Bakgrund: Kunskap har på senare år kommit att betraktas som en primär källa till konkurrensfördelar, något som har lett till en ambition bland företag att styra kunskap på ett sätt så att den skapar ekonomiskt och konkurrensmässigt värde för företaget. Detta kräver att företagen skapar förutsättningar för kunskapsdelning, en process som omvandlar individers kunskap till en form som kan förstås, absorberas och användas av andra individer i företaget. Kunskapsdelning anses vara speciellt viktigt i professionella tjänsteföretag såsom revisions- och konsultverksamhet vars verksamhet bygger på just den kunskap som individerna besitter. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera eventuella skillnader mellan revisions- och konsultföretag med avseende på kunskapsdelningssystem, samt utreda vilka anledningar som kan finnas till dessa eventuella skillnader. Vidare syftar studien till att utifrån teoretiska modeller inom kunskapsdelningsområdet presentera förslag på eventuella förbättringar och kompletteringar för kunskapsdelningsystem Genomförande: Uppsatsens innehåll baseras på empiriska data insamlade genom personliga intervjuer genomförda på revisions- och konsultföretag. Det empiriska materialet analyseras sedan med våra teoretiska utgångspunkter som grund, vilka utgörs av teorier på området kunskapsdelning och dess sammanhang. Resultat: I vår analys konstateras vissa skillnader mellan kunskapsdelningssystem i revisions- och konsultverksamhet. Vi konstaterar också att skillnaderna beror på att förutsättningarna för kunskapsdelning ser olika ut mellan yrkesgrupperna med avseende på vilken typ av kunskap som tillämpas, vilka möjligheter som finns att dela kunskap, deras motivation att deras kunskap och den arbetskultur som råder i respektive kategori. Dessa olikheter bidrar till att kunskapsdelningssystemen kan förbättras på olika sätt.

Ny kunskap är idag en förutsättning för moderna organisationers utveckling och framgång. Nya medarbetare är ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha så stort värde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgång i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i så fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare på olika nivåer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns. Samtidigt fanns det andra delar av kunskap som fördes över på mer informellt sätt där inga strukturer eller kontroll fanns. Fungerande metoder för denna kunskapsöverföring fanns lokalt men de systematiserades inte för att på så sätt blir kontrollerbara och tillgängliga i hela organisationen.

Introduction     Knowledge has come to be an increasingly important factor for both individuals in the labor market and companies in competition. When a person leaves an organization the knowledge often follows, and a knowledge gap is created. When knowledge is shared within an organization, the individual’s knowledge is available for all members of the organization. Knowledge can thus be converted from human capital to structural capital. Increased demand in the construction industry has enlarged the need for broader and deeper knowledge of the individuals. Thus the question of knowledge sharing is raised. Purpose           The overall purpose of this report is to provide a systematic and documented image of the knowledge sharing process within the project organization of Skanska by investigating how the company uses strategies, procedures, and systems to manage knowledge from projects to minimize the risk that employees' skills will be lost to the organization. Method            The study is a qualitative research where the empirical material has been collected through a case study. The execution was based on a total of five interviews with respondents within different positions. Conclusion      Although Skanska partially converts human capital into structural capital, the study indicates that the company’s documented explicit knowledge is rather available as support and guidance to the daily work. Instead, the company builds their competitive advantage in several cases by human capital that is created and spread through socialization. / Inledning         Kunskap har kommit till att bli en allt viktigare faktor för såväl individers ställning på arbetsmarknaden som företags konkurrenskraft. När en personer lämnar en organisation följer kunskapen ofta med individen, detta medför att ett kunskapsgap skapas. När kunskap delas blir individens kunskap tillgänglig för organisationens medlemmar. Kunskapen kan således omvandlas från humankapital till strukturkapital. En ökad efterfråga inom byggbranschen ökar behovet av bredare- och djupare kunskap hos individerna och således aktualiseras frågan om kunskapsdelning. Syfte              Det övergripande syftet med denna rapport är att ge en systematiserad och dokumenterad bild av Skanskas arbete med kunskapsdelning i sin projektorganisation. Detta skall göras genom att kartlägga hur Skanska med strategier, rutiner och system hanterar kunskap från projekt för att minimera risken att kunskapen hos medarbetarna ska gå förlorad för organisationen. Metod              Studien är en kvalitativ forskning där det empiriska materialet har samlats genom en fallstudie. Genomförandet byggde på intervjuer med totalt fem respondenter med olika organisatoriska roller inom Skanska. Slutsats            Även om Skanska till viss del omvandlar humankapital till strukturkapital indikerar studiens resultat på att företagets dokumenterade uttalade kunskap mer finns som stöd och riktlinjer för det dagliga arbetet. Istället bygger företaget i flera fall sina konkurrensfördelar på humankapital som skapas och sprids genom socialisering.

Digitalization has affected organizations and many work activities have changed as a result, there including how members of organizations share knowledge between each other. Knowledge is one of the most important resource in an organization whereof digital knowledge more easily can be accessed, utilized and spread to members of the organization. It is important to take charge of the knowledge already existing within the organization and share it between members of the organization as it can result in competitive advantages. The purpose of the study has been to develop an understanding of how knowledge sharing within organizations is affected by digitalization. To achieve the purpose of the study, a qualitative method was used and interviews were carried out with respondents in higher positions of a selected organization, within the construction industry. The conclusion indicates that digitalization has made knowledge more effective to share. Since knowledge is available in digital form it has contributed to better accessibility, where several members of the organization can utilize the knowledge at the same time. In addition, the knowledge can be shared more quickly and across geographical distances, which has led to that knowledge can be shared less costly and more time efficiently. / Digitaliseringen har påverkat organisationer där många arbetsaktiviteter ändrats som följd, där inkluderat hur organisationsmedlemmar delar kunskap mellan varandra. Kunskap är bland den viktigaste resursen i en organisation varav digital kunskap mer lättillgängligt kan nås, nyttjas och spridas till organisationens medlemmar. Det är viktigt att tillvarata på den kunskapen som redan finns inom organisationen och dela den mellan organisationens medlemmar då det kan ge upphov till konkurrensfördelar. Syftet med studien har varit att utveckla en förståelse för hur kunskapsdelning inom organisationer påverkas av digitaliseringen. För att uppnå syftet gjordes en kvalitativ undersökning och intervjuer genomfördes med respondenter som har en högre befattning, på en utvald organisation inom byggbranschen. Slutsatsen indikerar att digitaliseringen effektiviserat organisationens kunskapsdelning. Att kunskap återfinns digitalt har bidragit till bättre tillgänglighet där flera av organisationens medlemmar kan ta del av kunskapen samtidigt. Kunskapen kan dessutom delas snabbare och över geografiska avstånd vilket resulterat i att kunskap mindre kostsamt och mer tidseffektivt kan delas.

Kunskapsdelning har fått allt mer uppmärksamhet över de senaste decennierna och har börjat anses vara en möjlighet för organisationer att skaffa sig en konkurrensfördel. Samtidigt som kunskapsdelningen har uppmärksammats mer så har kunskap börjat anses vara en mycket värdefull resurs i sig och vissa forskare menar att det också är en vital del i innovation som också anses vara en hållbar källa till konkurrensfördelar för företag. Detta torde räcka som incitament för att få vilken företagsledare som helst att eftersträva effektiva kunskapsdelningsinitiativ, men en förstudie till den här uppsatsen indikerar att så inte nödvändigtvis är fallet. Vissa forskare pekar på att fälten kunskapsförvaltning och kunskapsdelning är omgivna av oklarhet och komplexitet. Några av dessa forskare pekar också på att detta kan vara anledningen till att många företag har svårt att implementera framgångsrika kunskapsdelningsinitiativ. Denna studie har därför som syfte att undersöka oklarheten och komplexiteten som omger kunskapsdelning. Studiens resultat pekar på att oklarheten kan vara något överdriven då det undersökta företaget framgångsrikt implementerar och använder några av de mest citerade teorierna inom området. / Knowledge sharing has been gaining more interest over the past decades, and is being recognized as an opportunity to gain a competitive advantage for organisations. While knowledge sharing has been gaining more attention, knowledge itself has begun to be considered a valuable resource and some researchers even consider it to be a vital part of innovation, which is also suggested to be a sustainable source of competitive advantage for companies. One would think that this is enough incentive to drive any company executive to pursue effective knowledge sharing initiatives, but a pilot-study for this paper suggests that this is not necessarily the case. Some researchers suggest that there is a vagueness surrounding the field of knowledge management and knowledge sharing. They also suggest that this is the reason as to why so many companies struggle to have success with their knowledge sharing initiatives. The aim of this study is therefore to examine the vagueness and complexity surrounding knowledge sharing. The results of this study implies that this vagueness might be somewhat exaggerated, seeing that the company examined in this study seems to implement and execute some of the most cited theories in the field quite successfully.

Tidigare forskning har uttryckt stöd för den betydelsefulla roll informell kommunikation utgör för kunskapsdelning. Denna kommunikation äger till stor del rum i fysiska förhållanden, men vilka blir konsekvenserna när den förpassas till en digital miljö? Denna fallstudie undersöker hur den informella kommunikationen har kommit att se ut till följd av att företagets anställda arbetar på distans samt hur detta potentiellt kan ha kommit att påverka dess roll för kunskapsdelning inom organisationen. Med utgångspunkt i tidigare forskning utformades ett ramverk för att beskriva påverkanssambandet mellan distansarbete, informell kommunikation och kunskapsdelning. För att studera detta utfördes en fallstudie på ett e-handelsföretag, där sju intervjuer genomfördes och delar av en intern medarbetarundersökning granskades.Resultaten indikerar att förekomsten av informell kommunikation minskade samtidigt som den blev mer arbetsorienterad. Detta tycks ha haft negativa konsekvenser för den interna kunskapsdelningen då anställda ansåg sig ha sämre inblick i andra avdelningars arbete. Den försämrade insynen kan eventuellt innebära komplikationer för organisatorisk koordinering och nytänkande.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur kunskapsdelning inom en organisation påverkas när det fysiska mötet inte längre är tillgängligt. Datamaterialet för undersökningen bestod av semistrukturerade intervjuer med anställda som påbörjat sin anställning i samband med COVID-19. Respondenterna arbetade alla inom samma offentliga verksamhet. En teoretisk tematisk analys av empirin genomfördes och fem teman identifierades. Dessa teman var: tillhörighet, missförstånd, hinder, stöttepelare och kunskapsåtervinning.   Resultatet av studien visade att avsaknaden av det fysiska mötet skapade problem i respondenternas kunskapsdelning. Undersökningen visade att frånvaron av det spontana mötet ledde till kommunikativa hinder och missförstånd. Exempelvis upplevdes det svårare att veta om medarbetare förstod vad som kommunicerades då ansiktsuttryck och kroppsspråk fattades. Det var även svårt att uppleva en omfattande tillhörighet till arbetsgruppen på den digitala arbetsplatsen.

Ideellt arbete är frivilligt, oavlönat engagemang. De första föreningarna i Sverige bildades redan på 900-talet. Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ideellt engagerade personer ser på lärandet inom en förening. Att dessutom se om det fanns några hinder för lärande och hur informanterna i studien upplevde kunskapsdelningen inom föreningen. Studien har en kvalitativ ansats och intervjuer har genomförts med sex stycken styrelseordföranden på lokal nivå i den ideella föreningen. Studiens teori bygger bland annat på en studie gjord av Köpsén om lärande i fackföreningar, Ellströms ståndpunkter om lärandet i organisationer och Bergs antaganden om kommunikation och kunskapsdelning. Studien kom fram till att lärande främst sker i samspel med andra individer. I de fall där informanterna anser att de får bra feedback och tillräckligt stöd i sitt arbete är upplevelsen av lärandet i föreningen positiv. Hinder för lärande i föreningen upplevs som stort när bristen på engagemang är tydligt.

The age old question of whether language constructs reality or merely describes it has long been the source of scientific controversy. The study of metaphor finds itself in the middle of this discussion since metaphor can be argued to illustrate the very core of the matter with its attempt to explain reality in terms of what it is not. This thesis taps on to this discussion by addressing the use of metaphor in organizational context and by exploring how organizational metaphors might affect knowledge management in general and knowledge sharing in particular. CEO-letters from two Swedish organizations form the basis for exploring the potential of metaphor in organizational context. By using metaphor analysis the use of everyday linguistic expressions based on metaphorical thinking is mapped and translated into potential conceptual metaphors. Drawing upon theories within knowledge management these metaphors are then further explored in regard to the aspects they promote and hide in relation to knowledge management and knowledge sharing. Four themes are constructed based on identified potential conceptual metaphors: Journey, Competition, Wholes and parts and Personification. These themes are suggested to have the potential to influence both organizational culture and organizational identity as well as the propensity of its members to participate in knowledge initiatives. The findings in this thesis are not argued to offer groundbreaking new theories or directions. What they might contribute is a reminder to pay attention to the metaphors that construct our thoughts, whether in science or in organizational context.

This study looks into how representatives and staff seconded by Swedish public organizations to multilateral organizations like the United Nations, share knowledge and experience gained through these temporary assignments, and how this is capitalized on by their home organizations. The qualitative study is based on 11 interviews, in which the respondents provided their views on how knowledge was shared before, during and after their assignments. The results show that all respondents are motivated to share specific technical expertise as well as insights on the working processes within the host organization, through both formal and informal means. All respondents also describe their experience as contributing to both their personal and professional development. However, the majority of respondents do not feel that their home organizations take advantage of the knowledge gained, and remain unaffected and unchanged in their way of working and through their organizational outputs.