• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 46
  • 6
  • Tagged with
  • 52
  • 36
  • 33
  • 15
  • 14
  • 11
  • 11
  • 11
  • 10
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Organisatoriskt lärande för att öka vårdkvalitet : Lärdomar av att utveckla processledning vid en operations- och intensivvårdsklinik / Organisational learning to improve quality of care : Lessons learnt from developing process management at an operation and intensive care unit

Aronsson, Frida, Johansson, Sofia January 2018 (has links)
Bakgrund: Komplexa verksamheter måste fokusera på processerna, ett organisatoriskt helhetsperspektiv och lärande samt ha patienten i centrum för att säkra vårdkvaliteten. På Operations- och intensivvårdskliniken, Ryhov, har processarbete påbörjats men utvecklingspotential finns samt utrymme för tydligare rutiner gällande patientdelaktighet.   Syfte: Förbättringsarbetets syfte var att identifiera och minska kvalitetsgap i verksamheten som påverkar patienten, genom att utveckla klinikens processledning och det organisatoriska lärandet. Studiens syfte var att beskriva medarbetarens uppfattning om processledningens koppling till vårdkvalitet, samt beskriva deras erfarenheter från processledningsutvecklingsarbetet.   Metod: Förbättringsarbetet har i projektgruppsformat och med Nolans förbättringsmodell utvecklat det organisatoriska lärandet kring två pilotprocesser. Studien av förbättringsarbetet är kvalitativ och baseras på sex fokusgruppsintervjuer. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.   Resultat: Processledning kräver tillgång till förbättrings- och yrkeskompetens. Organisationen måste ge förutsättningar för en varaktighet där nyttan är tydlig och resurser är tillräckliga. Vårdkvaliteten ökar när organisationen arbetar strukturerat, personcentrerat och med patientsäkerhet som fokus.   Slutsatser: Processledning kan ge organisationen förutsättningar att skapa kontinuerlig förbättring med fokus på organisatoriskt lärande och ökad vårdkvalitet för patienten. Organisationen måste arbeta aktivt för att göra detta till en integrerad och levande del av verksamheten. / Background: Complex organizations need to be patient centred, focus on processes, have holistic view and promote organizational learning to secure quality. Operation and intensive care unit, Ryhov, has potential to develop its Process Management (PM) and there is room for improved patient participation.   Purpose: The purpose of the quality improvement project (QIP) was to identify and reduce quality gaps affecting patients, by develop PM and organizational learning. The purpose of the study was to describe co-workers’ understanding of the connection between PM and quality of care and describe their experiences from QIP.   Methods: The QIP has developed organizational learning concerning two pilot processes by using Nolan’s model for improvement. The study of the QIP is qualitative, based on six focus group interviews. Qualitative content analysis was used to analyse the interviews.   Results: PM demands access to improvement and professional knowledge. The organization need to create conditions for sustainability, make benefits obvious and ensure enough resources. Quality of care increases when the organization works structured and patient centred.   Conclusions: PM creates conditions for continual improvements with focus on organizational learning and increased quality of care. The organization need to actively make PM an integral and living part.
52

Från mottagare till medskapare : Ökad brukardelaktighet på ett LSS-boende via förbättrad genomförandeplanering / From receiver to co-creator : To increase user participation in assisted living facilities for adults through improved individual plan.

Hedroy, Malin January 2021 (has links)
Delaktighet är en mänsklig rättighet och är ett centralt begrepp inom funktionshindverksamheter. Brukare har rätt att utifrån sina förutsättningar leva ett självständigt liv med hög delaktighet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I LSS och de nationella målen för funktionshinderpolitiken används uttrycket full delaktighet. Personer som har ett beslut om bostad med särskild service enligt LSS skall vara delaktiga i det stöd som planers. Genomförandeplaner skall upprättas ur ett jämlikhetsperspektiv och utgå från individens behov. Bristande delaktighet i planering, genomförande och uppföljning riskerar brukarnas möjligheter till ett självständigt liv. Syftet med förbättringsarbetet var att skapa öppningar och möjligheter för brukarnas delaktighet i utformningen av sina insatser genom att tillsammans med personal använda och utveckla befintliga arbetsmetoder. Studiens syfte var att utforska nivåer av delaktighet som uppnås och hur de kan förstås utifrån Shiers delaktighetsmodell. Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av förbättringsverktyg såsom Nolans förbättringsmodell, PDSA-hjul, fiskbensdiagram och 6P. Studien av förbättringsarbetet var en kvalitativ fallstudie. Fokusgruppsintervjuer har utförts och data analyserats med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen utgick ifrån Shiers delaktighetsmodell (2001). Förbättringsarbetet resulterade i att alla brukare var delaktiga i sin egen genomförandeplanering och därmed vid sista mättillfället hade en korrekt, individanpassad och uppdaterad genomförandeplan. Att införa veckosamtal som en del av genomförandeplaneringen fungerade för vissa brukare, men inte alla.Resultatet från studien visar att brukare och personal anser att brukarna är mer delaktiga än tidigare och att förbättringsarbetet bidragit till fler öppningar och möjligheter. Dessa öppningar handlar om att personalen lyssnar till brukarna och tar tillvara deras erfarenheter för att utforma insatserna. En slutsats är att förbättringskunskap i kombination med delaktighetsmodellen fungerade för att göra brukaren till en aktiv medskapare av sin egen vardag och mindre av en passiv mottagare av insatser. En annan slutsats är att de nya arbetssätten fungerade olika bra beroende på brukarens kommunikationsförmåga. / ” From receiver to co-creator” To increase user participation in assisted living facilities for adults through improved individual plan.  Participation is a human right and a central breakthrough in disability policy. Persons who have a decision on housing with special services according to LSS law must be involved in the support that is planned. Individual plan must be drawn up from an equality perspective and be based on the individual's needs. Lack of participation in planning and follow-up risks users’ opportunities for an independent life.The purpose of the improvement work was to create openings and opportunities for users' participation in the design of their efforts by using and developing existing working methods together with staff. The purpose of the study was to explore levels of participation that are achieved and how they can be understood based on the participation model.The improvement work was carried out with the support of improvement tools such as Nolan's improvement model, PDSA, program theory, the Ishikawa diagram and 6P. The study of the improvement work was a qualitative case study. Focus group interviews were conducted, and data were analyzed with qualitative content analysis with a deductive approach. The theoretical frame of reference was based on Shier’s participation model (2001).The results from the study show that users and staff believe that users are involved in many ways and that the improvement work has contributed to more openings and opportunities.One conclusion is that improvement knowledge in combination with the participation model was a working tool for making the user more of an active co-creator in their own everyday life and less of a passive recipient of contributions. Another conclusion is that the new working methods worked differently depending on the user's functional ability.

Page generated in 0.0784 seconds