No description available.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur modersmålsunder-visningen är utformad och hur modersmålslärare och elever uppfattar modersmålsunder-visningens utformning och betydelse för kunskapsutveckling i andra skolämnen. Som underlag till vår undersökning har vi genomfört observationer och intervjuer med fyra modersmålslärare och deras elever på två skolor i Malmö. Resultatet analyserades och diskuterades utifrån relevanta teorier för vår undersökning. För att uppnå vårt syfte ställde vi följande frågor:1.Hur bedrivs modersmålsundervisningen? 2.Hur planerar lärarna sin undervisning? 3.Vilken funktion anser lärarna att modersmålsundervisningen har för elevernas lärande i andra skolämnen? 4.Vilken koppling gör eleverna mellan modersmålsundervisningen och lärandet i andra skolämnen? Vårt resultat har visat att de modersmålslärare, som är bekanta med och följer kursplanen för modersmål är mer medvetna om vilken stor roll modersmåls-undervisningen har för elevernas kunskapsutveckling i andra skolämnen, samt vilka positiva effekter detta kan föra med sig. Dessa lärare stöter på många hinder i sitt arbete men trots detta arbetar de på ett utvecklande arbetssätt och strävar också efter ett nära samarbete med deras svenska kollegor.

Denna studie genomfördes med syfte att få en ökad förståelse över hur matematiksamtal kan användas i undervisningen och om samtalen påverkar elever. Studien grundar sig på tidigare forskning och en uppbyggnad av matematiksamtal som kan användas som mall för samtalets struktur. Studien genomfördes med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer. För att få delta i en intervju skulle deltagarna ha undervisat matematik i de lägre åldrarna. Genom ett målstyrt tillsammans med ett bekvämlighetsurval valdes deltagarna ut till denna studie. Urvalet bestod av fyra lärare med erfarenhet som sträckte sig från 2,5 år ända upp till över 40 år. Insamlingen av dataan skedde med hjälp av individuella semistrukturerade intervjuer där lärarna fick dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser som de hade varit med om under sin yrkesmässiga karriär. Valet av semistrukturerade intervjuer gjorde det möjligt för lärarna att dela med sig och berätta om upplevelser som sträckte sig bortom intervjuguiden som användes. Efter genomförda intervjuer transkriberades all data för att sedan analyseras med hjälp av tematisk analys. Vid analysen av den insamlade datan kunde olika teman urskiljas som kom att ligga till grund för resultatet. Resultatet visade att alla fyra lärare hade använt sig av matematiksamtal i undervisningen någon gång, vissa oftare än andra. Lärarna beskriv sina tillvägagångssätt och förklarade hur en lektion med matematiksamtal kunde se ut. Samtliga ansåg att matematiksamtal var ett väldigt bra arbetssätt att använda sig av i undervisningen. Deltagarna var positiva till att samtalen var bra för eleverna och samtliga ansåg det som en viktigt kunskapskälla. Några lärare beskrev hur de hade upplevt en skillnad i elevernas engagemang, oftast blev eleverna mer intresserade och deltog mer aktivt i undervisningen när lärarna använde sig av matematiksamtal. Resultatet visade också att elever kan lära sig väldigt mycket av varandra. Även detta var något som lärarna som deltog i studien hade upplevt. Under intervjuerna nämnde lärarna att eleverna ibland kan lära sig minst lika bra, om inte bättre, av att samtala och lära av varandra. Sist visade resultatet även att lärare spelar en stor roll i huruvida matematiksamtalen faktiskt lyckas eller inte. Det är väldigt viktigt att lärare är väl förberedda och har en tydlig planering för att få till lärorika samtal. En lärare som har en bra relation till sina elever har också bättre förutsättningar för att lyckas med sina matematiska samtal.

Kunskapsöversiktens syfte är att med hjälp av befintlig forskning, analysera och granska hur digitala verktyg påverkar elevers motivation i skrivutvecklingen. Vår frågeställning i denna kunskapsöversikt är följande: Hur påverkas elevernas motivation kring skrivutveckling av att använda digitala verktyg?Som metod har vi använts oss av systematisk undersökning. Vi valde artiklar utifrån en noggrann sökprocess genom två olika databaser ERIC och ERC. Resultaten visar att digitala verktyg gynnar elevernas motivation och skrivutveckling genom feedback, kollaborativt lärande och att elevernas skrivkvalité ökade. Digitala verktyg tillför även utmaningar i undervisningen som brist på erfarenhet och kunskap, samt tidsbegränsning.

Elever med svenska som andraspråk uppnårbetydligt sämre resultat i matematik än elever som har svenska som modersmål. I detta arbete undersöks orsakerna till varför de inte presterar bättre och huruvida modersmålsundervisningen är gynnsam för dessa elever. Metoden som har använts i denna undersökning är litteraturstudie och intervju med fem olika lärare, såsom matematiklärare och tvåspråkiga lärare. Det framkom att språket har en avgörande betydelse förelevernas kunskapsutveckling och att stöd i deras förstaspråk innebar stora framsteg i matematik. Utöver det faktum att det är möjligt att uppnå goda resultat, kan modersmål dessutom handla om en stärkt självkänsla och etnisk identitet. En god kommunikation och samarbete mellan modersmålslärare och ämneslärare kan bidra till elevens utveckling i matematik.

Enligt ett sociokulturellt perspektiv är språk och tanke varandras förutsättningar, samtidigt som kunskaper och språk utvecklas i samspel med andra. Muntlig interaktion är därmed viktig för elevers språk- och kunskapsutveckling men avgörande för flerspråkiga elever. Detta ställer höga krav på lärarens utformning av undervisning samt det utrymme som ges för muntlig interaktion. Skolinspektionens granskning visar dock att det råder stor brist gällande undervisning i det flerspråkiga klassrummet, vilket hämmar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka, sammanställa och presentera forskning som behandlar muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet. Frågeställningarna som relaterar till syftet utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och lyder: Vilken betydelse har muntlig interaktion för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling? Vilka faktorer påverkar utrymmet för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet? Studien är en litteraturstudie som bygger på nationell och internationell forskning i form av vetenskapliga artiklar, avhandlingar, konferensbidrag, forskningsrapport samt vetenskapligt baserade böcker.   Resultatet visar att muntlig interaktion har betydelse för flera olika aspekter inom språk- och kunskapsutveckling, bland annat för den kognitiva utvecklingen och för identitetsskapande processer. Vidare framgår att lärarens inställning, val av interaktionsformer samt gruppformatering är avgörande faktorer för hur utrymmet för muntlig interaktion möjliggörs och för flerspråkiga elevers möjlighet att nå språk- och kunskapsutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka det laborativa arbetsmaterialets förekomst i matematikundervisningen och ta reda på hur lärare förhåller sig till materialet och användandet av detta i årskurserna 1-3. Undersökningen är huvudsakligen en kvalitativ studie som bygger på 7 enkätfrågor ställda till lärare i lågstadiet. Min undersökning visar att laborativt arbetsmaterial förekommer i matematikundervisningen och används vid genomgångar av lärarna samt vid behov av både elever och lärare. Materialet är både roligt att använda och ett stöd för lärandet. Vissa tyckte dock att det kunde vara jobbigt att plocka fram och städa undan och att eleverna ibland lekte med det. Lärarna gav exempel på kopplingar till läroplanen och de tillfrågade lärarna upplever sig ha tillräcklig kompetens för att kunna bedriva god undervisning för främjandet av elevernas kunskapsutveckling inom ämnet matematik. Det var dock viktigt med ett fungerande erfarenhetsutbyte i arbetslaget samt möjlighet till fortbildning vid behov.

<h1>Abstract</h1><p> </p><p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika former av kunskaper några lärare strävar efter att deras elever utvecklar genom litteraturen. Undersökningen är baserad på intervjuer med sex olika lärare som alla undervisar på gymnasiekursen Svenska B.</p><p>Resultaten visar att lärarnas olika kunskapssyn och elevsyn, gör att de kan delas in i två olika grupper. Den ena gruppen av lärare ser inte sina elever som potentiella kunskapskällor och är starka anhängare av antologiläsning med tillhörande instuderingsfrågor. Dessa lärare ser epokkunskap och kunskap i form av allmänbildning som prioriterad kunskap att utveckla genom litteraturen. Den undervisning de bedriver är kronologisk och lärarstyrd. Eftersom eleverna i första hand erbjuds läsning i antologifrom läser de få eller inga hela verk alls. Dessa lärare kan även antas utforma sin undervisning i första hand efter kursmålen i Svenska B.</p><p>Den andra gruppen kategoriseras av det faktum att de ser mötet mellan texten och eleven som gemensam potentiell kunskapskälla. De prioriterar att arbeta med att eleverna främst ska utveckla kunskaper om sig själva och andra genom litteraturen, men strävar även efter att utveckla färdighetskunskap i form av läsande och skrivande. De arbetar inte kronologiskt och de använder sig i väldigt liten grad av antologiläsning, utan väljer istället fullständiga texter från olika epoker.  Lärarna i den här gruppen utformar i första hand sin undervisning efter strävansmålen i gymnasieämnet Svenska.</p><p>Det förefaller även vara så att de lärare som har lägst tilltro till sina elevers läsande, mer eller mindre medvetet, skapar en uppgiftskultur som begränsar elevernas möjligheter att utveckla flera olika former av kunskap genom litteraturen. Ett resultat av detta blir att det uppstår en diskrepans mellan vilka kunskaper lärarna eftersträvar att eleverna ska utveckla och vad den verkliga uppgiftskulturen tillåter.</p>

The aim of this study is to examine how teachers enable students with intellectual disabilities to participate in their own learning journey. The study is based on qualitative methods and data collection has been done through five individual interviews in another European country. The interviews are analysed with a qualitative method inspired by Bryman (2011). The studies theoretical frame is founded on thoughts of Dewey (1997; 2002; 2004).   The results of this study shows, among other things, that good relationship between adults in school and students are an important base for participation. To build a good relationship to the students, the teacher has to have good knowledge of each individual student and its disability. To create conditions for students participation in their own learning it is important to ground the education and teaching on meaningful learning based on the students interests. The students need to see their own development through small steps. It is significant that the students know what and why they are working with each assignment. That enables their participation in their own learning journey. Another thing that the results of the study show, is that the context of the school enables students participating. It is about the schools approach and sharing experience and knowledge with other teachers. It is important that each teacher is involved in a good communication system where they all work towards the same goal for the students.

Syftet med studien är att göra en analys av elevers uppfattning gällande de olika metoder som används för insamling av bedömningsunderlag, samt vilka möjligheter eleverna erbjuds för att visa sina kunskaper och lärande i ämnet NO/Teknik. Studien kommer att präglas av ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär att elevernas egen uppfattning är det centrala. Genom semistrukturerade elevintervjuer från två skolor kommer data för studien att samlas in och analyseras. Resultatet från intervjuerna visar att eleverna från båda skolorna anser att de erbjuds möjligheter att visa sina kunskaper i skolan, men tillvägagångssätten och metoderna skiljer sig åt. Eleverna är väl medvetna om hur processen för betyg och bedömning går till i respektive klass, vilket syns då kategoriseringsmönster ur den insamlade data kan sorteras och analyseras. Likväl tyder resultatet på viss osäkerhet hos eleverna när de ska förklara vilka kunskaper läraren dokumenterar för att skapa ett bedömningsunderlag. För att ett rättvist betyg ska ges är flertalet av eleverna eniga om att bedömningsunderlaget samlas in kontinuerligt av läraren under hela studietiden.