Programmatic - en ny teknik baserad på maskininlärning som kombinerar algoritmer med data möjliggör för automatisering, optimering och effektivisering av display-annonsering på internet. Ny teknik innebär dock många utmaningar, framförallt att utveckla kunskap för hantering av den. Fler och fler medieföretag erbjuder programmatiska köp och studien ämnar därför att undersöka hur kunskapen för programmatic har skapats hos dessa. Studien utgår från Nonaka och Takeuchis (1995) femfasmodell för kunskapsutveckling och beskrivning av fyra typer av kunskapsomvandling. Studien har sedan tillämpat en kvalitativ forskningsmetod genom semi-strukturerade intervjuer, varvid intervjuformatet sedan har applicerats i sex intervjuer med personer från fem olika medieföretag i Sverige. Empiri har delats upp baserat på intervjutillfälle och analysen har struktureras utifrån analysmodellens fem faser, med fokus på hur kunskap om programmatic har utvecklats hos bolagen. Slutsatsen är att femfasmodellen går att tillämpa på kunskapen om programmatic i den mån att faserna kan förklara de processer som leder till kunskap. Respondenternas skapande av kunskap identifieras däremot inte följa den kronologiska ordning teorin föreslår.

<p>Schacket har sitt ursprung i Indien på 500-talet. Spelets karaktär har fascinerat människan genom tiderna. Mångamatematiker har analyserat spelet samt utvecklat problem knutna till det. I detta examensarbete analyserar vi destudier som undersökt om det finns en koppling mellan schackspelande och matematiklärande. Vi har ävenanalyserat studier som har undersökt om det finns en koppling mellan schackspelande och lärande i andraskolämnen. Det visar sig att det inte gjorts så många vetenskapliga studier för att undersöka dessa kopplingar. Deflesta av de studier som genomförts kvalificeras som kvasistudier. Flera studier visar att det inte finns någon tydligkoppling mellan schackspelande och matematiklärande. I vår litteraturstudie kan vi inte se att denna koppling finns,men vi anar dock att den finns. Vi hoppas att det i framtiden genomförs mer vetenskaplig forskning inom området.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Detta examensarbete handlar om gymnasieelevers kunskapsutveckling i skolämnet engelska sett ut ett 10 års perspektiv, från 1997 till 2006. Undersökningens huvudsyfte har varit att granska kunskapsutvecklingen bland gymnasieelever i engelska. Detta har gjorts genom en dokumentanalys av Skolverkets rapporter om elevers resultat på det nationella provet i Engelska A under åren 1997-2006. I denna studie har även jämförelser gjorts mellan elevers kursbetyg och provbetyg samt kvinnors och mäns provresultat i Engelska A. Ett andra syfte har varit att granska yrkesverksamma lärares uppfattningar kring gymnasieelevers kunskapsutveckling i engelska och även uppfattningar kring det nationella provets utformning och användande. Detta gjordes genom en intervjustudie med sex gymnasielärare verksamma på tre olika gymnasieskolor.</p><p>Teoretiska utgångspunkter har dels varit tidigare forskning kring det nationella provets utformning och användning dels att undersöka engelskans ställning i de tidigare läroplanerna för att utifrån detta förstå hur engelskan som skolämne används idag.</p><p>Vår studie av Skolverkets rapporter om det nationella provets resultat visade att eleverna har störst svårigheter med att klara uppsatsdelen. Samtliga informanter i vår intervjustudie bekräftar detta genom att hävda att grammatiken är den del som elever har blivit klart sämre i. Vissa informanter menar dock att det har utvecklats till det bättre när det gäller den muntliga kommunikationen.</p><p>Vidare visade våra studier att det fanns stora variationer i det nationella provets användning. Sammantaget klarar elever på de yrkesförberedande programmen proven klart sämre under samtliga år än de elever som går på de teoretiska programmen. Vår dokumentanalys visade att elever på det naturvetenskapliga respektive samhällsvetenskapliga programmet har ett mycket bättre resultat än rikssnittet i jämförelse med elever på barn och fritidsprogrammet och byggprogrammet.</p><p>När det gäller skillnaden mellan kvinnors och mäns resultat visade det sig att kvinnor har lättare att klara uppgifter med egenproducerade svar medan män har lättare att klara uppgifter såsom matchningsuppgifter.</p><p>För att öka elevers rätt till en likvärdig undervisning och rätt till en möjlighet att utveckla sina kunskaper så mycket som möjligt krävs ett mer utvecklat samarbete lärare och skolor emellan. Det måste föras en kontinuerlig dialog kring ämnesinnehåll och betyg och bedömning för att på så sätt minimera risken för orättvis bedömning.</p>

<p>Language is the basis for all communication. Man needs a rich and nuanced language to understand and be understood. With a new language is a new culture, a new identity and a new need to be included in a community. Language develops only if it is used. The use of the language through conversation, reading and writing, working in various forms, gives the student capability to process the inflow of a future outflow.</p><p>Arian Asinger is the author of this essay written at Södertörn University spring semester 2009. Instructor for the paper has been Per Sundgren. The essay has been named "Inflow - processing - output. A study of language- and knowledge based development approach in international classes".</p><p>This work puts forward four teachers teaching methods in international classes in a school in central Sweden. With international classes meant preparation classes to newly arrived refugees and immigrants with a different mother tongue than Swedish. The main purpose of this study is to present the teaching methods of research considers the promotion of pupils' learning and language skills development. This has been lodged against the teachers working in reality and what teaching methods they use.</p><p>The material is collected from a qualitative research through interviews. The result is then analyzed against previous research which shows differences in teaching methods and educational philosophy which might depend on teachers' educational background in the subject Swedish as a second language.</p>

<p>The purpose with this paper is to find out how the knowledge development is functioning within the hotel industry and if it would be possible to implement Knowledge Management as a strategy.</p><p>The procedure used during the method part is a case study, with semi structured interviews. The method of reasoning during this paper has been abduction this is because the approach to this research has oscillated between both a deduction and a induction approach.</p><p>The theories that this paper have been based upon is Mr I Nonaka’s thoughts around the four modes of knowledge; Socialization, Externalization, Combination and Internalization. The four different modes are comparable to four different ways of learning that are separate from each other but at the same time connected through a knowledge spiral which makes it possible for the four modes to collaborate as a unit of knowledge.</p><p>Six interviews have been carried out for the empirics, the interviews all came from different fields of work. During the interviews almost all of the personnel asked where positive to knowledge development and knowledge exchange both within the hotel and with the outside. The only exception was the cleaner who only was focused on a internalization mode of learning. The interviews also showed that the there is a will amongst almost all personnel to take part in the procedure of all the knowledge modes but the monetary aspect and the lack of time makes it harder for them to do so.</p><p>The result of the analysis of this paper is that the hotel where the case study was made was that, if used the hotel could benefit from a knowledge management strategy but it is nothing they implement in their management of the hotel today.Also shown in the analysis is that if the knowledge management strategy is supposed to be successful within the hotel and make them save both money and time all different fields of work within the hotel must be involved and time must be invested to save time. But most important of all the management must realize how much power there is in knowledge.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt rektorer för förskoleklasser och till och med årskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlärning, samt vilka strategier och metoder de använder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgången framställs olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. Här redogörs även för rektorsuppdraget och vilka ansvarsområde som gäller för rektorerna. Undersökningen består av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgår det att rektorernas möjlighet till att påverka elevers rörelse är god. Rektorerna använder personalens kompetens tillsammans med närmiljön för att ge eleverna möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. Respondenterna är eniga om att daglig fysisk aktivitet gagnar lärandet och samtliga anser att fysisk aktivitet är viktigt för eleverna - det bidrar till ett såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande.</p>

<p>Abstract</p><p>What do the pupils really learn in school? What do the pupils know before they begin school</p><p>and what knowledge do they have when they graduate form 5 and should have achieved the</p><p>goals? I chose to interview some pupils in the end of nursery school and some pupils in the</p><p>end of form 5. To limit myself I chose the subject space, because I think most pupils think</p><p>that space is an interesting subject. The result of my examination was that pupils in nursery</p><p>school have many different thoughts and previous knowledge about space, often on the basis</p><p>of what they have seen themselves, and that some of the pupils in form 5 have some more</p><p>developed knowledge while some pupils still got the skill as a nursery school pupil. My</p><p>examination shows that some pupils have learned surprisingly little, bearing in mind that they</p><p>have been in school for five years.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Vad lär sig egentligen eleverna i skolan? Vad kan eleverna innan de börjar skolan och vad har</p><p>de för kunskaper när de går ur årskurs 5 och ska ha uppnått målen? Jag valde att intervjua</p><p>några elever som går i slutet av förskoleklassen och några elever som går i slutet av årskurs 5.</p><p>För att begränsa mig valde jag rymden eftersom jag tror att de flesta elever tycker att det är ett</p><p>intressant område. Resultatet av undersökningen blev att eleverna i förskoleklassen har många</p><p>olika tankar och förkunskaper, ofta utifrån vad de själva sett, och att några elever i årskurs 5</p><p>har något mer utvecklade kunskaper medan några elever fortfarande är kvar på förskolenivån i</p><p>sitt kunnande i vissa frågor. Med tanke på att de har gått i skolan i fem år har de enligt min</p><p>undersökning lärt sig förvånansvärt lite.</p>

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt rektorer för förskoleklasser och till och med årskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlärning, samt vilka strategier och metoder de använder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgången framställs olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. Här redogörs även för rektorsuppdraget och vilka ansvarsområde som gäller för rektorerna. Undersökningen består av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgår det att rektorernas möjlighet till att påverka elevers rörelse är god. Rektorerna använder personalens kompetens tillsammans med närmiljön för att ge eleverna möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. Respondenterna är eniga om att daglig fysisk aktivitet gagnar lärandet och samtliga anser att fysisk aktivitet är viktigt för eleverna - det bidrar till ett såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande.

Sammanfattning Detta examensarbete handlar om gymnasieelevers kunskapsutveckling i skolämnet engelska sett ut ett 10 års perspektiv, från 1997 till 2006. Undersökningens huvudsyfte har varit att granska kunskapsutvecklingen bland gymnasieelever i engelska. Detta har gjorts genom en dokumentanalys av Skolverkets rapporter om elevers resultat på det nationella provet i Engelska A under åren 1997-2006. I denna studie har även jämförelser gjorts mellan elevers kursbetyg och provbetyg samt kvinnors och mäns provresultat i Engelska A. Ett andra syfte har varit att granska yrkesverksamma lärares uppfattningar kring gymnasieelevers kunskapsutveckling i engelska och även uppfattningar kring det nationella provets utformning och användande. Detta gjordes genom en intervjustudie med sex gymnasielärare verksamma på tre olika gymnasieskolor. Teoretiska utgångspunkter har dels varit tidigare forskning kring det nationella provets utformning och användning dels att undersöka engelskans ställning i de tidigare läroplanerna för att utifrån detta förstå hur engelskan som skolämne används idag. Vår studie av Skolverkets rapporter om det nationella provets resultat visade att eleverna har störst svårigheter med att klara uppsatsdelen. Samtliga informanter i vår intervjustudie bekräftar detta genom att hävda att grammatiken är den del som elever har blivit klart sämre i. Vissa informanter menar dock att det har utvecklats till det bättre när det gäller den muntliga kommunikationen. Vidare visade våra studier att det fanns stora variationer i det nationella provets användning. Sammantaget klarar elever på de yrkesförberedande programmen proven klart sämre under samtliga år än de elever som går på de teoretiska programmen. Vår dokumentanalys visade att elever på det naturvetenskapliga respektive samhällsvetenskapliga programmet har ett mycket bättre resultat än rikssnittet i jämförelse med elever på barn och fritidsprogrammet och byggprogrammet. När det gäller skillnaden mellan kvinnors och mäns resultat visade det sig att kvinnor har lättare att klara uppgifter med egenproducerade svar medan män har lättare att klara uppgifter såsom matchningsuppgifter. För att öka elevers rätt till en likvärdig undervisning och rätt till en möjlighet att utveckla sina kunskaper så mycket som möjligt krävs ett mer utvecklat samarbete lärare och skolor emellan. Det måste föras en kontinuerlig dialog kring ämnesinnehåll och betyg och bedömning för att på så sätt minimera risken för orättvis bedömning.

The purpose with this paper is to find out how the knowledge development is functioning within the hotel industry and if it would be possible to implement Knowledge Management as a strategy. The procedure used during the method part is a case study, with semi structured interviews. The method of reasoning during this paper has been abduction this is because the approach to this research has oscillated between both a deduction and a induction approach. The theories that this paper have been based upon is Mr I Nonaka’s thoughts around the four modes of knowledge; Socialization, Externalization, Combination and Internalization. The four different modes are comparable to four different ways of learning that are separate from each other but at the same time connected through a knowledge spiral which makes it possible for the four modes to collaborate as a unit of knowledge. Six interviews have been carried out for the empirics, the interviews all came from different fields of work. During the interviews almost all of the personnel asked where positive to knowledge development and knowledge exchange both within the hotel and with the outside. The only exception was the cleaner who only was focused on a internalization mode of learning. The interviews also showed that the there is a will amongst almost all personnel to take part in the procedure of all the knowledge modes but the monetary aspect and the lack of time makes it harder for them to do so. The result of the analysis of this paper is that the hotel where the case study was made was that, if used the hotel could benefit from a knowledge management strategy but it is nothing they implement in their management of the hotel today.Also shown in the analysis is that if the knowledge management strategy is supposed to be successful within the hotel and make them save both money and time all different fields of work within the hotel must be involved and time must be invested to save time. But most important of all the management must realize how much power there is in knowledge.