No description available.

Uppsatsen analyserar de mervärdesskatteregler som införs genom E-handelspaketet och fokuserar då på lagstiftningen som berör så kallade plattformsföretag. Syftet med arbetet är att identifiera och diskutera potentiella problem med lagstiftningen samt presentera vissa lösningsförslag. Utöver det presenteras alternativa metoder för att beskatta distanshandel som inte ålägger plattformsföretag skattskyldighet. I huvudsak är arbetet inriktat på den EU-rättsliga regleringen men även den svenska implementeringen av lagstiftningen diskuteras kortfattat. De huvudsakliga problemen med E-handelspaketets reglering av plattformsföretag som identifieras i uppsatsen är dels problem med tolkning av direktivet och dels praktiska problem med tillämpningen. De främsta tolkningsproblemen i lagstiftningen är frågorna om vad som är ett möjliggörande av distanshandel med elektroniskt gränssnitt samt hur långt ansvarsbegränsningsregeln för plattformsföretag kan utsträckas. De största praktiska problemen är risken för missbruk av plattformsföretagens IOSS-nummer, lagstiftningens komplexitet som gör det svårt att förutse konsekvenserna för gemene man samt risken för konkurrenssnedvridningar där stora plattformar gynnas framför små och medelstora plattformar. Några av de alternativa metoder som går att använda för att beskatta distanshandel är nyttjandet av blockchain-teknik, split payment method samt direktrapportering av skattepliktiga transaktioner. Alla dessa metoder har både för- och nackdelar med att ålägga plattformsföretag skattskyldighet, men sammantaget är troligtvis en reglering av plattformsföretag den lämpligaste lösningen i dagsläget. Arbetets slutsats är att regleringen av plattformsföretag i E-handelspaketet i stort är en positiv förändring som förenklar för nästan samtliga marknadsaktörer och kommer bidra till en större regelefterlevnad även för företag etablerade utanför EU. Däremot finns flera identifierade problem med lagstiftningen som måste åtgärdas av lagstiftaren.

Bakgrund: Det finns statistik som tyder på att det idag är färre människor i Sverige som tar körkort, vilket tros leda till att användandet av taxiverksamheten och kollektivtrafiken kommer att öka, som ett alternativt färdmedel. Digitalisering har i dagens samhälle blivit en större del av människors liv och det har IT-företaget Uber tagit vara på. De har utvecklat en digital plattform där förare kan få kontakt med kunder via en applikation. Uber har en stor mängd förare runt om i världen som styrs genom minimal realkommunikation. Studien kommer att undersöka hur Uber säkerställer kvaliteten på sina tjänster och det kommer att jämföras med andra svenska taxibolag. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kvalitetsstyrning av taxitjänsten utförs i ett plattformsföretag som Uber jämfört med kvalitets styrningen av andra taxibolag i Sverige. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt synsätt samt ett realistiskt perspektiv. Studien omfattar tre respondenter. Insamlad data bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analys för att sedan tolkas. Slutligen drogs slutsatser från resultatet och analysmaterialet. Resultat: Studien visar på att de olika bolagen tycks definiera kvalitet på liknande sätt. De kvalitetsförväntningar kunderna har och de kvalitetskrav som bolagen identifierat tycks vara genomgående i de olika bolagen. Taxibolagen skiljer sig dock åt i arbetet med hur det kontrollerar att förarna tillgodoser den kvalitet som bolagen definierat som viktig. Studien har ven kunnat urskilja att arbetet med kvalitetsstyrning skiljer sig beroende på taxibolagens storlek och vilken marknad de agerar på. Resultatet tyder på att vägen framåt för att tillfredsställa kundernas förväntningar på taxitjänsten verkar vara att satsa på tekniskinnovation. Slutgiltigt kan konstateras att skillnaden i hur taxibolagen arbetar med kvalitet tycks bero på bolagen storlek, inte beroende av bolagens affärsmodell. / Background: There are statistics that point out the fact that less people in Sweden today gets a drivers license. This is believed to lead to an increase in taxi services and public transport. In todays society technical innovation has become a big part of people’s lives and this is something the IT-company Uber has taken advantage of. They have developed a digital platform were drivers and customers can connect with each other trough an application. Uber has a big number of drivers all over the world that is managed by minimal direct communication. The thesis will analyse how Uber ensure the quality of their services and how that comperes to other Swedish taxi companies quality control. Purpose: The purpose of the thesis is to investigate how a platform company like Uber works with quality management compared to how other Swedish taxi companies insure the quality of the service. Methodology: The thesis is based on a qualitative method with a deductive approach and a realistic perspective. The study includes three respondents. The collected data was processed and analysed using thematic analysis and then it was interpreted. Finally, conclusions were drawn from the results and the analysed material. Result: The thesis shows that the various taxi companies seem to define quality in a similar manner. The customer’s expectations of quality and the different companies quality requirements appear to be consistent throughout all of the companies. However, the taxi companies differ in how they ensure that the drivers meet the quality the companies have defined as important. The study has been able to distinguish that quality control differs depending on the taxi companies size and the market in which they operate. The results also suggests that the way to satisfy customers expectations for taxi service today seem to be working with technological innovation. The thesis also shows that the differences in quality work seem to depend on the size of the company, not the business model.

Some of the world’s most valuable companies today are platform businesses. Both smaller and larger companies are turning their product and service development from a linear developmentapproach to a platform approach. Despite the emerging studies on platforms, and even though studies on customer involvement have been performed for decades, there is an acknowledged research gap on customer involvement in the development of platforms. This thesis contributes to research by studying Tradera, an online small to medium-sized (SME) marketplace platform facilitating and enabling sales of goods through matching of sellers and buyers on the site. The study is based on an extensive literature search within the fields of customer involvement anddigital platform businesses. The results were based on qualitative data received from exploratory studies in the form of 13 semi-structured interviews conducted at the company. The results from studying the company revealed the complexity in the product of being a platform as well as the complexity of the user base involved in the product development. The complex user base leads to heterogeneity in user needs and difficulty of knowing which users to involve and when to involve them in the product development in order to increase user satisfaction. There was also found to be difficulties in the allocation of resources for (SME)platforms regarding user involvement. Even though difficulties in user involvement were found, the research also showed the great resource of user data that is to be utilized. The purpose of the study was to map and refine the process of user involvement in the product development of an SME platform in order to increase user satisfaction. The study resulted in a framework and recommendation for how to find and involve users in the product development process. The recommendations are to be considered by SME platform businesses wanting to increase the user satisfaction of their product. / Några av världens mest värdefulla företag idag är plattformsföretag. Både mindre och större företag ändrar sin produkt- och tjänsteutveckling från en linjär utvecklingsstrategi till en plattformsstrategi. Trots ökade studier av plattformsföretag, och att studier on kundinvolvering har utförts i årtionden, finns det ett forskningsgap när det gäller kundinvolvering i utvecklingen av plattformar. Denna avhandling bidrar till forskning genom att studera Tradera, en liten till medelstor marknadsplattform som online underlättar och möjliggör försäljning av varor genom matchning av säljare och köpare på webbplatsen. Studien bygger på en omfattande litteraturundersökning inom områdena kundinvolvering och digitala plattformar. Resultatet baserades på kvalitativa data från undersökande studier i form av tretton semistrukturerade intervjuer som genomfördes på företaget. Genom att studera företaget avslöjades komplexiteten i att vara en plattform samt komplexiteten hos användarbasen som är involverad i produktutvecklingen. Resultatet påvisade att den komplexa användarbasen leder till heterogenitet i användarnas behov och svårigheter att veta vilka användare som ska involveras och när de ska involveras i produktutvecklingen för att öka kundnöjdheten. Studien visade också på svårigheter hos små till medelstora plattformar att fördela resurser till användarinvolvering. Förutom svårigheter med användarinvolvering visade även studien att det finns stora resurser i användardata som kan utnyttjas. Syftet med studien var att kartlägga och förfina processen för användarinvolvering i produktutvecklingen av små till medelstora plattformar för att på så sätt öka kundnöjdheten. Studien resulterade i ett ramverk och rekommendationer för hur företag kan hitta och involveraanvändare i produktutvecklingsprocessen. Rekommendationerna och ramverket kan implementeras hos små och medelstora plattformsföretag som vill öka användarnöjdheten hos sin produkt.