öppna jordbrukslandskapet riskerar att växa igen och viktiga kulturvärden gå  förlorade om inget görs. Mitt förslag syftar till att utnyttja det stadsnära läget och anlägga en park i det öppna landskapet. På detta sätt bevaras landskapsbilden med alla dess kvaliteter, och Södertäljeborna får en ny park att vistas i. I parkens mittpunkt, där stråk från staden sammanstrålar med det öppna landskapet anläggs det en byggnad - ett parkhus. Byggnaden syftar till att skapar en sammansättning av funktioner och program som kan skapa en levande och mångsidig park dit folk vill komma och verka. Dessa programprinciper kommer innehålla bibliotek, kontor, lokaler för uthyrning, konst, idrott och plats för föreningar. Byggnadens arkitektoniska kvaliteter består i att med två stora tak på pelare rama in både platsen och själva byggnaderna. Takens omfångande struktur ska inge lätthet, och skapar en rörelse in under takets överhäng och in i byggnaderna, samtidigt som de ramar in och markerar platsen. Taken är konstruerade i transparenta kanalplastskivor, för att ge torgbildningen på platsen ett väderskydd men samtidigt ge den ljus. Taken gör platsen perfekt för evenemang som till exempel helgmarknader, teaterföreställningar och tillfälliga konserter. / Just outside of the town Södertälje, there is a vast farming landscape which is not in use anymore. My project is sett to preserve the landscape and take advantage of the close location to the city. By creating a civic center and a park at Lina, the place will get a new purse and the people of Södertälje gets a new place to meet. The civic center consists of a square and two buildings, which are encapsulated in two vast outdoor ceilings creating the perfekt place for outdoors activities such as weekend markets and concerts. The civic center consists of a library, premises for culture and sports, a restaurant and a caffe, various shops and rooms for various associations.

No description available.

I Vem får plats? Om tjejers plats på öppen fritidsverksamhet utforskas varför tjejer besöker eller inte besöker öppen fritidsverksamhet i lika hög grad som killar. För att göra detta görs en fallstudie på två öppna fritidsverksamheter i Uppsala, med liknande verksamheter men där den ena besöks av en majoritet tjejer medan den andra nästan uteslutande har nyanlända killar som besökare. Enligt studiens resultat så är de viktigaste faktorerna för om tjejer känner sig välkomna på en fritidsgård kunskap om verksamheten, dess rykte, vad aktiviteterna på plats signalerar enligt rådande könsnormer, vilka möjligheter som finns att hänga med sina vänner samt vilket bemötandet  är och hur tryggheten upplevs. Dock så tas det också upp i uppsatsen att tjejer inte är en homogen grupp utan att även andra aspekter än deras kön påverkar om tjejer kommer till öppen fritidsverksamhet eller ej.

The purpose of this paper is to study what happens to the librarian and it´s profession at the public library when it is developed or converted into a Library and Cultural center. This study take bearing on how the librarian experience the difference in working at a public library and a Library and Culture Center. The method used is a semi-structured qualitative interview, and the theoretical framework is Andrew Abbott's System of Profession. The material consists of interviews with five librarians who previously worked in a public library and subsequently in Library and Cultural Center. The findings of the study show that librarians have a positive attitude towards working in a Library and Culture Center and that they to some degree still work with traditional tasks. However, the work in Library and Culture Centers have changed in the sense that it consist of working with programs, e.g. music and author events. Additionally, public education and a closer collaboration with the end user. The study also revealed that the librarians believe in an increase need for more up-to-date knowledge on new technology as a consequence of the user’s new demands and wishes. Furthermore, adding various community services is part of the integration of public libraries and Library and Culture Centers, making it a large meeting-place for the local residents.

The municipality of Örnsköldsvik has for a long time planned to establish a culture house in the centrum area. An investigation was started during the spring 2017 to develop local programs and analysis of needs with the keywords; attractive, width and tip, the building should also breathe sustainable construction. These factors were one of the reasons why the interest was raised to investigate how an attractive and public passive house can be designed. The study focuses to develop conceptual architectural drawings and recommended building techniques for passive house. During the investigation have a quantity of places in Örnsköldsvik been appointed as potential for the planned culture house, the property Örnsköldsvik 8:27 was one of them. The location is centrally placed in the urban city of Örnsköldsvik, with walking distance to the travel center, the big square, trade and green areas. The urban analysis provides opportunities for the building to connect to existing paths, utilize the south and create social and attractive environments. In the theoretical studies of sustainable construction and passive houses, it is stated that building in the future is going to be on stricter terms, focus on human needs and quality of life, as well resource management should be adapted to circular flows. In the case of passive houses should the passive solar radiation be optimized trough the orientation of the building to south and the building form has an airtight construction. Solutions in the form of energy efficient windows, entrance doors and ventilation with heat recovery are important components for a complete passive house. Four reference projects are studied, two of them are public passive houses and two are culture houses, these provide good examples of how it can be realized. Attractiveness is difficult to define in terms of building design and thus a semantic environmental description is carried out to get an idea of what attractiveness is for a group of people in Örnsköldsvik. The survey shows that the building should be open, light, friendly and safe, as well giving an impression of neutrality between the word pairs masculine/feminine and homogeneous/chaotic. The result shows that there is potential to constructing an attractive passive house as a public building, as long continuous quality controls and god design during the construction process are taking place. However, it became evident that the culture house is a complex building that requires consideration for all premises to meet the need for the building, to remain the functional and attractive meeting place for all people. / Örnsköldsviks kommun har under en längre tid planerat att etablera ett kulturhus i centralorten. En förundersökning startades under våren 2017 för att ta fram lokalprogram och behovsanalyser med nyckelorden attraktivitet, bredd och spets, samt att byggnaden ska andas hållbart byggande. Det var en anledning till att intresset väcktes av att undersöka hur ett attraktivt och offentligt passivhus kan utformas. Studien fokuserar på att ta fram konceptuella A-ritningar och rekommendationer rörande byggnadsteknik för passivhus. Under den pågående förundersökningen har ett antal platser i Örnsköldsviks centrum utsetts som potentiella för det planerade kulturhuset, fastigheten Örnsköldsvik 8:27 var en av dem. Platsen är centralt belägen i Örnsköldsviks stadskärna med gångavstånd till bland annat resecentrum, Stora torget, handel och grönområde. Platsanalysen tar upp möjligheter över hur byggnaden kan koppla till befintliga stråk, utnyttja söderläget och skapa sociala och attraktiva miljöer. Vid teoretiska studier av hållbart byggande och passivhus konstateras att byggverksamhet i framtiden ska ske på striktare villkor, människans behov och livskvalitet ska vara i fokus, samt hushållning av resurser ska anpassas efter cirkulära flöden. När det gäller passivhus bör den passiva solinstrålningen optimeras genom väderstrecksorientering av huskroppen och att byggnadsformen erhåller ett tätt klimatskal. Lösningar i form av energieffektiva fönster, entréslussar och ventilation med värmeåtervinning är en del av pusselbitarna till ett fungerande passivhus. Fyra referensprojekt studeras, varav två är offentliga passivhus och två är befintliga kulturhus, dessa ger goda exempel på hur det kan realiseras. Attraktivitet är svårt att definiera när det gäller byggnadsutformning och därmed genomförs en semantisk miljöbeskrivning för att få en uppfattning kring vad attraktivitet är för en grupp människor i Örnsköldsvik. Enkätundersökningen visar bland annat att byggnaden ska vara öppen, ljus, vänlig och trygg, samt ge ett neutralt intryck mellan ordparen maskulin/feminin och enhetligt/kaotiskt. Resultatet visar att det finns potential att uppföra ett attraktivt passivhus som offentlig byggnad, så länge det sker kontinuerliga kvalitetskontroller och bra projektering under hela byggprocessen. Det blev dock tydligt att ett kulturhus är en komplex byggnad som kräver bra planering gällande samtliga lokaler för att uppfylla behovet med att byggnaden förblir en funktionell och attraktiv mötesplats för alla.

Den ideella teatergruppen Teater16 har fått nya lokaler som de kallar Lokal16. De äldre industrilokalerna ska omvandlas till ett kulturhus för ungdomar i Ljungby och det här projektet är ett förslag på den nya inredningen till lokalernas korridor, inklusive entré, och kafé.

Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang på en plats som framstår som en ogästvänlig boplats för människor? Syftet med studien var att få bättre förståelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, människa, teknik och miljö i ett av världens nordligaste samhälle, Longyearbyen på Svalbard, vars extrema klimat med rådande istid och långa mörkerperioder framstår som en skrämmande boplats för människor. Finns det plats för arkitektur som är något mer än bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, väder och vind? Målet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt. / How does one create an architectural design for a social and cultural context in a place that appears to be a hostile environment for people? The purpose of my studie was to to get a better understanding of the relation between nature, culture, landscape, people, technical application and environment at the world´s nothernmost town, Longyearbyen on Svalbard, whose extreme climate and months of darkness appear a frightening settlement for people. Is there room for architecture being more then a constructive shield against predators and the elements? My goal was to create a meetingplace for spontaneous activities without obligation; a Cultural campus and a hub around-the-clock.