Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att bidra med kunskap om hur lärare stödjer elevers förståelse av innehållet i faktatexter i årskurs 2. Därför har data i form av fyra lärarintervjuer analyserats med utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Studien är även inspirerad av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi. Studiens resultat visar att lärarna aktivt arbetar med faktatexter från årkurs 1. Tidigare forskning belyser att det är viktigt att undervisning av faktatexter inleds tidigt. Detta för att elever ska få möjlighet att lära sig att nyttja faktatexter och få förståelse för innehållet. Lärarna upplever att eleverna är motiverade samt nyfikna på att läsa faktatexter. Däremot är uppfattningen att begreppsförståelsen är det som kan vara svårt i undervisningen, då ord och begrepp kan hämma elevernas förståelse av textens innehåll. Lärarna belyser vikten av samtal och diskussion, om både textens begrepp och innehåll, för att ge eleverna möjligheten att förstå innehållet. / The purpose of this qualitative interview study is to contribute with knowledge about how teachers support students' understanding of the content of factual texts in year 2. Therefore, data in form of four teacher interviews were analysed, based on sociocultural theory. The study is also inspired by the qualitative research approach phenomenography. The study´s result shows that teachers are actively working with factual texts from grade 1. Previous research illuminates the importance of starting to teach about factual texts early. This, to give students the opportunity to learn how to use factual texts and to understand the content. The teachers experience that the students are motivated to read factual texts and are curious about them. The teacher's conception, however, is that the conceptual understanding can be difficult for students, since words and concepts can inhibit the students' understanding of the texts' content. The teachers then describe that conversation and discussion, about both concept and content of the text, as important to give the students the opportunity to understand the content.

För många elever, särskilt bland dem med svenska som andraspråk och dem från studieovana hem, är gapet stort mellan det språk de använder till vardags och det abstrakta, ämnesspecifika språk de möter i skolan. Språkets svårighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lära ämnesinnehåll och språk parallellt, vilket gagnar alla elever, men särskilt de grupper som nämndes ovan. Under senare år har svenska elevers resultat försämrats i internationella mätningar. Det heterogena klassrum läraren möter i Sverige idag ställer krav på undervisningen som lärare många gånger inte har beredskap för att möta. Syftet med denna studie att undersöka vilka fördelar som kan urskiljas med ett alternativt sätt att undervisa i ett heterogent klassrum på gymnasienivå. I denna studie handlar det specifikt om att arbeta med språk- och kunskapsutvecklande undervisning.Frågeställningarna lyder: Hur reflekterar läraren kring och arbetar med språk- och kunskapsutveckling i den långsiktiga planeringen s.k. macro-scaffolding? Hur synliggörs exempel på språklig stöttning ”i stunden” s.k. micro-scaffolding, och hur tänker läraren kring detta? Vilka fördelar respektive begränsningar upplever läraren av att arbeta språk- och kunskapsutvecklande?Språk- och kunskapsutvecklande undervisning baseras på sociokulturella teorier. I denna studie används i analysen av empirin bl.a. Vygotskijs (1978) närmaste utvecklingszon (zone of proximal development), tillsammans med Bruners (2006) teori om scaffolding. Studien är kvalitativ med fenomenologisk ansats och baseras på semi-strukturerade intervjuer med två lärare, tillsammans med observationer av deras undervisning. Lärarna betonar vikten av att aktivera sina elever språkligt på olika sätt, samtidigt som de bygger stödstrukturer kring dem. Detta görs både i planeringen och i klassrummet. Eleverna arbetar ofta i smågrupper för att stödja varandra, med instruktioner om hur detta arbete ska gå till. Lärarna är noga med att belysa nya ord och ämnesspecifika begrepp och använder sig av genrepedagogikens cirkelmodell för att stödja och explicitgöra för eleverna då de introduceras för nya texttyper. De betonar också vikten av att skapa en gemensam förståelsegrund bland eleverna då ett nytt arbetsområde/tema inleds. De ser båda positiva effekter för sina elever, t.ex. gällande måluppfyllelse och i förbättrade relationer. Som begränsning nämner de att språkinriktad undervisning är tidskrävande. Båda lärarna vill utvecklas vidare i denna pedagogik och önskar dessutom spridning bland kollegor. För att detta ska ske behövs, enligt lärarna, lämplig fortbildning och samarbete mellan ämneslärare och språklärare.Denna studie ger en inblick i hur språk-och kunskapsutvecklande undervisning kan se ut och upplevas i arbetet med elever i högre stadier. Den information som framgick av resultatet kan bidra med infallsvinklar för lärare och andra som vill utveckla språk- och kunskapsutvecklande undervisning bland äldre elever.Språk- och kunskapsutvecklande undervisning är ett sätt att stödja språkkänsliga elever i att utveckla språk och ämneskunskaper parallellt i skolan. Därför kan studiens resultat föras till specialpedagogik som förebyggande arbete och till det kompensatoriska uppdrag som skolan har (Nilholm, 2012).

Lärares kompetens är avgörande för att kunna bedriva god undervisning för elever i svårigheter, men överlag är kunskapen låg när det gäller elever med språkstörning. Vårt syfte med denna studie har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva olika yrkesgruppers uppfattningar om språkstörning men också att lyfta fram hur en språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan se ut för eleverna. Ytterligare ett syfte har varit att fokusera på framgångsfaktorer som kan bidra till att elever undviker skolmisslyckanden. Vi har valt att skriva en kvalitativ uppsats eftersom vi ville få fatt på uppfattningar som olika yrkesgrupper såsom; speciallärare, logopeder och talpedagoger har. Vi genomförde vår undersökning genom grupp/parintervjuer och observationer. Vi valde att göra ett strategiskt urval då vi ville möta olika yrkesgrupper som hade stor erfarenhet av vårt intresseområde. Därför besökte vi två tal- och språkklasser. Vi intervjuade även personer som driver ett projekt för att hitta hållbara metoder som gynnar elevgruppen. Deltagarna beskrev elevgruppens svårigheter med språket som svårt med språkförståelsen, uttal, litet ordförråd, ordmobiliseringssvårigheter, litet arbetsminne och behov av struktur. De poängterade att en anpassad undervisning är viktig och de genomför den med hjälp av ord- och begreppsförklaringar, ger eleverna förförståelse, repetition och bildstöd. De framgångsfaktorer som deltagarna framhöll var vikten av repetition, goda relationer och ett gott samarbete kollegor emellan. Det sociokulturella perspektivet genomsyrar vår studie på så sätt att samspel är viktigt för att lärande ska ske och detta syns på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Även känslan av sammanhang [KASAM]blir synligt genom att deltagarna gör undervisningen begriplig genom mycket bildstöd, gör den hanterbar genom relationerna och slutligen meningsfull genom samspelet.

Den svenska skolan har fått en allt större andel elever som inte klarar kunskapskraven i matematik. Ett sätt att höja måluppfyllelsen i matematik kan vara att organisera undervisningen på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt läromedlet Singma kan ge lärare stöttning att organisera och genomföra en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i matematik. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats använts. Vi har genomfört en läromedelsanalys samt intervjuat och observerat fyra lärare som använder Singma i sin undervisning. Studiens resultat analyserades utifrån de sociokulturella och relationella perspektiven på lärande. I det sociokulturella perspektivet ligger tyngdpunkten på kommunikation, att lära i interaktion, och användning av olika fysiska redskap. Studien visar att Singmas struktur gynnar en inkluderande undervisning då språklig stöttning, kontext och interaktion ingår i varje lektion. Singma har förutsättningar för att stötta lärare i att organisera och genomföra en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i matematik, men att det krävs en medvetenhet hos lärare om vad språk- och kunskapsutvecklande undervisning ska innehålla. Resultatet visar att lärarna i studien använder läromedlet på olika vis, vilket gör att undervisningen i de observerade klassrummen får olika karaktär. Studien visar att ju noggrannare läraren organiserar lektionen efter Singmas struktur för den observerade lektionen, desto mer språk- och kunskapsutvecklande är undervisningen.

Syftet med studien är att bilda kunskap om nyanländas relation till det svenska bildämnet i årskurs 7–9. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med inriktning på bemötande av språkliga utmaningar i bildämnet samt hur nyanländas relation till bildämnet påverkas av kulturell bakgrund. Innehållsanalys av studiens empiri har genomförts med en hermeneutisk metod. Resultatet visar att respondenterna anser att deras bristande språkkunskap är den största barriären i bildsalen och tycker att utveckling av återkopplande kommunikation och stöd av olika hjälpmedel skulle vara den bästa stöttningen för dem.Studiens metod gav interkulturella möten, vilka blev en praktisk övning i ett bild- och språksamtal. En arbetsmetod som kommit ur förhöjd kunskap om ämnets språkliga och kulturella utmaningar samt en ökad förståelse för vikten av kommunikation i den nya kontexten.Förslag på fortsatt forskning är en längre, liknande studie som även innefattar att förslagen till förbättringar skulle implementeras och utvärderas i bildundervisningen löpandes under studiens gång med ett resultat som visar hur undervisningen har utvecklats.

The purpose of this study is to examine teachers’ perceptions of language development in social studies. Questions that will try to be answered are: How do teachers in social studies regarding grades 4-6 account for pupils’ language development in planning, teaching and grading? What difficulties do teachers experience while working with language development? What kind of support do teachers feel that they need in order to work effectively with language development? Research has showed that language is our primary tool for learning in all subjects. A language developing education is contextual, contains scaffolding and a lot of opportunities for interaction. Teachers have an important role to play in creating context that benefits pupils’ knowledge, linguistic and personal development. Earlier studies have showed that many teachers lack competence in how to work with language and knowledge development. This study concludes that teachers take into account pupils’ prior knowledge and that they understand the importance of working with different methods based on interaction and scaffolding to develop their pupils’ subject and linguistic capability. The main difficulty that teachers reported was the difficulty in adapting the education to the pupils’ different abilities. They also acknowledged the development of the specialized school language with its abstract words as a difficulty. Teachers reported that the best support in this process was collegial learning, internal education and language development models/tools.

No description available.