“A culture center should be visually welcoming as well as attract a diverse range of visitors with different backgrounds.” This was the client’s request for a new cultural center in Nairobi. The location is in the heart of Nairobi’s industrial area, near several existing buildings that are already in use by the culture organization known as Go Down. I have chosen to keep most of the existing buildings and to use my new building as a complement for the desired program. I believe that it will pay off in the end to renovate the area in installments.  My purpose in this project has been to design a building with natural environments and flexibility. I have been trying to think from a sustainable perspective, using almost all recycled materials and taking advantage of the location’s natural benefits. Thanks to the climate I have been able to place a lot of the facilities “semi outside” as well as create a lot of areas in the shade. / "Ett kulturhus ska vara inbjudande rent visuelltsamt dra till sig en bred publik med olikabakgrund." Det är beställarens önskan för ettsäte för kultur i Nairobi. Tomten för det nyakulturhuset ligger i Nairobis industriområdeoch har redan befintliga lokaler där kulturaktiviteterbedrivs. Jag har valt att behållastörre delar av de befintliga byggnaderna dåjag anser att det i längden lönar sig attuppgradera tomtens byggnader i omgångar. I mitt projekt har jag försökt skapa en byggnadmed flexibilitet och naturliga miljöer. Jag harockså försökt tänka från ett hållbart perspektivdå jag använder mig av återvunna materialoch utnyttjar mig av platsens fördelar. Tackvare det behagliga klimatet har jag förlagt såmycket som möjligt av programmet ”utomhus” ochförsökt skapa platser med skugga.

Questions of growth and development have been discussed in the municipality of Skellefteå for several years. With the establishment of the Northvolt factory for lithium-ion batteries and Sara cultural center, the municipality as well as local media are forecasting increasing growth. This thesis examines fears and expectations for the future among the inhabitants in Skellefteå. The importance of growth to the research participants is studied in relation to Sara cultural center and Northvolt and how these are articulated as “something more” or nodal points according to Lacalu-Mouffe's discourse theory. The research participants’ ideas of the future are furthermore related to the matter of place and identity. The matter of growth and development in Skellefteå is also to be understood in relation to the discourse in which Norrland, as a discursively constructed unit, is depicted as peripheral, rural and underdeveloped. The thesis examines how the expansive Skellefteå can be understood in relation to this discourse. Several participants articulated that they primarily hope for development within commerce, trade and industry, that Northvolt can act as a “self playing piano” for more establishments which can generate further growth. Several participants furthermore speak of a structural socio-cultural change within the labor market, hoping for a more diverse population. Growth within commerce, trade and industry is also mentioned in relation to Sara cultural center. The cultural centre will, apart from museums and library, also inhabit a hotel, spa and conference facilities. The cultural center thus has a double aim, to be a place for culture but also to make Skellefteå a more attractive place and generate growth. However this is also criticized. Some participants articulated that they worry that the municipality will have too strong a focus on growth. Another apprehension is that the cultural center won’t have local anchoring, not reflecting the local grass root culture. While this might be a fear, it can also be perceived as an expectation, since several informants hope for a cultural center that represents local culture. As nodal points, Northvolt and Sara are thus articulated as something of great importance for the municipality, rather than just a factory and a cultural center. They are articulated as a sign of change, which is at the same time articulated as positive and negative.

This thesis examines the political discussion between local politicians, on the city of Örebro’s plans to build a new cultural centre, Kulturkvarteret. This investigation explores the politicians’ conceptions of the values and functions of culture – looking at how they express goals of cultural policy and which concepts of culture are used. The study also investigates if decisions on culture are seen, by the politicians, as pertaining to other political areas in addition to cultural policy. The method used is a text analysis approach where a model by Johannisson (2006) provides an analytical framework. Johannisson’s example summarises three different discourses used by agents of the cultural policy reconstruction process in Gothenburg during the 1990s: the quality discourse, the welfare discourse and the alliance discourse. This study shows that the welfare discourse and the alliance discourse are the most prominent in the political discussion in Örebro. The politicians primarily employ the anthropological concept of culture, whilst using the goals of cultural policy that fall both under the welfare discourse and under the alliance discourse. The conclusion of this thesis is that the local politicians appear to ascribe culture both an economic and a social value and that culture policy is seen as an aspect of other political areas in addition to cultural policy.

The project explores the possibility of a multi-purpose building meant to enhance the lives of the inhabitants of Alberga in Eskilstuna, Sweden. This was done by defining a hybrid program which includes spaces for culture, leisure, education and health. A special part of the program was the inclusion of an "educational greenhouse" which should serve as a hub for greenhouse farming but also as a learning-hub about the possibilities of sustainable food production for present and future use towards a self-sustaining community. Alberga is a rural town, which implies a close geographical tie towards the farming industry. The research that was done showed, however, that most of the inhabitants did not engage or worked in the industry, which effectively demonstrated a mismatch in possible economical and quality-of-life gains from surrounding industry in the form of job opportunities, community-benefits, etc. The project seeks to not only improve the lives of the inhabitants by providing cultural, recreational and training-areas, but also to involve the inhabitants in the sustainable food-production process which is an important aspect for society as a whole but also for future generations to come. / Projektet undersöker möjligheten till en multifunktionell byggnad avsedd att förbättra livet för invånarna i Alberga i Eskilstuna, Sverige. Detta gjordes genom att definiera ett hybridprogram som inkluderar utrymmen för kultur, fritid, utbildning och hälsa. En speciell del av programmet var införandet av ett växthus som ska fungera som ett nav för växthusodling men också som ett lärocentrum för möjligheterna med hållbar matproduktion för nuvarande och framtida användning mot ett självförsörjande samhälle. Alberga är ett landsbygdssamhälle, vilket innebär en nära geografisk anknytning till lantbruket. De undersökningar som gjordes visade dock att de flesta av invånarna inte engagerade sig eller arbetade i industrin, vilket effektivt visade en missmatchning i möjliga ekonomiska- och livskvalitets-vinster från omgivande industri i form av jobbmöjligheter, samhälls-, och gemenskapsförmåner, etc. Projektet syftar till att inte bara förbättra invånarnas liv genom att tillhandahålla kultur-, rekreations- och träningsytor, utan också att involvera invånarna i den hållbara matproduktions-processen som är en viktig aspekt för samhället som helhet men även för kommande generationer.

I det lilla samhället Ösmo utanför Nynäshamn centrerar de flesta av aktiviteterna och rörelsen runt pendeltågsstationen samt Ösmo centrum. I centrum finns idag endast en liten ICA Supermarket, ett apotek, en lokal butik vid namn priskrossaren, en pizzeria samt en simhall. Allting är ordnat runt en parkeringsplats där många pendlare parkerar sina bilar för att ta sig vidare mot Stockholm. Området mellan pendeltågsstationen och centrum består idag av ett L-format flerbostadshus samt Capio vårdcentral och rehab. Mellan de två byggnaderna finns ännu en parkeringsplats men endast för boende och arbetande i fastigheterna. Dessutom har det visat sig efter undersökningar att i det i flerbostadshuset bredvid finns en befintlig samlingslokal som ej är i bruk. Platsen tycks vara ypperlig för att förkorta det mentala avståndet mellan de två noderna i tätorten. Den ligger dess utom mellan den centrala Nyblevägen som leder in till centrum där de allra flesta med bil passerar och en mindre områdesgata där gående till och från stationen rör sig mot centrum. Utöver de kommersiella butikerna i centrum saknar Ösmo en plats dit barn, unga och äldre kan gå under dagarna. En fri plats som kan fungera som ny mötesplats och kulturell verksamhet under hela dagen. / Ösmo is a small community in Nynäshamn. Most of the activity in the community circulates around the train station and Ösmo center. Today Ösmo center only contains a small supermarket, a pharmacy, a local dollarstore, one pizzeria and an indoor swimming pool. Everything is located around a parking lot where many commuters park their cars to continue with the train towards Stockholm. The space between Ösmo center and the train station today only holds one apartment building and one health centre. Other than the two buildings there is a private parking lot. After further research it has been found that the apartment building already contains a theatre which is currently not in use. The site seems perfect to shorten the mental distance between Ösmo center and the train station. It's also located between the main road Nyblevägen and the smaller road Birkavägen where most pedestrians walk towards the center or the station. Except from the commercial stores, Ösmo is missing a place where children, youth and elderly can hang out during daytime. A free place that can work as a meeting point and for cultural activities all day.

The project is located in Folkesta in Eskilstuna, an area that is characterized by a small-scale residential area in close proximity to a shopping area. Currently, there is a lack of cultural activities for children in the area and the building will therefore be an important cultural hub. The focus area of the building is cultural education in a wide variety of subjects such as dance, music and art, and there are also spaces for exhibitions and concerts. The building has a glulam construction, and the functions are arranged around a monumental concrete walkway that aims to create the impression of a cultural street. The roof of the house connects to a pedestrian bridge and inn addition to the building's internal functions, the outdoor environments are an important aspect in the design of a pleasant and safe area. The area around the house and under the bridge is provided with squares, parks, sculpture parks and outdoor activities that, in addition to their practical functions, also invite and activate the visitors. The hope is to create a meeting place for the residents and workers in the area but also to create a place for culture. / Projektet är placerat i området Folkesta i nordvästra Eskilstuna, ett område som kännetecknas av ett småskaligt bostadsområde i nära anslutning till en stor handelsplats. I dagsläget finns en avsaknad av kulturverksamheter för barn i området och byggnaden blir därför ett viktigt kulturellt nav för diverse kulturverksamheter. Kulturhusets främsta fokusområde är kulturutbildningar inom en stor variation av ämnen så som dans, musik och konst och därtill finns offentliga ytor för utställning och konserter. Byggnaden har en balkrostkonstruktion i limträ och byggnadens funktioner är ordnade kring en monumental betonggång som syftar till att skapa intrycket av en kulturell gågata. Husets tak ansluter till en gångbro för att bjuda in förbipasserande och skapar en parkmiljö på taket. Utöver byggnadens invändiga funktioner är utemiljöerna en viktig aspekt i utformandet av ett trivsamt och tryggt område. Området runt huset samt under bron förses med torg, park, skulpturpark och utomhusaktiviteter som utöver sina praktiska funktioner även bjuder in och aktiverar förbipasserande. Dessutom blir byggnadens tak en plats för vistelse, sport och musik. Förhoppningen är att skapa en naturlig mötesplats för de boende och arbetande i området men även att skapa en plats för kultur.

The purpose of the project was to design and develop a public hybrid building, focusing on innovative ways to connect different needs that exist in society. You were assigned a basic program to interpret and develop in relation to a chosen site and the conditions of that area. Then you created a plus program that would interact with the basic program to create optimal conditions. Sites were chosen from a delimited part of Eskilstuna's rural area. This project focuses on sustainability and recreation; a greenhouse where neglected or unwanted plants can be restored and give joy to others. Some plants find new homes while others are placed in the greenhouse's showrooms where people of all ages can enjoy the environment. Here you have the chance to, for example, stroll around the various paths, sit down and sketch or enjoy a book. You can also take part in the greenhouse's workshops, for example, lectures on sustainability, film showings or painting opportunities. Here you will find something for all ages. The result became a hybrid building with focus on sustainability, where residents can relax, be inspired and deepen their knowledge on important subjects. / Syftet med projektet var att gestalta och utveckla en offentlig hybridbyggnad med fokus på innovativa sätt att koppla samman olika behov som finns i samhället. Inför projektet blev man tilldelad ett basprogram som man fick möjlighet att tolka och utveckla i förhållande till den plats man valt och områdets förutsättningar. Man fick sedan utveckla ett eget plusprogram som skulle samspela med basprogrammet för att skapa bra förutsättningar. Plats fick man välja fritt inom en avgränsning innefattande en del av Eskilstunas landsbygdsområde. Projektet fokuserar på återbruk och rekreation; ett växthus där man tar emot växter som behöver ett nytt hem och som istället för att försummas kan ge glädje åt andra. En del växter hittar nya hem medan andra planteras ut i växthusets utställningslokaler där folk i alla åldrar kan njuta av miljön. Här har man chansen att till exempel strosa omkring på de olika stigarna, sätta sig och skissa eller njuta av en bok. Man kan även ta del av växthusets workshops, som kan handla om föreläsningar om hållbarhet, filmkvällar eller måleritillfällen. Det finns något för alla åldrar. Resultatet blev en hybridbyggnad med hållbarhetsfokus och en knytpunkt för invånarna att koppla av, inspireras och fördjupa sina kunskaper.

<p>Palatset skall bli ett kulturhus för barn och är i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att genom diskursanalys kartlägga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrån frågeställningen: Hur ser Palatset på begreppen barn och kultur, och hur förhåller sig detta synsätt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmänna politiska samtidskontext?</p><p>Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material från Palatset. Analysen synliggör barnet med rättigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn. Kultur framstår som gateway, eller portal, till goda egenskaper och kunskaper, vilket är en diskurs beroende av idén om kulturen som god. Jämte dessa, framgår också en diskurs om kulturen som magisk och denna blottar ytterligare diskurser om barnet. Dels barnet som behövande men framför allt barnet som fantastiskt/gudomligt/magiskt.</p><p>Jag diskuterar svårigheter kopplade främst till diskurserna om det kompetenta barnet och barnet som aktör, samt betonandet av barnet som being. Då dessa diskurser och egenskaper skrivs fram, hotar de att dölja maktasymmetrin mellan barn och vuxen. Jag lyfter även fram vikten av ett kontextuellt perspektiv, i förhållande till dessa diskurser. Även svårigheter förknippade med barns delaktighet och maktaspekter rörande aktiviteter <em>med</em> barn diskuteras.</p><p>I förhållande till politiska samtidsperspektiv konstateras att Palatset svarar mycket väl mot många samtida tankegångar och behov. Palatset och skolan uppvisar flera likheter i syn på kultur och skapande. Likheterna är mycket intressanta då olikheterna mellan skola och kulturliv gång på gång skrivs fram i politiska sammanhang. Den främsta gemensamma nämnaren är diskursen om den goda kulturen, vilken framstår som en oproblematiserad och mycket starkt rotad kulturdiskurs i vår samtid.</p><p>Avslutningsvis konstateras att studien främst blottar barnkulturens samtida politiska diskursiva strukturer, snarare än visionen om Palatset i första hand. Även om diskursanalysen visar tankemässiga strukturer inom Palatset, är empirin författad i ett specifikt syfte och adresserar ett politiskt sammanhang och reflekterar därmed i första hand Palatsets förståelse för det sammanhanget, det samtida diskursiva fältet.<strong></strong></p>

As the population increases, the pressure on urban development is increasing. One of the strategies to meet this challenge, is by densification. But in order to provide the city sufficient community service, the municipality has to try innovative solutions. A potential solution is the utilization of premises and resources, and flexible use. Considering this, the municipality in Eskilstuna has recently launched a project to investigate opportunities for a Culture House in combination with a Congress Hall. The idea is that the needs will be co-located and utilized. The purpose of this work is to develop a program plan for the project in Eskilstuna, based on a given location and providing activities. The program plan should be partly based on an investigation of which activities that are able to share premises. The frames for the real project are not yet set, which means that this work is to be considered as a hypothesis. The methodology for the work can be described as a qualitative and combined methodology. The main structure consists of the literature Idea Work, supported by complementary methods for data collection and site analysis. Based on the investigation, the central location and its extensive content, a large volume was created that should be integrated and illustrative at the same time. The internal structure should satisfy the individual needs of the business, the need for shared utilization, and the existing movement in the neighborhood. The entrances and the passage on the first floor of the building consists of a high-ceiling atrium, which will give a public and transparent feeling. The organic form will contribute to the visualization in the rectilinear city and the verticality will give height in the façade. The vertical divisions have a rhythm that will reflect the musical content inside the building. The program schedule is preliminary and not detailed, but gives an initial picture of how a cultural house in combination with Congress can take place at the chosen site. Further studies need to be done, both in the study of utilization and the design. The conclusion is that opportunities for shared exploitation exist within the framework studied. However, the project has been complex. The study of shared exploitation combined with the extensive content of the cultural center makes the detail level low. There is also a general limitation in the form of support and strategies in the field of program work in co- operation projects with shared premises, which would be interesting to look at in continued work. / I takt med att befolkningen ökar, ökar trycket på utvecklingen av städerna. En av stretegierna för att möta detta är förtätning. Men för att en tät stad ska kunna erbjuda tillräcklig samhällsservice krävs att kommunen testar innovativa lösningar. En potentiell lösning är samnyttjande av lokaler och resurser. I ljuset av detta har Eskilstuna Kommun nyligen startat ett projekt där möjligheter för ett Kulturhus i kombination med kongresshall ska utredas. Tanken är att behoven ska samlokaliseras och samnyttjas. Detta arbete syftar till att ta fram en programskiss för projektet i Eskilstuna, utifrån en given plats och givna verksamheter. Programskissen ska delvis präglas av en utredning om vilka verksamheter som har möjlighet att samnyttja lokaler. Ramarna för det verkliga projektet är ännu inte satta, vilket gör att detta arbete är att betrakta som en hypotes. Metodiken för arbetet kan beskrivas som en kvalitativ och kombinerad metodik. Huvudstrukturen utgörs av litteraturen Idea Work, som stöttas av kompletterande metoder vid insamling av data och vid platsanalyser. Utifrån utredningen, den centrala placeringen och dess omfattande innehåll skapades en stor volym som ska vara integrerad och åskådlig på samma gång. Den inre strukturen ska tillfredsställa verksamheters enskilda behov, samnyttjandets behov, samt den befintliga rörelsen i kvarteret. Stråket på byggnadens första plan utgörs av ett atrium med högt i tak, som ska ge en publik och transparent känsla. Den organiska formen ska bidra till åskådligheten i den rätlinjiga staden och vertikaliteten ska ge spänst åt fasaden. De vertikala indelningarna har en rytm som ska återspegla husets musikaliska innehåll. Programskissen är preliminär och inte detaljerad, men ger en initial bild av hur ett kulturhus i kombination med kongress kan ta form på den utvalda platsen. Vidare studier behöver göras, både inom studien om samnyttjandet samt gestaltningen. Slutsatsen blir att möjligheter till samnyttjande finns, inom de ramar som studerats. Projektet har dock varit komplext. Studien om samnyttjandet i kombination med kulturhusets omfattande innehåll gör att detaljnivån är låg. Det finns också en begränsning i form av stöd och strategier i frågan om programarbete vid samnyttjansprojekt, vilket skulle vara intressant att titta på i ett fortsatt arbete.

Introduction. The purpose is to discuss values, expressed in the architecture and planning documents of four recent cultural centres in Sweden, and how these values influence the public libraries. Method. The method is a case study using content analysis of documents from all four cities and empirical findings from observations in Askersund and Värnamo. Analysis. The theoretical perspectives are based on the theories of fields and doxa by Pierre Bourdieu and the theory of space by David Harvey. Results. From around the year 2000 cultural centres were built increasingly with the aim to support creativity and place branding. Twenty years later that trend has been strengthened and cultural centres are being built as architectural portraits of cities, supporting tourism, innovation and economic growth. Town squares are symbols for meetings, markets and democracy. The names and physical appearance of Sjöängen, Gummifabriken, Sara kulturhus and Karls Krona represent local history and the architects have also expressed values about sustainability and functional estetics. The public libraries seem to benefit from being located within these new cultural centres as regards to lending statistics and programmes for the public. The mission for democracy, the principle of free entry and the intrinsic value of literature, however, must be preserved in today´s amusement park like style of cultural centres. This is a two year master’s thesis in Library and Information Science.