No description available.

Detta arbete är ett resultat av en deskriptiv undersökning om lärares arbete i mångkulturell skola. Med utgångspunkt från arbetets syften och problemformulering formulerades enkätfrågor som besvarades av 29 lärare på tre skolor. Frågorna handlar främst om på vilka/vilket sätt lärare använder ett interkulturellt arbetssätt i undervisning och bedömning samt vilka problem och möjligheter verksamheten kan innebära. Resultatet visar att lärarna är väl medvetna om vad ett interkulturellt arbetssätt innebär. Samtliga lärare uppger att de i sin undervisning och bedömning av elever med annan bakgrund i något avseende anpassar verksamheten efter behoven även om metoderna varierar från person till person. Lärarna är överens om att arbetssättet innebär såväl problem som möjligheter. / This is the product of a descriptive study about teaching in multicultural schools. With regards to my purpose and leading question, aquestionnaire was distributed and answered by 29 teachers in three schools. The questions focused teachers' opinion on an intercultural teaching and its possibilities and problems. The results show that teachers are well aware of the meaning of an intercultural teaching. They claim that they in their teaching and assessment of students with different cultural backgrounds adjust their activities regarding the students needs, in different ways. The teachers all agrees that an intercultural teaching imply problems as well as possibilities.

En kvalitativ studie där syftet är att undersöka förskollärare och barnskötares uppfattningar av fenomenet interkulturellt arbetssätt. Studiens forskningsfrågor är: Hur uppfattar pedagoger att de arbetar med interkulturalitet? Vilka olika uppfattningar om hur de vill arbeta med interkulturalitet ger pedagogerna uttryck? Studien utgår från en fenomenografisk ansats där uppfattningar är det centrala begreppet. Empirin samlas in genom halvstrukturerade intervjuer där två barnskötare och 3 förskollärare intervjuades. Utifrån empirin bildades fyra kategorier: Uppfattningar om utmaningar med flerspråkighet, Uppfattningar om samverkan, Uppfattningar om hur deltagarna vill arbetat med språket, och Uppfattningar om hurdeltagarna vill arbetar med kultur och traditioner. Resultatet visar på varierande uppfattningar om hur de arbetar interkulturellt samt hur de vill arbeta interkulturellt. Studiens slutats är att deltagarna vill arbeta mer med barns olika kulturer och traditioner i förskolan.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för vilka arbetssätt pedagoger i förskolan använder sig av i arbetet med flerspråkiga barn och deras språkutveckling. Detta examensarbete är en kvalitativ studie som bygger på sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger från tre olika förskolor. I studien används ett sociokulturellt perspektiv samt begreppen proximal utvecklingszon och mediering. I studiens resultat framhäver pedagogerna att flerspråkigheten bidrar med mycket i verksamheten, som t.ex. att barn och pedagoger lär av varandra om varandras olikheter och det skapas en gemenskap där barn kan känna en stolthet över sitt ursprung. Pedagogerna betonar vikten av att visa respekt för allas språk och kulturer för att bekräfta och skapa en trygghet för barnen. Man använder sig mycket av kroppsspråk, teckenstöd och mimik som en del av ett medierat lärande för att underlätta vardagen för de flerspråkiga barnen. Konkret material, så som bilder, böcker, figurer och dockor är ett annat inslag som används flitigt av pedagogerna. Föräldrar är en annan aspekt som integreras starkt i flera av verksamheterna som en medierad kulturell förståelse.I studien finns det olika uppfattningar kring de flerspråkiga personalens användande av olika språk. Det råder även olika tankar kring huruvida barnen skalla få använda sig av sina modersmål i samspel med varandra. Pedagogerna i studien är positivt inställda till modersmålsstöd men de uppger en brist i samarbetet med modersmålspedagogerna.

Syftet med studien är att bilda kunskap om nyanländas relation till det svenska bildämnet i årskurs 7–9. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med inriktning på bemötande av språkliga utmaningar i bildämnet samt hur nyanländas relation till bildämnet påverkas av kulturell bakgrund. Innehållsanalys av studiens empiri har genomförts med en hermeneutisk metod. Resultatet visar att respondenterna anser att deras bristande språkkunskap är den största barriären i bildsalen och tycker att utveckling av återkopplande kommunikation och stöd av olika hjälpmedel skulle vara den bästa stöttningen för dem.Studiens metod gav interkulturella möten, vilka blev en praktisk övning i ett bild- och språksamtal. En arbetsmetod som kommit ur förhöjd kunskap om ämnets språkliga och kulturella utmaningar samt en ökad förståelse för vikten av kommunikation i den nya kontexten.Förslag på fortsatt forskning är en längre, liknande studie som även innefattar att förslagen till förbättringar skulle implementeras och utvärderas i bildundervisningen löpandes under studiens gång med ett resultat som visar hur undervisningen har utvecklats.

In this thesis, a study was made of four teachers’ perception and application of an intercultural perspective in their teaching practice. The purpose was to investigate how the teachers describe to use an intercultural approach in teaching situations and how they achieve it in social studies. The study aimed to answer the questions below: - How do the teachers perceive the concepts of multicultural, multicultural education and intercultural approach and what do they assume is the purpose of an intercultural approach? - How do the teachers adapt teaching from an intercultural perspective? * - Which advantages and difficulties/hindrance do the teachers consider occur in the enabling of an intercultural approach? - In which way do the teachers make an intercultural approach possible in their teaching practice in social studies? The methods used to answer these questions where qualitative one-on-one interviews and observations of the teachers during class in social studies. The theories used to analyse the material was based on theories on different intercultural approaches and strategies in teaching and the frame factor theory. As a conclusion, this study finds that the teachers in the study are aware of the possibilities and benefits of an intercultural approach. Furthermore, the results show that the way the intercultural approach is utilized in the teaching practice differs from teacher to teacher and that the teachers focus on similar and different aspect of the intercultural approach. However, this study also shows that they teachers feel various difficulties working with an intercultural approach such as the schools’ resources and teaching in different matters and contexts. Which is consistent with previous research?