Organisationer möter nya utmaningar då IT möjliggör för delning av information att ske i stora mängder och i hög hastighet. De alltmer utsuddade gränserna mellan privatliv och arbetsliv leder till att privat teknik används för arbetsrelaterade syften, så kallad shadow IT [SIT]. För att anskaffa sig konkurrensfördelar ställs krav på organisationer att hantera informationsteknologier, men också en av de största tillgångarna organisationer besitter: medarbetarnas kunskap. Denna uppsats ämnar till att undersöka relationen mellan shadow IT och tyst kunskap. SECI-modellen som innehåller konverteringar mellan tyst och explicit kunskap har använts som ett verktyg för att undersöka kunskapsdimensioner (socialisering, internalisering, kombination och externalisering) och hur dessa förhåller sig till SIT. Inom ramen för denna kvalitativa studie har 7 intervjuer genomförts, varav 3 telefonintervjuer och 4 besöksintervjuer. Resultatet visar att kunskapkonverteringarna residerar i olika informationstyper, där indikationer visar att shadow it [SIT] är kopplat till tyst kunskap och target IT [TIT] är kopplat till explicit kunskap. SIT spelar en stor roll i socialiseringsprocessen på grund av teknikens förmåga att bygga relationer som kan ligga till grund för delningen av tyst kunskap. SIT utgör vidare en plattform för internalisering genom att skapa ett forum för att skapa och dela arbetsmaterial på ett informellt sätt. Utan SIT finns det en risk att delningen av tyst kunskap inte skulle ske i samma utsträckning, vilket är något organisationer måste ta i beaktning. I och med SITs inbyggda ‘sense of urgency’-design kan kunskapskonverteringar även ske i en hög hastighet då medarbetarna behandlar förfrågningar mer brådskande. / Organizations face new challenges as IT enables information sharing in large quantities and at a high speed. The increasingly blurred boundaries between private and working life lead to usage of private technology for work-related purposes, so called shadow IT [SIT]. In order to gain competitive advantages organizations must manage its information technologies, but also one of the largest assets an organization possess: the knowledge that resides within their employees. This paper aims to explore the relationship between shadow IT and tacit knowledge. The SECI-model that contains conversions between tacit and explicit knowledge has been used as a tool for exploring knowledge dimensions (socialization, internalization, combination and externalization) and how these relate to SIT. Within the framework of this qualitative study, 7 interviews have been conducted, of which 3 telephone interviews and 4 visit interviews. The result shows that the knowledge conversation resides in various information concepts, where indications show that shadow IT [SIT] is linked to tacit knowledge and target IT [TIT] is linked to explicit knowledge. SIT plays a major role in the socialization process due to its ability to build relationships that can form the basis for tacit knowledge sharing. SIT further provides a platform for internalizing by creating a forum for creating and sharing work materials in a informative manner. Without SIT, the sharing of tacit knowledge might not happen to the same extent, which is something organization must take into consideration. Due to the build-in ‘sense of urgency’-design in SIT, knowledge conversions can also happen at a high rate since employees process request more urgently.

Corporate social responsibility is a concept that grows stronger in our society day by day. At the same time CSR has become a central part non-profit organizations. Svenska fotbollsförbundet wants to strengthen the picture of the association's social commitment by lifting their sustainability work. Based on a quantitative approach, this study aims to illustrate how non-profit soccer associations in Skåne works with corporate social responsibility and how they work from an economic, social and environmental sustainability perspective. Furthermore, the paper aims to create an understanding for the non-profit soccer associations view on sharing knowledge. The study is based on a web based questionnaires sent out to randomly selected soccer associations in Skåne to create an understanding of what the paper aims to illustrate. The result shows that soccer associations work with CSR and from an economic, social and environmental sustainability perspective without really knowing about it and that there is a lack of communication and knowledge sharing between the non-profit soccer associations and Riksidrottsförbundet and Svenska Fotbollsförbundet. Furthermore, the study shows that there is a desire to work more with issues from a sustainability perspective, but the soccer associations wants material and help to be able to distribute their time to maximise their work.

Ökningen av antalet personer som arbetar på distans, som var markant under coronapandemin 2020, har lett till nya utmaningar för företag som vill erbjuda sina anställda möjligheten att arbeta hemifrån. Förändring av platser där medarbetare möts och interagerar kan även förändra hur kunskapsdelningen fungerar mellan de anställda, som är en viktig faktor för kompetensutvecklingen hos företag. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka platser för informell interaktion som finns vid distansarbete, samt hur kunskapsdelningen ser ut vid dessa. Fem intervjuer med personer vid fyra olika företag utfördes för att diskutera kunskapsdelning på respektive arbetsplats. Alla fem personer arbetade på ett kunskapsbaserat företag, med erfarenhet av minst sex månaders distansarbete. Fem nämnda platser bedömdes vara för informell interaktion; digital fika, spontant samtal för frågor, chattkonversation parallellt med möte, spontana sociala samtal och kommunikationskanaler såsom chatt. En av dessa, chattkonversation parallellt med möte, var inte möjlig vid fysiskt kontorsarbete. Två platser nämndes som saknade vid distansarbete; kaffeautomaten och korridoren. Tekniska hinder såsom fördröjningar i telefon- och videosamtal och begränsade verktyg för att rita för hand upplevdes som störande vid kunskapsdelning. Dock skapades också möjligheter till att enkelt spela in samtal med instruktioner och informationsdelning för att kunna upprepa vid ett senare tillfälle, samt upplevde en respondent det lättare att ta egna anteckningar vid möten och samtal. Indirekta barriärer såsom färre och sämre sociala interaktioner med kollegorna, har för flertalet intervjuobjekt upplevts negativt, både för välmåendet och motivationen. Hur mycket det påverkar kunskapsdelningen kan inte sägas. De två minst erfarna intervjuobjekten tycker det är en lägre barriär att fråga kollegor om hjälp via telefonsamtal än på ett kontor, men undersökningen visar inte ifall kunskapsdelningen gynnas av det.

Samhällets växande krav på snabba produktioner utifrån globaliseringen ställer krav på företag att producera snabbare, effektivare och till bättre kvalitet. För att möta samhällets krav inom dessa aspekter har outsourcing blivit allt vanligare som en lösning, där företag lägger ut en del av produktionen till andra företag som kan sköta det effektivare eller till en lägre kostnad. Trots att outsourcing kan och bör vara en lösning för samhällets växande krav medför det även svårigheter med att dra nytta av varandras kunskap mellan företag, det vill säga, bristande kunskapsdelning mellan aktörerna.  Tidigare forskning har framlagt förtroende, knowledge-management och teammedlemskap som lösningar på bristande kunskapsdelning hos stora tillverkningsföretag. Denna studies syfte är att undersöka vad SME-tillverkningsföretag upplever som lösningar för bristande kunskapsdelning inom en outsourcingprocess, och om deras upplevelser förhåller sig till förtroende, knowledge-management och teammedlemskap eller om det framkommer andra lösningar. Studien använder sig av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att få SME-företagens upplevelser kring lösningar. Olika teman från teorierna förtroende, knowledge-management och teammedlemskap har plockats ut för att kunna se om dessa framgick i respondenternas svar som upplevelser för bristande kunskapsdelning. Detta för att kunna besvara studiens forskningsfråga; Vilka lösningar upplever SME-företag kan motverka bristen på kunskapsdelning i en outsourcingprocess och hur förhåller de sig till de lösningar som är framtagna hos stora företag eller behöver de modifieras?  Resultatet visade att SME-tillverkningsföretag upplevde ett flertal teman från teorin om förtroende samt knowledge-management som lösningar för bristande kunskapsdelning i en outsourcingprocess. Teammedlemskap var istället något som upplevdes som en negativ faktor istället för en lösning. Resultatet för denna studie kan bistå med forskning till det teoretiska fältet för SME-tillverkningsföretag som arbetar med outsourcing, samt vilka lösningar som kan appliceras hos SME-tillverkningsföretag för att minska bristande kunskapsdelning i en outsourcingprocess. Studiens resultat öppnar även upp dörren för nya lösningar till bristande kunskapsdelning som kan undersökas som lösningar för både SME- och stora företag.

Den offentliga sektorn arbetar alltmer i projektform, vilket kan innebära både fördelar och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Kunskapsöverföring mellan projekt- och linjeorganisation är väsentlig för organisationens utveckling. Syftet med denna studie var därför att få en förståelse för projektledares upplevelse av kunskapsöverföringen mellan projekt- och linjeorganisation inom offentlig sektor. Det finns omfattande forskning inom området när det gäller den privata sektorn, dock inte inom den offentliga sektorn. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med den kvalitativa metoden tematisk analys. Resultaten visar fem teman: Projektbemanningens prövningar, Den flexibla styrningens konst, Drivkrafter för lärande, Där dialog blir framgång samt Gemensamt ansvar - starkare tillsammans. Temana står var för sig men har även inbördes beroenden som länkar dem samman. Temana visar att projektledare upplever både hinder och möjligheter med kunskapsöverföring mellan projekt- och linjeorganisation. Resultatet belyser behovet av att skapa tydliga strukturer och främja kommunikation och samarbete för att underlätta denna process. Slutsatsen är att organisationer behöver vara medvetna om de utmaningar som projektledare står inför och erbjuda stöd och resurser för att hjälpa dem att hantera kunskapsöverföringen effektivt. Denna studie kan vara en del i att öka förståelsen för hur kunskap kan överföras mer framgångsrikt inom organisationer och därmed det organisatoriska lärandet och organisationernas utveckling över tid.

”Jag tror ju att det mesta är vilja, vill du tillräckligt mycket då kan du alltid lära dig” - En kvalitativ studie om kunskapsdelningens förutsättningar i svensk tillverkningsindustri. Vår kandidatuppsats syftar till att bidra med ökad kunskap och förståelse om vilka förutsättningar och hinder som påverkar kunskapsdelningsprocessen.    Studiens teoretiska referensram baseras på teorier och tidigare forskning gällande kunskap som begrepp, förutsättningar och faktorer som påverkar kunskapsdelning samt Knowledge Management. Den teoretiska referensramen har utvecklats och omarbetats under studiens gång baserat på det empiriska materialet likt det abduktiva förhållningssättet. Metoden för studien var av kvalitativ karaktär med semi-strukturerande intervjuer som insamlingsmetod, där sex (6) av elva (11) anställda från en avdelning i den undersökta verksamheten deltog.   Studiens resultat visar att organisatoriska förutsättningar,  relationer samt organisationskulturen har påtaglig inverkan på möjligheterna att dela kunskap och i de fall förutsättningarna inte är gynnsamma hindras processen avsevärt. Studien visar på att kunskapsdelning tydligt påverkas av sociala faktorer kopplade till medarbetarnas relationer och att den interpersonella kontexten är av central betydelse. Vidare framkommer att avsaknad av Knowledge Management är ett tydligt hinder för kunskapsdelning vilket synliggör behovet av att kunskapsdelning leds genom ett aktivt Knowledge Management. / "I think most of it are will, if you want enough then you can always learn" - A qualitative study on the conditions of knowledge sharing in the Swedish manufacturing industry. Our bachelor's thesis aims to contribute with increased knowledge and understanding about the conditions and obstacles that affect the knowledge sharing process.  The theoretical frame of reference of the study is based on theories and previous research regarding knowledge as a concepts, conditions and factors that influence knowledge sharing and Knowledge Management. The theoretical frame of reference has been developed and revised during the study based on the empirical material similar to the abductive approach. The method of the study was of a qualitative nature with semi-structured interviews as a method of data-collection in which six (6) out of eleven (11) respondents from a department in the studied organization participated.  The results of the study show that organizational conditions, relationships, and organizational culture have a strong impact on the ability to share knowledge and in cases where the conditions are not favorable, the process is significantly hindered. The study shows that knowledge sharing is strongly influenced by social factors linked to employees' relationships and that the interpersonal context is of central importance. Furthermore, it emerges that the absence of Knowledge Management is a clear barrier to knowledge sharing, which highlights the need for knowledge sharing to be led through active Knowledge Management.

Enbart en liten del av forskningen berör kunskapsdelning i syfte att möta kompetensförsörjningsutmaningar utifrån en förändrad demografi, till följd av en åldrande befolkning. Således har denna kvalitativa studie syftat till att bidra med kunskap om hur en organisation, genom kunskapsdelning, kan ta vara på äldre medarbetares kunskap. För att besvara studiens syfte genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med anställda inom en statlig organisation. Studiens titel belyser utmaningar för äldre medarbetare att dela kunskap och förmågor som förvärvats genom tidigare erfarenheter. Med inslag från empirisk fenomenologi, ett abduktivt tillvägagångssätt, tematisk analys samt inspiration från Ipes (2003) förutsättningar för kunskapsdelning, synliggjordes ytterligare en förutsättning för äldre medarbetare att dela kunskap; kartläggning av erfarenheter. Genom att kartlägga tidigare erfarenheter kan äldre medarbetares kunskap synliggöras, vilket kan bidra till upplevelsen av att deras kunskap tas vara på inom organisation. / Only a small part of the research concerns knowledge sharing to meet skills supply challenges based on a changing demographic, because of an aging population. Thus, this qualitative study has aimed to contribute with knowledge about how an organization, through knowledge sharing, can seize older employees’ knowledge. To answer the purpose of this study, seven semi-structured interviews were conducted with employees within state owned organization. The title of this study highlights challenges for older employees to share knowledge and abilities acquired through previous experiences. With influence of empirical phenomenology, an abductive approach, thematic analysis and inspiration from Ipe’s (2003) presuppositions for knowledge sharing, another presupposition for older employees to share knowledge was made visible, mapping of experiences. By mapping experiences, older employees’ knowledge can be made visible, which can contribute to the experience that their knowledge is being seized within the organization.

<p>Ny kunskap är idag en förutsättning för moderna organisationers utveckling och framgång. Nya medarbetare är ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha så stort värde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgång i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i så fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare på olika nivåer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns. Samtidigt fanns det andra delar av kunskap som fördes över på mer informellt sätt där inga strukturer eller kontroll fanns. Fungerande metoder för denna kunskapsöverföring fanns lokalt men de systematiserades inte för att på så sätt blir kontrollerbara och tillgängliga i hela organisationen.</p>

<p>Bakgrund: Kunskap har på senare år kommit att betraktas som en primär källa till konkurrensfördelar, något som har lett till en ambition bland företag att styra kunskap på ett sätt så att den skapar ekonomiskt och konkurrensmässigt värde för företaget. Detta kräver att företagen skapar förutsättningar för kunskapsdelning, en process som omvandlar individers kunskap till en form som kan förstås, absorberas och användas av andra individer i företaget. Kunskapsdelning anses vara speciellt viktigt i professionella tjänsteföretag såsom revisions- och konsultverksamhet vars verksamhet bygger på just den kunskap som individerna besitter.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera eventuella skillnader mellan revisions- och konsultföretag med avseende på kunskapsdelningssystem, samt utreda vilka anledningar som kan finnas till dessa eventuella skillnader. Vidare syftar studien till att utifrån teoretiska modeller inom kunskapsdelningsområdet presentera förslag på eventuella förbättringar och kompletteringar för kunskapsdelningsystem</p><p>Genomförande: Uppsatsens innehåll baseras på empiriska data insamlade genom personliga intervjuer genomförda på revisions- och konsultföretag. Det empiriska materialet analyseras sedan med våra teoretiska utgångspunkter som grund, vilka utgörs av teorier på området kunskapsdelning och dess sammanhang.</p><p>Resultat: I vår analys konstateras vissa skillnader mellan kunskapsdelningssystem i revisions- och konsultverksamhet. Vi konstaterar också att skillnaderna beror på att förutsättningarna för kunskapsdelning ser olika ut mellan yrkesgrupperna med avseende på vilken typ av kunskap som tillämpas, vilka möjligheter som finns att dela kunskap, deras motivation att deras kunskap och den arbetskultur som råder i respektive kategori. Dessa olikheter bidrar till att kunskapsdelningssystemen kan förbättras på olika sätt.</p>

Bakgrund: I och med samhällets globalisering ökar möjligheterna för revisionsmedarbetare till internationell rörlighet länder emellan. En svensk revisionsmedarbetare har idag möjlighet att åka på en utbytesperiod för att tillägna sig ny kunskap; såväl professionell som privat, vilket det finns olika tillvägagångssätt för. Samhälleliga, privata och arbetsmässiga kulturkrockar är något som en revisionsmedarbetare kan uppleva genom ett utbyte. För revisionsmedarbetare bör det vara nyttigt att erfara sådana här skillnader för att skapa ny kunskap, utveckla sin egna samt kunna dela med sig av denna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken utbyteskunskap en svensk revisionsmedarbetare har av ett utbyte till USA, hur denna tillägnas, samt om denna kunskap går att implementera i det fortsatta arbetet i Sverige. Definitioner: Utbyteskunskap definieras i denna uppsats som den typ av kunskap som tillägnas vid ett utbyte. Med kunskap avses sådan som kan användas inom revisionsyrket, vilket innefattar kunskap om arbetsmetoder, tillvägagångssätt, sociala förhållanden samt regelverkens uppbyggnad. Resultat och slutsatser: Resultatet av studien konstaterar att utbyteskunskapen består i privata--‐, kulturella--‐ och arbetsmässiga områden, vilka tillägnas genom erfarenhetsbaserat lärande samt praktisk involvering i samhället. / Background: Considering the globalization of society, the possibility for audit associates to be internationally mobile increases. Today, a Swedish audit associate has the opportunity to leave for an exchange period to acquire new knowledge, both professionally and personally, where the approach differs. Audit associates are exposed to the societal, individual, and work--‐related cultural clashes, which arise from an international exchange. It would be useful for an audit associate to experience such clashes to be able to acquire new knowledge, develop pre--‐existing knowledge, as well as to share it. Aim: The aim with this research is to study the exchange knowledge a Swedish audit associate experiences from a period in the U.S., how this knowledge is acquired, and if it is implementable in to further work in Sweden. Definitions: Exchange knowledge is in this research defined as the type of knowledge that is acquired due to an exchange. Knowledge refers to a kind that could be used within the audit profession, which includes knowledge regarding work--‐methods, procedures, social conditions and the structure of the regulations. Results and conclusion: The result of the research is that the benefit lies in individual-, cultural- and work‐related areas which are acquired through experiential learning and also by involvement in society.