Denna rapport går in på vad Lean är och hur det kan användas. Fokusligger på att försöka identifiera hur Lean används inom två olika företagoch hur arbetet med Lean skiljer sig åt mellan dessa. Är Lean merapplicerbart inom vissa processer än andra och vad ser man för resultatav användandet? Om man kommer till en arbetsplats där Lean användsär det viktigt att förstå att det är ett väldigt omfattande arbete för attupprätthålla de rutiner som behövs. Detta synliggörs tydligare av dennajämförelse mellan två företags arbete med Lean än av den litteratur somanvänts under kurserna för högskoleprogrammet till Processoperatör.För att göra jämförelsen har ena företaget intervjuats medan det andraförtaget har besvarat skriftliga frågor. Resultatet av detta visar att de tvåföretagen använder Lean och dess verktyg på olika sätt och företagensprocesser ser även olika ut. Detta styrker resonemanget om att Leanlämpar sig bättre i vissa processer än andra. Arbete med Lean medförstora fördelar för arbetsmiljön för operatörerna men kan även leda tillförsämrad arbetsmiljö om man inte är aktsam. Båda företagen har funnitfördelar med vissa verktyg som underlättar vardagen för de befintligaoperatörerna och även underlättar vid upplärning av ny personal. / This report discusses what Lean is and how it can be used. The focus ison trying to identify how Lean is used in two different companies andhow the work with Lean differs between these companies. Is Lean moreapplicable in some processes than others and what results of using Leancan you see in the company? If you come to a workplace where Lean isused, it is important to understand that it is a very extensive job tomaintain the routines that are needed. This is made clearer bycomparing two companies work with Lean than the literature usedduring the courses for the university program for Process Operator. Tobe able to make the comparison, one of the companies has beeninterviewed while the other company has answered written questions.The result of this shows that the two companies use Lean and its tools indifferent ways and the companies' processes also looks different. Thissupports the reasoning that Lean is better suited to certain processesthan others. Working with Lean entails great benefits for the operatorsworking environment but can also lead to a deteriorating workingenvironment if you are not careful. Both companies have foundadvantages with certain tools that facilitate the everyday life of theexisting operators and facilitate the training of new staff.

Bakgrund: Patienters ställning har stärkts genom Patientlagen som trädde i kraft första januari 2015 och betonar patientens delaktighet i vården. Trots detta är patientens ställning oförändrad eller till och med något försvagad efter lagens införande.   Syfte: Förbättringsarbetets övergripande syfte var att öka hemsjukvårdspatienternas delaktighetsupplevelse. Det specifika syftet var att ta reda på vad patienter, anhöriga och personal ansåg viktigt för delaktighetsupplevelsen i vården och utifrån det formulera och testa förbättringsförslag. Studiens syfte var att beskriva deltagande personers erfarenheter av medverkan i ett förbättringsarbete med metoden Experience-Based Co-Design (EBCD).   Metod: Förbättringsarbetet genomfördes enligt Nolans förbättringsmodell och EBCD. Kvantitativ datainsamling skedde genom en enkät före och efter förbättringsarbetet. Studien av förbättringsarbetet är en kvalitativ fallstudie och baseras på fokusgruppsintervjuer. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och abduktiv ansats.   Resultat: Förbättringsarbetet visade förbättrade delaktighetsupplevelser efter sex månaders förbättringsarbete och att den sammantagna nöjdheten med delaktigheten ökade. Studien visar att EBCD bidrar till olika grader av delaktighetsupplevelser beroende på vilka steg man deltar i och att metoden genererar förståelse och drivkraft hos personal. Metoden möjliggör även att se vården utifrån patientens perspektiv.   Slutsats: Förbättringsarbetet medförde lärande även om det mätbara målet inte uppnåddes. Att tillämpa EBCD hade stor betydelse då det påverkade de medverkandes motivation. / Background: Patients’ position and participation is strengthened through the Swedish Patient Act that came into force January 2015. Nevertheless, the patients’ position remains unchanged or slightly weakened.   Purpose: The overall purpose with the improvement work was to increase the patients' participation experience. The specific purpose was to discover what patients, relatives and staff considered to be important for experiencing participation and together formulate and test improvement ideas. The purpose of the study was to describe participants' experiences of using Experience-Based Co-Design (EBCD). Method: Nolan's improvement model and EBCD was used as improvement methods. The study is a qualitative case study, based on focus group interviews. To analyse the interviews a qualitative content analysis with an abductive approach was used. Results: Result showed improved participation experiences and that the overall satisfaction of participation increased. The study shows that EBCD contributes to different levels of participation experiences depending on what steps one participates in and that EBCD generates understanding and motivate staff. The method makes it possible to see the care from the patient's perspective. Conclusion: The improvement work resulted in learning even though the SMART goal was not achieved. Applying EBCD was of great importance as it affected the participants' motivation.

Project organizations are an increasingly common form of organization which are described to have advantages such as being flexible and adaptive, but nevertheless face challenges when it comes to work with quality improvement within such organizations. Studies reveal that there is a need for more knowledge about which barriers may occur towards quality improvement within project organizations and it is also viewed that there is a need to find out how to overcome these barriers. Therefore, the purpose of this study is to discover success factors for effective quality improvement in project organizations. The aim of this study is thus to contribute with recommendations on how project organizations can develop their work with improvement regarding quality.  To achieve this, it has also been important to identify barriers within project organizations. A literature study, case study and document review have been conducted to perceive both barriers and opportunities. An in-depth case study has been carried out in a project organization, which includes semi-structured interviews and document analysis. In addition to the literature and to broaden the understanding of how project organizations can work with improvements, a small study with unstructured interviews has been conducted in a company. The result of this study shows that significant barriers to improvement in project organizations is an insufficient transfer of knowledge and learning. The lack of systematic and standardized working methods is also considered to be an obstacle to improvement. To evolve quality improvement within a project organization, six areas of opportunities have been detected. These are: systematic processes and routines, IT systems, transfer of knowledge and interaction, leadership, culture, and time. These can be described as success factors when it comes to evolve quality improvement in project organization. The success factors that have been detected all have an impact on quality improvements and are interconnected and can together contribute to efficient quality improvement within project organizations.  This study contributes to some aspects that previous research has not brought attention to, such as how the lack of systematic working methods can affect interaction in the projects. Furthermore, this study shows that to ensure the transfer of knowledge, it is important to make sure that the documentation from projects come to use for other projects within the organization. This study confirms previous research that shows that time is a success factor, but the result of this study indicate that it is a matter about priorities. Several improvement measures are presented in the study, and these should be considered in order to achieve quality improvements. Quality Improvement is a central part of ISO 9001. The study can therefore help to illustrate what project organizations should focus on when introducing ISO 9001 to achieve quality improvements. / Projektorganisationer betraktas idag som en allt vanligare organisationsform. Projekt som organisationsform anses innebära fördelar som flexibilitet och adaptivitet men innebär även utmaningar när det kommer till förbättringsarbete. Det finns studier som påvisar ett kunskapsbehov om vilka hinder för förbättringsarbete som kan föreligga i projektorganisationer och vad som krävs för att dessa ska överbyggas. Syftet med studien har därför varit att finna framgångsfaktorer för ett verkningsfullt förbättringsarbete i projektorganisationer och ge förslag på hur projektorganisationer kan utveckla sitt förbättringsarbete gällande kvalitet.  För att åstadkomma detta har det även varit väsentligt att identifiera vilka hinder som kan föreligga. För att genomföra det har litteraturstudie, fallstudie och dokumentgranskning genomförts. En djupgående fallstudie har utförts av en projektorganisation vilket innefattar semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. För att ytterligare komplettera litteraturen och vidga förståelsen för hur projektorganisationer kan arbeta med förbättringar, har en studie med en ostrukturerad intervju utförts i ett företag.  Resultatet visar att hinder som kan finnas i projektorganisationer är brister när det kommer till kunskapsöverföring och inlärning. Avsaknaden av systematiska och standardiserade arbetssätt anses likaså vara hinder för förbättring. För att utveckla ett förbättringsarbete i en projektorganisation har sex områden gällande möjligheter identifierats. Dessa är: systematiska processer och rutiner, IT-system, kunskapsöverföring och samverkan, ledarskap, kultur och tid. Dessa kan beskrivas som framgångsfaktorer för ett verkningsfullt förbättringsarbete. Samtliga framgångsfaktorer är sammanlänkande och kan tillsammans bidra till ett verkningsfullt förbättringsarbete inom projektorganisationer.  Studien bidrar med en del aspekter som tidigare forskning inte lyft såsom att bristande systematik kan påverka samverkan i projekten. Studien visar även att det är högst relevant att säkerställa vidare användning av dokumentation från projekt för att främja kunskapsöverföring. Denna studie styrker tidigare forskning som visar att tid är en framgångsfaktor men resultatet visar även att det handlar om prioriteringar. Ett flertal förbättringsåtgärder presenteras i denna studie och dessa bör projektorganisationer ta i beaktan för att uppnå förbättringar. Förbättringsarbete är en central del av ISO 9001. Studien kan därav bidra till att åskådliggöra vad projektorganisationer bör fokusera på vid införandet av ISO 9001 för att uppnå förbättringar.

This study was a sub-study based on the MIDWIZE capacity building program for public health officials in maternal and child health. This is a leadership program where participants conduct a quality improvement project at a selected health facility in their respective country. Implementing quality improvements with evidence-based methods such as dynamic positions, perineal protection, and intrapartum support can have a positive effect on the mothers and newborns outcomes, essential to reach the relevant goals of Agenda 2030.  The study aimed to describe maternity nurses’ experiences of implementing a quality improvement project at a health facility in Nairobi, Kenya.  The chosen design for this study included a qualitative method with nine individual semi- structured interviews. The participants were maternity nurses working in the antenatal, labour, and postnatal ward at the facility, Kianda 42. Data analysis was processed through inductive content analysis.  The findings resulted in two main categories, where the first category was titled Implementing dynamic positions, perineal protection, and intrapartum support with the subcategories The quality improvements positive effects, and Challenges with implementing the quality improvements The second category was titled Necessities needed to move forward with the subcategories Emotional necessities, Material and political necessities, and also Proposals on how to spread knowledge onwards.  Through implementing quality improvements, the maternity nurses had the opportunity of developing professionally. With methods such as dynamic positions, perineal protection, and intrapartum support there is a big possibility of reducing interventions and minimising complications for mothers and newborns. This study is of great importance due to it presenting the maternity nurses’ experience of implementing quality improvements, which can improve this project and future similar projects / Denna delstudie var baserad på programmet MIDWIZE capacity building för ledare inom offentlig förvaltning med inriktning på kvinnors och barns hälsa. Det är ett program avsett för ledarskap, där deltagarna i respektive land utför ett kvalitetsförbättrande arbete på angiven sjukvårdsinrättning. Att implementera kvalitetsförbättrande arbete med evidensbaserade metoder som dynamiska positioner, perinealskydd och intrapartum stöd kan ha positiva effekter på utfallen hos mödrar och nyfödda, nödvändigt för att nå angivna mål i Agenda 2030.  Studien ämnar beskriva sjuksköterskors upplevelser av att implementera kvalitetsförbättringar på en sjukvårdsinrättning i Nairobi, Kenya.  Designen tillämpad för denna studie var en kvalitativ metod med nio individuella semistrukturerade intervjuer. Deltagarna var sjuksköterskor som jobbade på antenatal-,förlossnings- och postnatal avdelning på sjukvårdsinrättningen, Kianda 42. Dataanalysen genomfördes med hjälp av en induktiv innehållsanalys.  Resultatet sammanställdes till två huvudkategorier, den första benämndes Att implementera dynamiska positioner, perinealskydd och intrapartum stöd med underkategorierna Det kvalitetsförbättrande arbetets positiva effekter och Utmaningar med att implementera det kvalitetsförbättrande arbetet. Den andra kategorin benämndes Nödvändigheter för att fortskrida med underkategorierna Emotionella nödvändigheter och Materiella och politiska nödvändigheter samt Förslag på hur kunskapen ska spridas vidare.  Genom att implementera kvalitetsförbättringar får sjuksköterskorna tillfälle att utvecklas professionellt. Med metoder som dynamiska positioner, perinealskydd och intrapartum stöd minskar risken för interventioner och komplikationer hos mödrar och nyfödda. Studien är av värde då den speglar sjuksköterskornas upplevelser av att implementera kvalitetsförbättringar, vilket kan effektivisera detta projekt och liknande projekt i framtiden.

Bakgrund: Det finns statistik som tyder på att det idag är färre människor i Sverige som tar körkort, vilket tros leda till att användandet av taxiverksamheten och kollektivtrafiken kommer att öka, som ett alternativt färdmedel. Digitalisering har i dagens samhälle blivit en större del av människors liv och det har IT-företaget Uber tagit vara på. De har utvecklat en digital plattform där förare kan få kontakt med kunder via en applikation. Uber har en stor mängd förare runt om i världen som styrs genom minimal realkommunikation. Studien kommer att undersöka hur Uber säkerställer kvaliteten på sina tjänster och det kommer att jämföras med andra svenska taxibolag. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kvalitetsstyrning av taxitjänsten utförs i ett plattformsföretag som Uber jämfört med kvalitets styrningen av andra taxibolag i Sverige. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt synsätt samt ett realistiskt perspektiv. Studien omfattar tre respondenter. Insamlad data bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analys för att sedan tolkas. Slutligen drogs slutsatser från resultatet och analysmaterialet. Resultat: Studien visar på att de olika bolagen tycks definiera kvalitet på liknande sätt. De kvalitetsförväntningar kunderna har och de kvalitetskrav som bolagen identifierat tycks vara genomgående i de olika bolagen. Taxibolagen skiljer sig dock åt i arbetet med hur det kontrollerar att förarna tillgodoser den kvalitet som bolagen definierat som viktig. Studien har ven kunnat urskilja att arbetet med kvalitetsstyrning skiljer sig beroende på taxibolagens storlek och vilken marknad de agerar på. Resultatet tyder på att vägen framåt för att tillfredsställa kundernas förväntningar på taxitjänsten verkar vara att satsa på tekniskinnovation. Slutgiltigt kan konstateras att skillnaden i hur taxibolagen arbetar med kvalitet tycks bero på bolagen storlek, inte beroende av bolagens affärsmodell. / Background: There are statistics that point out the fact that less people in Sweden today gets a drivers license. This is believed to lead to an increase in taxi services and public transport. In todays society technical innovation has become a big part of people’s lives and this is something the IT-company Uber has taken advantage of. They have developed a digital platform were drivers and customers can connect with each other trough an application. Uber has a big number of drivers all over the world that is managed by minimal direct communication. The thesis will analyse how Uber ensure the quality of their services and how that comperes to other Swedish taxi companies quality control. Purpose: The purpose of the thesis is to investigate how a platform company like Uber works with quality management compared to how other Swedish taxi companies insure the quality of the service. Methodology: The thesis is based on a qualitative method with a deductive approach and a realistic perspective. The study includes three respondents. The collected data was processed and analysed using thematic analysis and then it was interpreted. Finally, conclusions were drawn from the results and the analysed material. Result: The thesis shows that the various taxi companies seem to define quality in a similar manner. The customer’s expectations of quality and the different companies quality requirements appear to be consistent throughout all of the companies. However, the taxi companies differ in how they ensure that the drivers meet the quality the companies have defined as important. The study has been able to distinguish that quality control differs depending on the taxi companies size and the market in which they operate. The results also suggests that the way to satisfy customers expectations for taxi service today seem to be working with technological innovation. The thesis also shows that the differences in quality work seem to depend on the size of the company, not the business model.

Bakgrund: Det finns omfattande belägg om nutritionens betydelse för äldres hälsa och livskvalitet. För äldre patienter som bor på äldreboenden förekommer undernäring och ofrivillig viktnedgång vilket kan leda till ökade komplikationer såsom fall, trycksår och dödlighet.Syfte: Syftet i denna uppsats består av två delar. Syfte i det genomförda förbättringsarbetet: Att alla patienter på Solgården erbjuds bästa möjliga förutsättningar för att inta en god och näringsriktig kost. På lång sikt är målet att alla patienter ska ha ett gott nutritionsstatus. Syftet med studien av förbättringsarbetet: var att beskriva om och i så fall på vilket sätt personalen upplevde att förbättringsarbetet resulterade i förbättringar (i vården) för personer med demenssjukdom samt beskriva hur personalens erfarenheter av förbättringsarbetet kan bidra till förbättrad nutritionsvård för personer med demenssjukdom.Metod: Förbättringsarbetet genomfördes utifrån Nelson, Batalden och Godfreys (2011) Improvement ramp. I studien användes fallstudie med kvalitativ, induktiv metod och datainsamlingen bestod av intervjuer.Resultat: Förbättringsarbetets resultat visade att andelen mellanmål som innehöll tillräckligt mycket kalorier ökade och att journalförda viktuppföljningar gjordes i högre utsträckning. Studiens resultat bestod av fem kategorier som beskrev erfarenheter av förbättringsarbetet och på vilket sätt det upplevdes ha resulterat i förbättringar för patienterna.

Bakgrund Hög andel sena återbud och uteblivna besök, är ett problem vid psykiatriska kliniker och orsakar effektivitetsbrister då tillgängliga resurser inte används optimalt. Fysiska besök och telefonkontakter behöver kompletteras med fler mötesformer för att bättre möta patientens behov och öka tillgängligheten. Syfte Syfte och övergripande mål med förbättringsarbetet var att öka tillgängligheten till psykiatrisk öppenvård genom att erbjuda digitala vårdmöten. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att identifiera erfarenheter från förbättringsarbetet som kan användas som lärdomar i fortsatt verksamhetsutveckling. Metod Nolans förbättringsmodell har används i förbättringsarbetet. Studien är en fallstudie, inspirerad av interaktiv ansats med kvalitativ metod. Resultat Genom utveckling och genomförande av 20 digitala vårdmöten är lärdomarna att digitala vårdmöten är ett komplement till besök på mottagning och att digital teknik stödjer arbetsprocessen. Studiens resultat visar att ledningen, strukturer och medarbetares delaktighet är centrala vid kvalitetsförbättringar. Slutsatser Inställning till patientens kapacitet och digital teknik är central för att erbjuda mötesformen. Tekniska lösningar måste vara lättillgängliga. För att dela kunskap, öka tryggheten i det nya sättet att mötas och undanröja hinder som uppstår är arbetsmöten viktiga. Ledningen utgör en central roll för att påverka förbättringskulturen och de värderingar och mönster som finns i verksamheten.

Sammanfattning Internationell forskning visar behov av att studera och utvärdera evidensbaserade palliativa vårdplaner för patienter i livets slutskede. I Sverige behövs en ökad kunskap om vården och hur man kan ta reda på varje persons individuella behov och önskemål. Att bidra till välbefinnande, samt till god lindring av smärta och andra besvär, är de insatser som är mest betydelsefulla för svårt sjuka patienter som befinner sig i livets slutskede. I föreliggande text redovisas förbättringsarbete på ett kommunalt korttidsboende vars syfte var att förbättra livskvaliteten för patienter i livets slutskede, genom att införa Nationell palliativ vårdplan (NVP). Här presenteras också en studie vars syfte var att klarlägga chefernas uppfattningar och erfarenheter vid införandet av NVP. Förbättringsarbetet följde Nolans förbättringsmodell med PDSA-cykler utifrån kartläggning av det kliniska mikrosystemet på korttidsboendet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där intervjuer har genomförts och analyserats med innehållsanalys. De genomförda åtgärderna i förbättringsarbetet resulterade i mätbara förbättringar. Andelen aktuella patienter för vilka det gjordes skattning av symtom och smärta och strukturerad bedömning av välbefinnande, ångest och oro, som registrerades i NVP uppnådde målet på 95%. Data från studien visar hur ledare agerar och deras erfarenhet av hur man introducerar och använder NVP. Cheferna/ledarna har agerat med intresse, engagemang och använt sig av kunskapsstödet. Deras upplevelser av införandet har varit positiva och de har lagt vikt på deras behov av att få stöd som chef/ ledare vid införandet. Förbättringsarbetet med att införa NVP var framgångsrikt och bidrog till ökad livskvalitet för korttidsboendets patienter i livets slutskede. PDSA-cykler med styrdiagram var en värdefull metod för uppföljning av förbättringsarbetet. Mätningarna visade att de planerade insatserna gav önskvärda effekter trots att det SMART: a målet inte uppnåddes helt. Studien visade att cheferna upplevt motivation, gett och fått stöd samt att de visat engagemang och intresse vid införandet av NVP. / Summary International studies show a need to study and evaluate evidence-based end-of-life care plans and studies need to include more symptom controls of patients, patient’s well-being, and satisfaction. In the short-term unit there was a need for a more structured documentation-tool designed to meet patients in the end of their life. S-PCG is designed for this intention. The purpose was to improve the quality of life for patients in the short- term unit who are in the last days of their life. The main structure of the improvement initiative was Nolan´s model change and PDSA. The study was based on a qualitative interview study. The interviews were analyzed by content analysis. The results of the implemented measures show measurable improvements. 95% of all measurements regarding symptom assessment, pain assessment and continuous assessment based on well-being, anxiety and concern were registered in S-PCG. Data from the study shows knowledge among leaders acting and their experience how to introduce and use S-PCG. The conclusion of the improvement initiative with the introduction of S-PCG has proven to be successful, which has contributed to an increased quality of life for patients in the end of their life. PDSA-cycles and control charts proved to be a valuable method for following up the improvement initiative. The study showed that motivation, support and committed managers / leaders were successful factors that was the most important, during the improvement initiative.

Enligt nuvarande biobankslag i Sverige ska handläggningen av patienternas biobankssamtycken ske omedelbart och utan onödig tidsfördröjning. Det är utifrån patientsäkerhetsperspektiv, viktigt att ha uppdaterade biobankssamtycken i laboratorieinformationssystemet eftersom korrekt uppdaterade samtycken är avgörande för leverans av säker vård. Tidigare behövde den berörda biobankverksamheten i genomsnitt 77 arbetsdagar för att handlägga en inkommen nej-talong, vilket var alldeles för lång tid. Det här förbättringsarbetet görs i syfte att tidseffektivisera processen för biobankssamtycke vid berörd biobankverksamhet i Region Stockholm. Nolans förbättringsmodell, Service Blueprint, 5 P´s analys och PDSA-hjulen användes som metod i det här förbättringsarbetet. Med hjälp av de införda förändringsidéerna under förbättringsarbetet minskades antalet handläggningsdagar för nej-talonger från 77 till 42 arbetsdagar på den berörda biobankverksamheten. Detta är en minskning med 35 arbetsdagar. Det här förbättringsarbetet resulterade i en mer tidseffektiviserad process för biobankssamtycke och en ny nationell rekommendation gällande antal handläggningsdagar för nej-talonger.  Studien av förbättringsarbetet syftade till att öka förståelsen om personalens erfarenheter av att genomföra förbättringsarbete med processen för biobankssamtycke. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie med induktiv ansats. Kvalitativ datainsamling utfördes i form av åtta samtalsintervjuer. Studien visade att det fanns två viktiga faktorer som enligt berörd personal ledde till ökad teameffektivitet och tidseffektivisering av processen: systematisering av processen för biobankssamtycke och motivationsdrivande faktorer. Förändrat arbetssätt, ökade personalresurser och utvecklade kommunikationskanaler bidrog till skapandet av en systematisk process vilket underlättade genomförandet av förbättringsarbetet och tidseffektiviserade processen. Motivationsdrivande faktorer som påverkade teameffektivitet under förbättringsarbetets gång var gruppstöd, agilt arbetssätt och visuell utvärdering av förbättringsarbetet. / According to the current Biobanking Act in Sweden, processing of patients' biobanking consent must occur immediately without unnecessary time delay. From a patient safety perspective, it’s important to have updated consents in laboratory information systems because correctly updated consents are critical to the delivery of safe care. Previously, biobank organization where study was conducted needed an average of 77 working days to process an incoming biobanking consent, which was overly long. The aim of improvement work is to make the process for biobanking consent more time-efficient in one biobank organization in the Region of Stockholm. Nolan’s improvement model, Service Blueprint, 5 P's analysis and the PDSA-cycles were used as methods for this improvement work. With the help of five improvement interventions the number of processing days for biobanking consents was reduced from 77 to 42 working days which is a reduction of 35 days. This improvement work resulted in a more time-efficient process and a new recommendation regarding the number of processing days for biobanking consent.  The study of the improvement work aimed to increase the understanding of the staff's experiences regarding improvement work with the process for biobanking consent. The study was conducted as qualitative case study with an inductive approach. Qualitative data collection was carried out in the form of eight interviews. The study showed that the following factors led to increased team effectiveness and time efficiency of the process: systematization of the biobank consent process and motivational factors. Changed work methods, increased personnel resources, and developed communication channels contributed to the creation of the systematic process, which facilitated the implementation of the improvement work and made the process time efficient. Motivational factors that influenced team effectiveness under improvement work were group support, agile working methods and visual evaluation of improvement work.

Syftet med arbetet är att försöka utveckla kursen Grafisk kommunikation 1 didaktiskt med hjälp av en utvärdering som grundar sig i vetenskaplig teori för lärande och hur eleverna i gruppen upplever hur dessa förutsättningar har påverkat dem. Jag ser ett sådant kvalitetsarbete som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Min viktigaste slutsats är att en pedagogisk utvärdering av en kurs med vetenskaplig grund i Knud Illeris förutsättningar för lärande som utvärderingskriterier har gett en stor bredd av olika tips för att kvalitetsutveckla kursen didaktiskt vilket ökar förutsättningen för elevernas lärande och eleverna får därmed också ännu bättre förutsättningar att nå ökad måluppfyllelse. Modellen jag har använt ser jag som generaliserbar till många olika kurser och som lärare får jag stort stöd för det didaktiska kvalitetsarbetet.Jag har i teoriavsnittet tittat närmare på Knud Illeris 3 olika dimensioner för lärande, innehållsdimensionen, drivkraftsdimensionen och samspelsdimensionen samt hans beskrivning av hinder för lärande. Med detta som utgångspunkt undersökte jag med hjälp av enkätmetoden hur eleverna upplevde dessa förutsättningar, och fick på så sätt fram möjliga didaktiska åtgärder för kvalitetsförbättring för majoriteten av eleverna och kursens genomförande. Utvärderingen genomfördes i kursen Grafisk kommunikation 1 med en elevgrupp i en gymnasieskola i Sverige och de konkreta didaktiska tips som framkom i utvärderingen uppmanar jag läsaren att själv närmare studera i rapportens senare del. Slutligen vill jag också framhålla att för att säkerställa denna kvantitativa utvärderings giltighet och för att finna individuella insatser för enskilda elever bör utvärderingen kompletteras med individuella utvecklingssamtal där resultatet och slutsatserna från denna undersökning kan ligga till grund för ett sådant samtal.