Detta examensarbete handlar om åtta pedagogers förhållningssätt till matematik i förskolan. Vi har med hjälp av intervjuer tagit del av pedagogernas tankar kring synliggörandet av matematiken i verksamheten, samt undersökt huruvida deras profilering har förändrat deras förhållningssätt till matematik. Undersökningen är gjord på fyra olika förskolor. Två Reggio Emilia- inspirerade förskolor och två kommunala förskolor. Resultatet visar att dessa pedagoger har ett sociokulturellt perspektiv på barns lärande och att de ser vikten av matematik i förskolan. Vidare visar studien att utbildning inom matematik spelar stor roll för hur pedagoger förhåller sig till matematik och hur de synliggör den i verksamheten. Utifrån informanternas svar konstaterar vi att Reggio Emilia- filosofin inte utgör någon större förändring i pedagogernas förhållningssätt till matematik, däremot ett tydligare förhållningssätt till vilken barnsyn de har.

Maier, Susanna (2016). Språkliga möjligheter, Elevers erfarenheter av att bli till i skolans ram, en multimodal intervjustudie (Linguistic possibilitys, Pupils experiences of self confirmation in the context of school, a multimodal interview study) Specialpedagog-programmet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdet i detta examensarbete är hur estetiska lärprocesser och ett vidgat språkbegrepp används och utnyttjas i elevers kunskapande i grundskolan så att elevers olika vägar till kunskapande kan tas till vara.Syftet med studien är att få ta del av hur gymnasielever på estetiska programmet upplever att deras identitet, förmåga och särskilda kompetens mötts och utnyttjats (använts) i kunskapandet i deras tidigare skolgång. I läroplanen står ”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.” (Skolverket, 2011, s 9). Hur upplever elever att skolan mött deras olika teckenskapande kompetenser i deras lärprocesser?Den teoretiska ramen för examensarbetet spänner över en rad olika teorier kring bland annat identitet, estetiska lärprocesser, kunskap och bedömning, inkludering och demokrati. I grunden hålls den teoretiska ramen samman av den socialsemiotiska teorin som behandlar frågor kring hur människor använder sig av semiotiska tecken och texter i ett socialt sammanhang.Undersökningen har en narrativ ansats där elevers berättelser har vuxit fram dels genom intervjuer, men även genom en gestaltningsuppgift kring frågan om vem man kan bli som elev i skolan. Metodvalet i undersökningen styrs delvis av teoriramen där den estetiska lärprocessen används som ett verktyg i berättelsernas tillblivelse.Resultat och analys visar att skolan domineras av en bedömningskontext, både i det kunskapande arbetet och i det sociala sammanhanget. Denna bedömningskontext har en stark påverkan på vem man blir som elev i skolans ram. Elevernas berättelser vittnar om att möten med de andra eleverna och hur man förhåller sig i relation till dessa möten, är viktiga för elevers känsla av sammanhang och därmed i deras kunskapande processer. Det framkommer att skolans kunskapssyn av eleverna uppfattas som att kunskap är något utifrån kommande och formaliserat. Vidare framkommer det, i de intervjuade elevernas berättelser, att estetiska uttrycksformer som kunskapande processer, inte värdesatts i någon större utsträckning under deras tid på grundskolan, utan att de skriftspråkliga uttrycksformerna nästan alltid värderats högre enligt elevernas upplevelse. I ett av elevernas gestaltningsarbeten visas skolan som en ogenomtränglig yta av skrivna texter, både vad gäller de texter som styr skolans innehåll och de texter som visar elevers kunskapsproduktion. I elevernas berättelser framkommer även att de upplevt att lärares kompetens i att använda andra språkliga resurser än de skriftspråkliga varit bristfälliga.Arbetets mål har inte varit att komma fram till någon tydlig konklusion, utan snarare att lyfta fram några elevers perspektiv på vad det kan innebära att bli elev i skolans ram. En slutsats är dock att det är viktigt att forskningen ger utrymme för elevers perspektiv och upplevelser kring vad det kan innebära att vara elev i skolan.En specialpedagogisk implikation är att skolsystemet, där de estetiska uttrycksformerna får en större viktighetsgrad och används med mer kompetens från lärarkåren, kan bidra till att skapa en mer inkluderande lärmiljö för fler elever.Nyckelord: estetiska lärprocesser, identitet, inkludering, kunskapssyn, multimodal narration, socialsemiotik

Kemi läses som ämne på de högskoleförberedande naturvetenskapliga och tekniska gymnasieprogrammen, men kemiundervisningen måste även förhålla sig till den aktuella läroplanen och ta hänsyn till andra syften än det högskoleförberedande. Med utgångspunkt från detta var syftet med studien att undersöka hur studenter och lärare upplever studenternas förkunskaper i kemi i relation till högskolestudier. Arbetet innefattar dels enkätundersökningar, där studenter tillfrågades om upplevelse och värdering av sina förkunskaper vid introduktionen till högskolestudier, dels enskilda intervjuer med både högskole- och gymnasielärare. Svaren användes för att identifiera ämnesområden och förmågor som ansågs särskilt viktiga för studenter att få med sig som förkunskaper från gymnasiet inför högskolestarten. Därutöver undersöktes bakomliggande faktorer i gymnasieutbildningen, som lärarnas förhållningssätt till läroplan och läromedel samt deras kunskapssyn, vilka starkt påverkar förutsättningarna för elevernas tillägnande av kunskap. Resultaten visar att majoriteten av studenterna i undersökningen kände sig väl förberedda inför sina högskolestudier, men inom framförallt termodynamik önskades mer förkunskaper. En slutsats som kan dras av undersökningen är att det finns vissa möjligheter att underlätta övergången till universitetsstudier i kemi genom att som enskild lärare göra justeringar i innehållet i kemikurserna eller den tidsmässiga fördelningen mellan dem till förmån för de områden som nyblivna studenter upplever som särskilt problematiska.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad tre verksamma lärare har för syn på elevers tänkande, samt vad de har för förhållningssätt till sina elevers tänkande. Ett intresse har också funnits för hur lärarna resonerar kring tänkande och språk. Vårt empiriska material har vi samlat in genom tre kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare. Resultatet visar att alla de tre lärarna tycker att det är viktigt att arbeta med att utveckla elevers tänkande. Hos alla tre blir också en relation mellan tänkande och språk synlig någon gång under de tre intervjuerna. Språket som redskap för tänkande uttalas av alla, men på olika sätt. Kommunikation finns med i allas sätt att beskriva vad som görs för att uppmärksamma elevers tänkande, och är överhuvudtaget centralt och återkommande i alla delar av de tre intervjuerna. Sammanfattningsvis blir relationen mellan tänkande, språk och kommunikation synlig i alla de tre lärarnas intervjuer.

I vår undersökning Skönlitteratur som en kunskapskälla i so-ämnen kommer vi att beskriva hur pedagoger ställer sig till användandet av skönlitteratur som en kunskapskälla i deras so-undervisning. Vidare beskriver vi hur pedagogerna tar tillvara de möjligheter och dessutom överkommer de svårigheter som kan uppkomma vid användandet av skönlitteratur i undervisningen. Syftet med vår undersökning är att ta del av hur skönlitteratur kan fungera som en källa för att utveckla elevers kunskaper inom so-ämnen. För att få svar på syftet med vår undersökning valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer med 10 stycken pedagoger, verksamma i grundskolans tidiga år. För att få en variation i vårt resultat har vi medvetet valt pedagoger med varierande användningsgrad av skönlitteratur i sin so-undervisning. För att förstå vilka kunskaper eleverna kan utveckla med hjälp av skönlitteraturen i so- undervisningen har vi analyserat vårt empiriska material utifrån Aristoteles kunskapssyn. Resultatet visar att eleverna utvecklar förståelse för historiska händelser, geografiska platser, levnadsvillkor och etiska ställningstaganden, vilket skedde i tematiska former. Slutsatsen av vår undersökning är att förståelse för andra, som en kunskap, genomsyrar det arbete som har skönlitteratur som en utgångspunkt, då det ger eleverna möjlighet till inlevelse och identifiering med andra. Vidare skapar skönlitteraturen även kunskap i ett sammanhang, som i sin tur gör att eleverna får en fördjupad förståelse för arbetsområdet.

I denna uppsats behandlas elevers syn på ämnet religionskunskap samt hur väl förankrade begreppen demokrati, jämställdhet, miljö, fred och tolerans är hos dessa elever. Metoden för undersökningen var kvalitativ. Intervjuer med tio elever genomfördes. Utifrån denna empiri samt litteraturstudier förs sedan en diskussion om religionskunskapsämnets roll i ett framgångsrikt värdegrundsarbete. Undersökningen visar att elevernas attityd till ämnet var kluven. De ansåg att ämnet är relativt oviktigt för framtiden, men insåg ändå ämnets betydelse gällande att det kan bidra till en ökad förståelse. Elevernas associationer rörande de ovanstående begreppen visar på en diskrepans i deras resonemang. I teorin var begreppen i någon mån förankrande men det fanns en viss konflikt mellan teori och praktik i elevernas resonemang i sakfrågor. Denna diskrepans tar sig uttryck i intolerans och ansvarsförskjutning. Angående religionskunskapens roll i ett framgångsrikt värdegrundsarbete kan konstateras följande; religionskunskapsämnets möjligheter att fördjupa och bearbeta värdegrunden måste tas tillvara för att stärka elevers demokratiska förmåga och utveckla deras etiska förhållningssätt.

Hur fungerar lärandet? Det är det fråga som jag reflekterar över varje gång jag träffar elevereller funderar kring hur jag skall lägga upp ett nytt arbetsområde. En viktig fråga som jag irelation till mitt kommande profession vill ha svar på. Hur ser religionskunskapslärarenstankar om vald pedagogik och metodik ut?De frågeställningar som kommer att vara ledande i man uppsats är följande:- Hur viktigt är det dialogiska samspelet i klassrummet för elevens lärande?- Existerar det dialogiska klassrummet i realiteten?- I vilken grad reflekterar religionskunskapsläraren kring elevens lärandeprocess?För att utföra detta arbete har jag använt mig av empirisk metod i form av både enkät ochintervju. Jag har under arbetets gång försökt hålla mig konsekvent till Middle Rangemetoden,där jag utifrån vald teori har byggt upp mina frågeställningar ochproblemformuleringar. Det är utifrån denna valda teorigenomgång byggt frågorna i intervjuoch enkäten på.De svar som jag fått genom min empiriska undersökning visar både en bild av hur lärareidag är medvetna om det positiva i att ha ett dialogiskt klassrum. Medan kunskapen kring hurman som lärare ska bemöta de mindre motiverade eleverna i klassen har varit sämre. Minuppsats uppmanar därför till vidare diskussion och öppenhet kring hanteringen vid olikamotiverade elever samt att arbeta utifrån det istället för att enbart ge mindre motiverade eleverenklare undervisning. En undervisning som inte sällan glömmer bort att lärande bygger påförståelse såväl som nyfikenhet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om olika sociala handlingar kopplade till lärarelever i en svensk gymnasielärarutbildning på distans vid Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet. De undersökta fenomenen klassificeras i fem olika beskrivningskategorier: självreflektion, reflektion kring lärandet, arbetssätt, motivation och relation till handledning och handledare. Beskrivningskategorierna analyseras i relation till kunskapsbakgrund och till praktiskt kommunikativ rationalitet enligt Habermas teori om kommunikativt handlande.Metoden är en kvalitativ fenomenografisk undersökning. Intervjuer har genomförts med sex lärarelever där hälften vardera har natur- respektive vårdvetenskaplig ämneskompetens.Resultatet antyder att informanterna har liknande strukturer i medvetandet om vad som är lärande och gör liknande rationaliseringar av den befintliga kunskapen, dvs. vetandet, som samhällets marknadsanpassade ideologi förväntar sig. Det finns en stark konsensus kring kommunikativt rationalitet hos informanterna genom att de under utbildningen mest ägnar sig åt strategiska handlingar som syftar till att få lärarbehörighet och eventuella fördelar i en framtida arbetsmarknad. Den begränsade omfattningen av förståelseorienterad handlingsrationalitet, dvs. kommunikativt handlande enligt Habermas, är mest inriktad på expressivt handlande, följt av normreglerat och konstativa handlande.

TREATMENT AND EPISTEMOLOGY A STUDY ABOUT YOUTH CLINICS AND CHILD- AND YOUTH PSYCHIATRYS WORK WITH YOUNG PEOPLE Larsson, A och Nilsson, J. Behandling och förhållningssätt. En studie om ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatrins arbete med ungdomar. Examensarbete i normöverträdelser, normkonflikter och sociala interventioner 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Individ familj och samhälle, 2011. The purpose of this essay was to examine which treatments child and adolescent psychiatry and youth clinics use and how they discuss these choices. We examined how social workers in child and adolescent psychiatry and youth clinics relate to medical and psychological therapy. The paper describes two organizations, child and adolescent psychiatry and youth services, and what treatment options there are in the two activities. The idea is also to describe the attitudes the professionals have to the different treatment options. The essay is based on social workers who work with children and young people aged between 12 and 23 who have problems with including depression. We have analyzed our material by using theories of epistemology. What is the epistemology of medical and psychological therapy? And are social workers knowledge enough to be able to work with young people who suffer from depression and anxiety?