Vi har genomfört en empirisk kvalitativ studie. Syftet med undersökningen var att identifiera Reggio Emilia filosofin i ett grundskolesammanhang. Vi genomförde intervjuer med fem lärare för att försöka skapa oss en bild av hur de tolkar och använder filosofin i sitt arbete. Vi kom fram till att det fanns vissa gemensamma nämnare framförallt i synen på kunskap, förhållningssättet till eleverna, inställningen till den synliga miljön, organisationen och vilka arbetssätt som premieras.

ABSTRAKTEkdahl, Ceit & Helleblad, Gosia (2010). Hållbart lärande åt alla. Hur bör skolan vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och bli aktivt deltagande samhällsmedborgare? (Sustainable learning for all. How should the educational system be designed in order to allow all individuals to develop their talents and strengths and in becoming actively participating citizens?). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.I detta examensarbete har vi undersökt hur skolan skulle kunna utvecklas för att skapa ett hållbart lärande för alla individer, vilket innebär en utvecklingsprocess där all energiåtgång under skolgången syftar till människans positiva utveckling som individ, demokratisk, aktivt deltagande samhällsmedborgare och aktör på arbetsmarknaden. Med utgångspunkt i kunskapsfält innefattande forskning, deklarationer, undersökningar, politiska direktiv och sakkunnigas uttalanden genomförde vi en undersökning baserad på kvalitativa djupintervjuer med personer som vi ansåg representera olika utbildningar, arbetspositioner och socioekonomiska förhållanden. Undersökningen resulterade i uppfångade av ett utvecklingsområde som dagens skola skulle behöva genomgå för att alla individer ska kunna ges förutsättningar för ett hållbart lärande.

Med återkommande frekvens debatteras i media huruvida slöjdämnet är relevant. Detta påverkar slöjdlärare i stor utsträckning, vilket inte minst syns på sociala medier. Den mediala debatten är ofta högröstad och språket känslomässigt. I uppsatsen undersöker jag vilken typ av diskurser i relation till kunskap som förekommer i debatten samt vad som konstitueras som (o)viktig kunskap i slöjdämnet. Syftet med uppsatsen är att synliggöra diskurser om slöjdämnet och mina forskningsfrågor delas i två delar. Den första behandlar hur konstitueras slöjdämnets kunskapsrelevans och dess koppling till samhället i två nyckeltexter. Den andra delen omfattar tre forskningsfrågor: Vilka diskurser framträder i mediedebatten om slöjdämnet, vad konstitueras som (o)viktig kunskap i dessa diskurser samt vad får detta för konsekvenser för slöjdämnet och slöjdlärarna? För att analysera den mediala debatten, har Faircloughs kritiska diskursanalys använts. Analysen startar med Susanne Nyströms ledare i Dagens Nyheter den 23 oktober 2023, därefter analyseras den respons som följer i andra texter. Resultatet visar att sättet skribenterna formulerar sig på i hög grad påverkar synen på slöjdämnet och att debatten inte är evidensbaserad utan handlar om skribenternas uppfattning om vad slöjdämnets kunskaper omfattar. Vidare framkommer ett antal diskurser i försvarandet av slöjdämnet. I dessa konstitueras slöjdkunskaper som relevant i relation till hållbarhet, en önskan om att minska avståndet mellan praktisk och teoretisk kunskap samt att de praktiska och finmotoriska kunskaperna som uppmärksammats på sistone hotas av en nedskärning av slöjdämnet. Genom att synliggöra diskurserna synliggörs greppet medierna använder sig av för att skapa opinion och analysen kan hjälpa slöjdlärare att positionera sig i förhållande till en förutfattad uppfattning om slöjden.

Förskolan ingår i det svenska skolväsendet och är första steget i det livslånga lärandet. Detta lärande ska ske genom ett medvetet bruk av lek, enligt läroplanen för förskolan. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur leken beskrivs på lokal nivå i förskolors dokument. Dessutom analyserades materialet utifrån barn- och kunskapssyn. En kommuns skolplan granskades. Förskolors hemsidor, arbetsplaner och kvalitetsredovisningar analyserades. Två intervjuer med ansvariga förskolechefer/rektorer genomfördes i samtalsform och några enkla frågor ställdes till pedagoger. Leken omnämndes på många olika sätt i dokument och intervjuer. Resultatet visade en tilltro till lekens värde, men den nämndes i stor utsträckning som ett medel för lärande, väldigt lite som viktig för sin egen skull. Den beskrevs som ett pedagogiskt redskap för att uppnå strävansmål inom språk, matematik, natur och teknik. Lekens innehåll, och hur man skapar förutsättningar för lek beskrevs väldigt lite i de undersökta förskolornas dokument. Den bild som framträdde vid granskningen visar att leken tenderar att tas för given på ett oreflekterat sätt. Även intervjuerna och enkäten gav samma bild. Arbetet pekar på behovet av att lyfta leken som ett eget målområde och samtidigt genomföra kompetensutveckling för att höja medvetenheten hos pedagogerna.

<p>Denna studie med titeln "Vad är kunskap? - en kvalitativ studie av synen på kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och Samhälle 1946 -1962" är en studie där undersökningens fokus var att beskriva synen på kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, där tryckta källor ligger till grund för resultatet. </p><p>Syftet med studien var att undersöka vilken syn på kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar från tidskriften Skola och Samhälle mellan åren 1946 – 1962. I analysarbetet använde jag mig av teorier om kunskap och egna frågeställningar om kunskapssyn. </p><p>Det jag kommit fram till är att synen på kunskap i skola och utbildning var vid denna tid vid och utan klara gränser. Tiden efter andra världskrigets slut och fram till grundskolans bildande var färgat av kunskapsteorin pragmatismen. Tydligt sågs även Deweys kunskapssyn i de pedagogiska idéerna som framhölls i de valda artiklarna.</p>

<p>Religionsämnets utformning har sedan 1950-60-talet varit en del av en större politisk debatt i Sverige. Dagens kursplan för kursen Religionskunskap A på gymnasiet visar att eleverna både skall studera religioner och (icke-religiösa) livsåskådningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket utrymme livsåskådningar har i några läromedel, samt hur livsåskådningarna beskrivs och vilken typ av kunskap om dessa som förmedlas.</p><p>Min hypotes är att livsåskådningar är underordnade religioner i de läromedel jag granskat. Definitionen av begreppet livsåskådning hämtas från Anders Jeffner. Forskningsläget visar att det bedrivits lite forskning om livsåskådningar i läromedel. Metoden har jag själv skapat med inspiration från Kjell Härenstam. Analysen av kunskapssynen har sin utgångspunkt från Härenstam och är uppdelad i den hermeneutiska och den positivistiska kunskapssynen.</p><p>Resultatet visar att livsåskådningar är underordnade religioner i samtliga läromedel, samt att beskrivningen av livsåskådningar i samtliga läromedel utom <em>Relief </em>bygger på den positivistiska kunskapssynen. ”Helheten” som finns när författarna beskriver kristendomen saknas vid beskrivningen av livsåskådningar, eleverna får i de läromedel jag granskat bara en fragmentarisk bild av livsåskådningarna. Detta trots att samtliga författare gör skillnad på begreppen religion och livsåskådning. Trots att kursplanerna idag inbjuder till en icke-konventionell religionsundervisning, så tar inte läromedel som används i dagens gymnasieskola den möjligheten.</p>

Denna studie med titeln "Vad är kunskap? - en kvalitativ studie av synen på kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och Samhälle 1946 -1962" är en studie där undersökningens fokus var att beskriva synen på kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, där tryckta källor ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka vilken syn på kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar från tidskriften Skola och Samhälle mellan åren 1946 – 1962. I analysarbetet använde jag mig av teorier om kunskap och egna frågeställningar om kunskapssyn. Det jag kommit fram till är att synen på kunskap i skola och utbildning var vid denna tid vid och utan klara gränser. Tiden efter andra världskrigets slut och fram till grundskolans bildande var färgat av kunskapsteorin pragmatismen. Tydligt sågs även Deweys kunskapssyn i de pedagogiska idéerna som framhölls i de valda artiklarna.

Religionsämnets utformning har sedan 1950-60-talet varit en del av en större politisk debatt i Sverige. Dagens kursplan för kursen Religionskunskap A på gymnasiet visar att eleverna både skall studera religioner och (icke-religiösa) livsåskådningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket utrymme livsåskådningar har i några läromedel, samt hur livsåskådningarna beskrivs och vilken typ av kunskap om dessa som förmedlas. Min hypotes är att livsåskådningar är underordnade religioner i de läromedel jag granskat. Definitionen av begreppet livsåskådning hämtas från Anders Jeffner. Forskningsläget visar att det bedrivits lite forskning om livsåskådningar i läromedel. Metoden har jag själv skapat med inspiration från Kjell Härenstam. Analysen av kunskapssynen har sin utgångspunkt från Härenstam och är uppdelad i den hermeneutiska och den positivistiska kunskapssynen. Resultatet visar att livsåskådningar är underordnade religioner i samtliga läromedel, samt att beskrivningen av livsåskådningar i samtliga läromedel utom Relief bygger på den positivistiska kunskapssynen. ”Helheten” som finns när författarna beskriver kristendomen saknas vid beskrivningen av livsåskådningar, eleverna får i de läromedel jag granskat bara en fragmentarisk bild av livsåskådningarna. Detta trots att samtliga författare gör skillnad på begreppen religion och livsåskådning. Trots att kursplanerna idag inbjuder till en icke-konventionell religionsundervisning, så tar inte läromedel som används i dagens gymnasieskola den möjligheten.

No description available.

Denna studie har undersökt fem svenska danslärares syn på och erfarenheter av relationer och meningsskapande i sitt arbete på gymnasiet. Studien undersökte utmaningar avseende inkluderande undervisningsmetoder baserade på lärarnas egna erfarenheter. Dessutom undersöktes lärarnas erfarenheter av rådande värderingar och normer baserade på traditioner för dansämnet, samhällets ideal och deras egna övertygelser. Studien intog ett relationellt perspektiv på undervisningen. De fem danslärarna undervisar i en eller flera genrer i gymnasieskolan främst, men de har också undervisat i andra pedagogiska sammanhang. Information samlades in genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer och analyserades därefter tematiskt. Syftet med analysen var att identifiera och beskriva variationer i undervisningsmetoder ur ett relationellt perspektiv, baserat på lärarens erfarenheter. Resultatanalysen visade på vikten av lyhördhet, respekt, ödmjukhet och framför allt en tillförlitlig lärar- och studentrelation där läraren bär ansvar att införliva dessa värden. Resultatet visade olika förhållningssätt bland lärarna vad gäller prioriteringar mellan ämnet och relationerna. Vidare framträdde olika dimensioner och djup av relationer beroende på lärarens beskrivningar av ansvar inom olika roller, till exempel mentorskap. Resultat visade att traditionella standarder för dansundervisning, såsom kunskapsöverföring genom rollerna som mästare och lärling, delvis problematiserades av lärarna. Däremot ansågs det vara viktigt för lärande, särskilt inom Dansteknik kurser. Kroppsideal, könskoder och normer som påverkade undervisningen kunde identifieras och beskrivas. Lärarnas uttalanden om dessa ideal, koder och normer analyserades och diskuterades utifrån tidigare forskning och litteratur inom ämnet. / This study investigated five Swedish dance teachers view on and experiences with relationships and meaning making within their work in upper secondary school. It examined challenges within inclusive teaching methods based on the teachers’ own experiences. Furthermore, it examined the teachers experiences with prevailing values and norms based on traditions of the dance subject, ideals of society and their own beliefs and conducts. The study took on a relational perspective of teaching. The five teachers teach in one or several genres in upper secondary school primarily, but they have also been teaching in other educational contexts. Information was gathered through qualitative semi-structured interviews and there after analyzed thematically. The aim of the analysis was to identify and to describe variations regarding teaching methods from a relational point of view, based on the teacher’s experiences. The results highlighted the importance of responsiveness, respect, humility and before all a trusting teacher-student relationship in which the teachers carry responsibility to implement. The results further showed different values among the teachers regarding priorities between the subject and the relations. Moreover, it showed different dimensions and depth of relationships depending on the teacher’s descriptions of responsibility within different roles, such as mentorship. Results showed that traditional standards of dance teaching, such as knowledge transfer through the roles of master and apprentice was problematized. Though it was also considered of importance for learning, especially within the courses of Dansteknik.  Body ideals, gender codes and norms that had an impact on teaching could be identified and described. The teachers` statements about these ideals, codes and norms was then analysed and discussed based on previous research and literature on the subjects.