I "Myten som argumentationsbas" har jag utgått från de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. Utifrån dessa perspektiv har jag sökt svar på frågeställningen: Hur övertygar man någon som ser världen på ett annat sätt? Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar på etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och den andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde användas för att ge en fördjupad förståelse för vad en retorisk argumentationsbas är. Svaret på den frågeställningen blev ett tydligt: Ja. Barthes teori om myten stämde väl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbättrad förståelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom på möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser världen på ett annat sätt. Utöver detta kunde jag även visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa. Detta genom att myten är partikulär och kan kopplas till specifika fenomen, medan doxan är mer generell. Myten som teoretiskt perspektiv visade sig därmed vara väl lämpat för att retoriskt förklara argumentationsbasens funktion i enskilda övertygandeprocesser. I denna studie beläggs således  att Barthes idé om myten har något att tillföra den retoriska kunskapsteorin.

<!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} @font-face {font-family:Calibri; panose-1:2 15 5 2 2 2 4 3 2 4; mso-font-alt:"Arial Rounded MT Bold"; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1073750139 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:10.0pt; margin-left:0cm; line-height:115%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:Calibri; mso-fareast-language:EN-US;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-bidi-font-family:Calibri;} .MsoPapDefault {mso-style-type:export-only; margin-bottom:10.0pt; line-height:115%;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> Det övergripande syftet med detta arbete var att undersöka hur kursplanen för engelska i grundskolan har förändrats under perioden 1962 till 2000. Undersökningen syftar således till att kartlägga kursplanernas utveckling av engelskämnet ur ett historiskt perspektiv. Denna uppsats har med utgångspunkt från en komparativ textanalysmetod undersökt hur kursplanerna i läroplanerna från 1962, 1969, 1980, 1994 och kursplaner 2000, den reviderade kursplanen från 1994 skiljer sig från varandra rörande beskrivningarna för de grundläggande kunskapsområdena ”höra”, ”tala”, ”läsa”, ”skriva”. Centralt för analysen har varit att försöka klargöra den kunskapssyn som framträder i kursplanerna och de språkvetenskapliga teorier som influerat deras utformning.  Vilken kunskapssyn framträder i kursplanerna? Undersökningens resultat visar att kursplanerna reflekterar skolans strävan att följa samhällsutvecklingen och rådande pedagogiska strömningar. Under de gångna fyrtio åren har kursplanerna i engelska genomgått tydliga förändringar. / The main purpose of this essay was to examine in which way the course plan in English has changed during the past 40 years, from 1962 to 2000. The survey aims to chart the development of the English course plans from a historical perspective. This essay has its starting point in a comparative analysis and analyzed how the course plans from 1962, 1969, 1980, 1994 and 2000 (the revised course plan from 1994) differ in the basic areas “hear”, “speak”, “read”, “listen”. The essential issue of the analysis is to elucidate the cognitive approach which is presented in the course plans. The result of the analysis shows that the course plans reflect the school’s endeavor to adapt to the changes in society, and to contemporary pedagogical currents. During the last 40 years, the course plans have gone through legible changes.

Diskussionen om kunskap och lärande stannar aldrig, men för verksamma i skolan är det relevant att vara på det klara med hur kunskapsbegreppet kan förstås i skolan. Lärarens syn på kunskap och lärande bestämmer hur hon förhåller sig till sitt uppdrag och hur hon lägger upp undervisningen. Skoldiskursen kan undersökas på olika vis. I den här uppsatsen har fyra av Skolverkets publikationer analyserats. Syftet är att undersöka vilken kunskapssyn som förmedlas i texterna och vilken strävan som finns att upprätthålla eller förändra den rådande diskursen. I analysen har begreppen kunskap, lärande, skola, lärare och elev stått i centrum. Slutsatserna av analysen är att det finns en strävan att omformulera det som i texterna beskrivs som den traditionella diskursen inom skolan. Det råder konsensus om att skolundervisningen vanligtvis utgått ifrån ett ensidigt kunskapsparadigm, men att den traditionen nu utmanas av ett nytt paradigm som definierar kunskap som någonting situerat och som skapas i interaktion mellan människor. I samtliga texter förmedlas ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Det som skiljer texterna åt är att de förhåller sig till de två kunskapsparadigmen på olika vis. I två av texterna argumenteras för det nya kunskapsparadigmet, medan det i de andra två finns en idé om att de två paradigmen kan föras samman. Publikationerna fördjupar sig i begreppen kunskap och lärande. Däremot lämnar tre av de fyra texterna en djupare diskussion kring vad som ingår i lärarprofessionen om kunskap och lärande förstås som de definieras i texterna. En slutsats som också kan dras av analysen är att den didaktiska hurfrågan inte går att få svar på i publikationerna. Kanske är det decentraliseringens baksida, att Skolverkets publikationer inte behöver ta sig an de praktiska frågorna. / The discussion about knowledge and learning never ends. For those who are working in school it is relevant to have a clear idea of how the term knowledge can be understood in an educational context. A teacher's idea of knowledge and learning decides what pedagogical methods she uses. The school discourse can be analysed in different ways. In this paper has a discourse analysis been done of four publications from Nation (Sweden) Agency of Education. The aim is to see what ideas of knowledge that is represented in the texts and what ambition there is to alter or maintain the current discourses. The analysis work has especially focused on the terms knowledge, learning, school, teacher and pupil. Conclusions that can be drawn from the analysis are that there is a striving to reformulate a traditional school discourse. In the publications there is an agreement concerning that traditional teaching generally come from a one-sided knowledge paradigm that now is being challenging by a new paradigm. The new paradigm defines knowledge as something dependent of the context and that it is created in interaction between people. All four publications mediate a sociocultural perspective on knowledge and learning. The difference between the texts is the attitude they apply to the fact that there is two paradigms that have influences in the school discourse. Two of the texts argue for the new paradigm, while the other two mediate that the paradigms are complements. The publications enter deeply into the terms knowledge and learning. However they leavethe discussion about what a professional teacher is in a school where the terms knowledge and learning is understood as it is defined in the texts. Only one of the texts gives some answers on the didactic question how. A conclusion that lies near in hand is that the decentralisation of school gives the Nation Agency of Education the possibility to avoid concrete questions that give useful information in teachers' professional life.

No description available.

Jag har i denna analys granskat den nuvarande kursplanen för religionskunskap på A- och B-nivå för gymnasieskolan tillhörande Lpf94 samt remissen på ämnesplan för religionskunskap kurs 1 och 2 som är en del i Gy2011. Granskningen är gjord utifrån vilken kunskapssyns som kan skönjas i de båda styrdokumenten. Den teoretiska ram jag valt att utgå ifrån är kunskapssynen inom den positivistiska och den hermeneutiska kunskapstraditionen. Dessa två perspektiv är valda för att de enligt tradition utifrån vad som karaktäriserar dem har ställts som varandras motsatser. Resultaten av studien visar bland annat att en positivistisk kunskapssyn är dominerande både i den dagsaktuella kursplanen och också den som komma skall. I dagens kursplan finns ett hermeneutiskt inslag i dels de övergripande utgångspunkterna som beskrivs i ämnets karaktär och uppbyggnad men också i flera mål som med undervisningen ska eftersträvas. Då det hermeneutiska inslagen gör sig synliga i målen gör de detta nästan uteslutande i det tolkningsutrymme som dokumentet innehåller. I den kommande ämnesplanen är tolkningsutrymmet betydligt mindre. Innehållet uttrycks klarare vilket också var syftet med den nya reformen från början. Med detta hör till att även de hermeneutiska inslagen är ansenligt färre. Innehållet har med andra ord stramats åt och gjorts enklare att tolka.

Sammanfattning Arbetets art: Uppsats i pedagogik, 41–60 poäng Titel: Betydelsen av pedagogisk grundsyn i olika verksamheters kompetensutvecklingsarbete inom tre branscher. Title in English: The significance of pedagogical basic view in different organizations’ competence development within three branches. Författare: Jane Johansson Pernilla Ridal Eva-Britt Strand Handledare: Linda Reneland-Forsman Antal sidor: 38 sidor Problem: På vilket sätt uttrycks pedagogisk grundsyn i verksamheternas dokumentation? På vilket sätt speglas pedagogisk grundsyn i verksamheternas arbetssätt och kompetensutvecklingsinsatser? Vad finns det för likheter och/eller skillnader i verksamheternas uttryckta pedagogiska grundsyn och deras val av kompetensutvecklingsinsatser? Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa hur arbetsgivares pedagogiska grundsyn påverkar valet av kompetensutvecklingsinsatser inom tre olika branscher. Vi har i uppsatsarbetet valt att göra kvalitativt semi-strukturerade intervjuer. Två representanter från varje bransch har intervjuats. Branscherna utgörs av kommunal verksamhet, tjänste- och producerande företag. I analysarbetet har vi låtit oss inspireras av en hermeneutisk ansats när dokument och intervjutexter har tolkats. Resultatet visar att arbetsgivarens pedagogiska grundsyn till stor del avspeglar sig i de kompetensutvecklingsinsatser som görs. Det som skiljer sig åt är att den människosyn som framträder i dokument och arbetssätt hos tjänste- och producerande företag inte återspeglas i de insatser som gjorts. I diskussionsdelen förs en diskussion om hur den pedagogiska grundsynen kan tolkas och uttryckas i förhållande till våra frågeställningar. Nyckelord: kompetens, kompetensutveckling, kunskap som produkt och process, kunskapssyn, människosyn, samhällssyn, pedagogisk grundsyn.

Med start 1994 infördes ett nytt betygssystem, det vill säga kursplaner, betygskriterier samt riktlinjer för betygsättningen, för såväl grundskolan som gymnasieskolan. Frågor om betyg-sättning har under senare år blivit politiskt högintressanta och många förändringar är nyligen föreslagna eller rent av beslutade i Riksdagen. Elever och föräldrar har också blivit mer aktiva och ställer ökande krav på framförallt lärare när det gäller betyg. I några kurser ges nationella prov som lärare kan använda som stöd för sin bedömning och betygsättning medan andrakurser, till exempel samhällskunskap, på sin höjd har några bedömningsexempel på Skolverkets hemsida att stödja sig mot. Syftet med den här uppsatsen är att få en bild av hur betygssystemet fungerar idag, dels ur ett generellt nationellt perspektiv men även är ett specifikt samhällskunskapsperspektiv. För att uppnå syftet har följande frågeställning använts. a) Vilka är grunderna för betygssystemet och hur har dessa förändrats över tid? b) Vad visar aktuell svensk forskning om bedömning och betygsättning i det nuvarande systemet? c) Hur gör gymnasielärare i samhällskunskap när de bedömer och betygsätter elever? Till en början klargörs betygssystemets grunder genom att termerna kunskapssyn, bedömning och betygsättning behandlas utförligt ur ett skolperspektiv (i Del 1). Sverige införde ett mål-relaterat betygssystem under samma tidsperiod som en hel del andra länder i Europa. Som en del av det nya betygssystemet återfinns ett utvidgat kunskapsbegrepp, de fyra F:en (fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet) som en anpassning till dagens komplexa samhälle. I del 2 följer en sammanställning över aktuell utvärdering och forskning kring betygssystemets implementering och hantering idag. I nästa del (Del 3) behandlas den empiriska under-sökningens metod, genomförande och resultat. Den empiriska undersökningen är inspirerad av grundad teori och genomfördes med hjälp av åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer av samhällskunskapslärare på olika gymnasieskolor, med delvis olika skolhuvudmän, i en och samma stad. Intervjuerna varade i ca en timme, bandandes och transkriberades samt analyserades. Undersökningen visar att det bland informanterna finns en samsyn kring vikten av motivation och respons, kring viktiga ämnesområden och kunskapskvalitéer samt kring synen på kursplanen (för otydlig) och betygskriterierna (användbara). Flertalet informanter använder och lägger ganska stor vikt vid traditionella prov som bedömningsform. När det gäller betygs-underlaget skiftar det dels i innehåll och dels i hantering mellan lärarna. Hos några innefattar betygsunderlaget bara examinationer på specifika moment medan det hos andra omfattar även lektionsarbete. Personliga egenskaper påverkar inte betygsättningen men i tveksamma fall väljer ett par lärare att hellre fria än fälla elever. Några nämner också magkänsla som en faktor vid bedömningar. Sambedömning av elevprestationer används regelbundet av några lärare men inte av andra. Inte på någon skola förekommer det en organiserad sambedömning i samhälls-kunskap. Alla informanter är bekymrade över likvärdigheten och flera önskar arbeta mer med bland annat ämnesdiskussioner för att säkra en större likvärdighet. Flertalet kan även tänka sig att använda någon form av nationellt prov, förutsatt att det har en tydlig, betygsstödjande funktion. Slutligen konstateras utifrån sammanställningen av utvärderings- och forskningsresultat samt utifrån den empiriska undersökningen att vårt nuvarande betygssystems problematik kännetecknas av betygsinflation, skol- och programsegregering, bristande likvärdighet i betygsättningen, bristande ansvarstagande för likvärdighetsarbetet hos skolledningar, en ökad arbetsbelastning och förändrat läraruppdrag, oklarheter i styrdokument, brister i förankringen av kunskapssynen på skolor samt betygsfixering och fokusering på resultat istället för processer.

The purpose of this study is to determine which approach preschool teachers from a Reggio Emilia inspired preschool and a traditional preschool have on children, knowledge, learning and their own role in children’s learning. The two pedagogical approaches have different basic visions; Reggio Emilia follows the thoughts of Lori Malaguzzi and the traditional preschool follows the Swedish curriculum Lpfö 98. The main research questions asked were: What view on children, learning and knowledge does the preschool teacher from a Reggio Emilia inspired preschool have in comparison with a traditional preschool? Which role does the teacher believe that they should take regarding children’s learning? What differences and similarities can be identified in the teachers' perceptions? To carry out this study, I used a qualitative research method. I interviewed four preschool teachers, two from a Reggio Emilia inspired preschool and two from a traditionally operated preschool. The teachers’ approaches have been analyzed by a social constructionist view on the child, knowledge building, learning and the teacher's role. Dewey, Vygotskij and Freinet are the main theoreticians of the view on children and knowledge. Meanwhile modern researchers account for the theory regarding the role of teachers and the educational environment. The result of the study showed that all teachers had the same approach regarding children, knowledge, learning and their own role. My conclusion is that teachers' attitude permeates all activities and that it affects children's learning in the end. Although the pre-schools were conducted with different pedagogical approaches, this study revealed that there were no differences in teachers' ways of looking at the children, knowledge, learning and their own role in children’s learning.

Ämnet för denna studie är skolkultur. Syftet är att analysera Läroplanen för det svenska obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, med särskilt fokus på den ideologi som går att finna, samt hur skolans kultur - här i fråga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition påverkar synen på elever och utformandet av undervisningen. Studien är en innehållslig idéanalys. Det empiriska materialet består av Lpo 94 och mediapresentationer där det framgår hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet är hämtat under hösten 2007 i en västsvensk kommuns lokaltidning och från den aktuella kommunens hemsida. Analysen visar på att Lpo 94 fastslår en värdekonservativ undervisning med ett särskiljande. Individsynen är en autonom individ som går att definiera, vilket innebär rationalistiska synsätt. Kunskapssynen innebär att värden ses som objektiva och jämförbara med kunskap, vilket innebär objektivism. Den pedagogiska traditionen med barnet i centrum är fastslagen i det statligt bindande styrdokumentet, vilket innebär att den pedagog som sätter ämneskunskaper i centrum blir motarbetad och hamnar i ett utanförskap i en organisationskultur med gemensamt tänkande och handlande. Resultatet visar på att Lpo 94 tillvaratar rationalistiska synsätt och objektivism, vilket aktuella kulturvetenskapliga teorier radikalt tar avstånd till.

Syftet med denna uppsats är att genom en diskursiv textanalys undersöka hur utbildningen Svenska: språk, kultur och litteratur för lärare 120 hp, på Högskolan i Halmstad, korresponderar med den tilltänkta undervisningen i svenska A och B på gymnasiet utifrån de utbildningsreglerande texterna. För denna studie undersöks även vad det är för kunskap som lyfts fram som eftersträvansvärd i respektive nivås utbildningsreglerande texter.   Teoretisk utgångspunkt är diskursteori och metoden som används är en diskursiv brukstextanalys med komparativt inslag. Inom diskursteorin finns olika riktningar, och för denna uppsats används den anglosaxiska grenen av diskursteori och -analys. Inom denna metod finns vissa centrala begrepp. I denna studie har ekvivalenskedja, nodalpunkt, tecken, tillslutning och diskurs varit särskilt viktiga. En del av analysen syftar till att hitta eventuella hål och motsättningar i de utbildningsreglerande texterna.   Resultatet visade att korrespondensen mellan nivåerna var god på många punkter. Den tilltänkta svenskläraren får genom utbildningen kompetens att lära ut och hjälpa eleven att nå de mål som ämnesplan och kursplanerna i svenska A och B ger uttryck för. På ett plan var korrespondensen dock särskilt svag och resultatet visade att utbildningen för svensklärare på Högskolan i Halmstad inte tillgodoser kunskap i att individanpassa undervisning. Detta är en viktig och utmärkande del i de utbildningsreglerande texterna för gymnasiet. Den eftersträvansvärda kunskapen på respektive utbildningsnivå visade sig vara likartad. Kunskapssynen gav uttryck för ett dynamiskt kunskapsbegrepp.