<p>Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera i vilken utsträckning Kaizen tillämpas i det kvalitetsarbete som bedrivs på Karolinska Universitetssjukhuset, Capio S:t Görans Sjukhus samt Danderyds Sjukhus AB.</p><p>Metod: En fallstudie har utförts vid tre sjukhusen i Stockholmsregionen. Primär- och sekundärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer respektive litteratur, rapporter, artiklar och elektroniska källor.</p><p>Teori: Kaizen är ett synsätt som sätter människan i fokus och arbetar utefter ständigt förbättringsarbete med kundfokusering som högsta prioritet. TQM är en filosofi samt innefattar vägledande principer som innebär att arbeta aktivt med kvalitetsfrågor. Strukturerade modeller används till hjälp för utförandet av förbättringsarbetet. Processorientering innebär att personal från olika funktioner arbetar med flöden kopplat till en speciell produkt eller kund, där effekten blir att optimera flödena istället för funktionerna.</p><p>Empiri: Empirin belyser de tre sjukhusens organisationsstruktur samt en faktabeskrivning om sjukhusens respektive kvalitetsarbeten. Resultatet som framkommer redogör i vilken utsträckning sjukhusen applicerar Kaizen i sitt arbete.</p><p>Slutsats: Samtliga av sjukhusen bedriver kvalitetsarbeten som har starka likheter med vad Kaizenfilosofin förespråkar. Sjukhusen anser även att det är viktigt att ta till vara på personalens kompetens och stimulera engagemang och utveckling i deras arbete. Genom att verka för att hela verksamheten är involverad i kvalitetsarbetet ökar det möjligheten till ett bestående resultat.</p>

För att öka kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet inom hälso- och sjukvården är patientnämnderna ett betydelsefullt hjälpmedel. Kontakter mellan patientnämnden och vårdverksamheterna sker exempelvis genom återkoppling av patienters åsikter om sina kontakter med vården. Brist på återkoppling är ett problem som innebär att kunskap från misstag som begåtts inte kan tas till vara. Effekten kan vara fortsatta skador och problem. Får vårdverksamheterna återkoppling och använder informationen i ett lärande, kan det leda till förbättringsarbete och därmed minska vårdskador.Syftet med studien var att beskriva vårdverksamheternas erfarenheter av återkoppling av patientklagomål från patientnämnden samt att med detta som utgångspunkt beskriva hur patientnämnden kan bidra till förbättrat kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Studien har en kvalitativ och deskriptiv ansats.Resultatet visar att patientnämnden bidrar till vårdverksamheternas kvalitetsförbättringar och patientsäkerhet. Genom kontakterna som vårdverksamheterna har med patientnämnden diskuteras händelser som uppstått i möten med patienter/anhöriga. Det finns en vilja att lära sig av misstagen för att göra bättre ”nästa gång”. Det finns även ett intresse av att veta hur patienterna har upplevt återkopplingen. En mer verksamhetsnära återkoppling ökar möjligheterna att arbeta med förbättringar. Personliga dialogmöten ger möjlighet till informationsutbyte där patientnämnden även får information om vårdverksamheternas förutsättningar vilket blir erfarenheter att ta med i kommande kontakter med patienter. Återkopplingen sprids även genom organisationsleden till klinikledning, sjukhusledning etc. Nya förbättrade rutiner och arbetssätt har tagits fram som en följd av tidigare misstag. Mycket forskning stödjer studiens resultat både när det gäller vikten av att involvera patienter i vården, exempel på kvalitetssäkringsarbeten och hög patientsäkerhet. Dessa erfarenheter kan även användas i andra patientnämnder och vårdverksamheter. / Program: Fristående kurs

<p>Due to an extensive decentralization in the County Council of Östergötland during the 1980s, the demands on follow-up reports have increased on the production units. In order to support the units in following up their organizations, the board of the County Council decided to implement Total Quality Management in the beginning of the 1990s. As a part of the program, the QUL concept was introduced to provide the County Council with a comprehensive description of the production units’ activities. In 2001 the County Council decided to implement the Balanced Scorecard (BSC) as a new way of following up the units’ results. The BSC implementation has led to that all production units write their follow-up reports according to the perspectives suggested in the BSC framework. The head of the production units are responsible for the dissemination and implementation of the BSC in their own units.</p><p>The present research is conducted on commission from the Federation of Swedish County Councils. The purpose of the thesis is to increase the understanding of the use of the BSC in an organization in the Swedish health care and medical services. Two research questions derive from the purpose: (1) How is the BSC designed, implemented and used in the organization? (2) What factors enable or constrain the use of the BSC in the organization?</p><p>Findings from the case study show that the BSC is used in the annual planning, in reporting measures to superiors and in following up the activities in the health care organization. The BSC is also used in discussions between employees, to disseminate information within and outside the organization, to create orderliness and understanding of the annual activities, and in developmental activities. The findings indicate that the BSC has been adapted to the current conditions of the organization with regard to the existing terminology and organizational structures. The BSC is not primarily used as a strategic management system, but rather as an information system that aims to communicate measurable information within and outside the organization.</p><p>Several categories of factors that enable or constrain the use of the BSC in a health care organization are identified. The autonomy of the department and units enables people to develop their own scorecards without considerable influence from superiors. The emphasis on employees’ participation is also identified as an important aspect in making people accept the new concept. The way the introduction of the BSC was dealt with and the department’s prior experiences with the Swedish Quality Award have influenced the acceptance and use of the BSC. In addition, the case shows that change agents play a major role in how the BSC is used in the organization today. Several adaptations have been made to current conditions, that both enable and constrain the use of the BSC in the health care organization.</p> / ISRN/Report code: Liu-Tek-Lic-2003: 41

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera i vilken utsträckning Kaizen tillämpas i det kvalitetsarbete som bedrivs på Karolinska Universitetssjukhuset, Capio S:t Görans Sjukhus samt Danderyds Sjukhus AB. Metod: En fallstudie har utförts vid tre sjukhusen i Stockholmsregionen. Primär- och sekundärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer respektive litteratur, rapporter, artiklar och elektroniska källor. Teori: Kaizen är ett synsätt som sätter människan i fokus och arbetar utefter ständigt förbättringsarbete med kundfokusering som högsta prioritet. TQM är en filosofi samt innefattar vägledande principer som innebär att arbeta aktivt med kvalitetsfrågor. Strukturerade modeller används till hjälp för utförandet av förbättringsarbetet. Processorientering innebär att personal från olika funktioner arbetar med flöden kopplat till en speciell produkt eller kund, där effekten blir att optimera flödena istället för funktionerna. Empiri: Empirin belyser de tre sjukhusens organisationsstruktur samt en faktabeskrivning om sjukhusens respektive kvalitetsarbeten. Resultatet som framkommer redogör i vilken utsträckning sjukhusen applicerar Kaizen i sitt arbete. Slutsats: Samtliga av sjukhusen bedriver kvalitetsarbeten som har starka likheter med vad Kaizenfilosofin förespråkar. Sjukhusen anser även att det är viktigt att ta till vara på personalens kompetens och stimulera engagemang och utveckling i deras arbete. Genom att verka för att hela verksamheten är involverad i kvalitetsarbetet ökar det möjligheten till ett bestående resultat.

Background: It is required that health care professionals continuously work with patient safety and quality improvements, and the skills of registered nurses are significant in this work. However, quality improvement also requires commitment and knowledge about how to improve health care and ensure patient safety. There is a lack of studies that highlights the importance of supportive functions for this work. Nurses in clinical settings can be utilized as facilitators that make things easier for other health care professionals who are engaged in quality improvement and patient safety. In order to gain understanding about the significance and needs of nurses with a role of facilitator, it is urgent to learn from their experiences of facilitating quality improvement in health care. Aim: The aim was to study nurses’ experiences of facilitating quality improvement of nursing care, patient safety and multi-professional collaboration in health care. Method: Semi-structured qualitative interviews were performed with ten registered nurses who had experience of being in the role of facilitators. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Findings: In the findings, three main categories (with  a number of subcategories) were identified; raises interest for improvement, leads systematic improvement and facilitates cross-professional collaboration. The underlying meaning of these categories was explored and interpreted into three themes: encouraging others to act rather than doing for others, balancing between following and leading, and being close to reducing the fear of change. Discussion: The interviewed nurses often tended to facilitate multi-professional patient safety work with a focus on checklists, the introduction of procedures for risk assessment and monitoring of adherence to various health and safety regulations. The nurses tended less often to facilitate improvements with a focus on patient and nursing care. Facilitators can make great contributions to the clinical quality improvement work by promote for the teams to reflect on nursing content and quality, and to encourage others to act rather than do for others. Future studies about how appropriate support and enablement from the facilitators can be drafted, and how the actual process of nursing care improvement is done, are suggested. / Bakgrund: Det ställs krav på att vårdens personal fortlöpande ska verka för en god och säker vård och sjuksköterskans kompetens innebär en avgörande skillnad i detta arbete. Förbättringsarbete kräver engagemang och kunskap och för en sjuksköterska räcker det troligen inte med den professionella omvårdnadskunskapen, utan denna måste kombineras med kunskaper om hur man gör för att utveckla och förbättra vårdens innehåll. Alltför få studier lyfter fram betydelsen av stödfunktioner som kan underlätta arbetet med förbättringar av omvårdnad och patientsäkerhet. Underlättare kan vara kliniskt verksamma sjuksköterskor med uppdrag att fungera som underlättare. Det är angeläget att öka kunskapen om vilka erfarenheter de har av att underlätta för andra i förbättringsarbete för att bidra till förståelsen av den betydelse som underlättande sjuksköterskor kan ha för förbättringsarbete. Syfte: Att studera sjuksköterskors erfarenheter av att underlätta förbättringsarbete inom omvårdnad, patientsäkerhet och tvärprofessionellt samarbete. Metod: En kvalitativ ansats valdes med enskilda semistrukturerade intervjuer av tio legitimerade sjuksköterskor. För att analysera och tolka de utskrivna intervjuerna valdes kvalitativ innehållsanalys som ger möjlighet till tolkning av resultatet, på olika nivåer. Resultat: I resultatet identifierades tre kategorier (och ett antal subkategorier); väcker intresse för förbättringar, leder systematiskt förbättringsarbete och underlättar tvärprofessionellt samarbete. Den underliggandetenta meningen i dessa kategorier lyftes fram och tolkades i tre teman; uppmuntra andra att handla snarare än att göra åt andra, balansera mellan att följa och leda och vara nära för att minska rädsla för förändring. Diskussion: De intervjuade sjuksköterskorna underlättade oftast ett tvärprofessionellt patientsäkerhetsarbete med fokus på checklistor, införande av rutiner för riskbedömningar och uppföljning av följsamhet till olika hygien- och säkerhetsregler. Mer sällan underlättade sjuksköterskorna förbättringar med fokus på patienten och omvårdnaden. Underlättare kan göra stor skillnad i förbättringsarbete genom att främja teamets reflektion över omvårdnadens innehåll och kvalitet, och uppmuntra andra att handla snarare än att göra åt andra. Hur ett lämpligt stöd och möjliggörande från underlättare kan utformas liksom hur själva genomförandet av omvårdnadsförbättringar går till kan behöva undersökas i fler studier.

Syftet var att genom granskning av vetenskapliga originalartiklar undersöka patientsäkerheten vid generisk läkemedelsanvändning. Det som studerades var den eventuella problematiken, åtgärderna och patienternas egna erfarenheter av generisk användning. Den Metod som användes var en litteraturstudie där artiklar söktes i ett flertal databaser och via manuella sökningar. Sjutton artiklar inkluderades och granskades utifrån en mall för kvalitet- och resultatanalys. I Resultatet framgick att sjuksköterskor anser att osäkerhet, täta läkemedelsbyten, otydlig kommunikation, lika läkemedel till utseende och namn, samt tung arbetsbelastning är riskfaktorer som leder till medicineringsfel i form av under- och överdosering och/ eller utebliven läkemedelsdos. Patientsäkerheten påverkas även då försämrad följsamhet, biverkningar och sämre effekt är konsekvenser av generisk substitution. Åtgärder anses vara kvalificerade patient- och personal utbildningar. Tydligt uttalade ordinationer, minskat antal mediciner med lika namn och utseenden, samt dubbelkontroller och uppdatering av listor var förslag på förbättringar. Patienter hade generellt negativa attityder och erfarenheter av generika. Attityderna grundade sig främst på otrygghet och misstro. Patienter upplevde förvirring, fler eller värre biverkningar samt sämre effekt. Slutsatsen visar att det förekommer att patienter och sjuksköterskor erfar problem vid användning av generiska läkemedel och att detta får konsekvenser för patientsäkerheten. Därför bör fler problemåtgärder fastställas och tillämpas för att förhindra medicineringsfel som äventyrar patientsäkerheten.

Inledning En välsmakande och hygieniskt säker mat är viktig för patientens medicinska behandling och välbefinnande. Det ligger i sakens natur att man som patient ofta är svag eller nedsatt och därmed extra känslig för infektioner. Livsmedelshygien är på ett sjukhus en fråga om patientsäkerhet med temperaturen som den enskilt viktigaste faktorn. Brickdukning har som system för att distribuera maten inom ett sjukhus många fördelar men en nackdel är svårigheten att upprätthålla rätt temperatur. Mätningar på det studerade sjukhuset visade stora variationer och betydande avvikelser från tillåtna temperaturer, varför ett förbättringsprojekt genomfördes för att förbättra och stabilisera temperaturerna. Syfte Förbättringsarbetet studerades med syfte att beskriva de fenomen som den involverade personalen upplevt vara betydelsefulla för förbättringsarbetets resultat och hur patienternas upplevelse av maten förändrades under tiden för förbättringsarbetet. Syftet med förbättringsarbetet var att uppnå en stabil process med korrekta temperaturer. Metod Förbättringsarbetet genomfördes med PDSA-modellen som övergripande teori och metod. Studien utfördes som en deskriptiv fallstudie med induktiv ansats med deduktiva inslag. Fokusgruppsintervju och enkäter användes för datainsamling. Kvalitativ innehållsanalys och deskriptiv statistik användes som metoder vid analys. Resultat Förbättringsarbetet resulterade i betydande temperaturförbättringar, en stabil process med eftersträvade målvärden uppnåddes. Dock förändrades inriktning och mål för förbättringen under projekttiden, de ursprungliga målen uppnåddes ej till fullo. Förbättringarna minskade risken för matförgiftning bland patienterna. Studien visade att fenomen som i hög grad ligger inom mikrosystemets inflytande varit betydelsefulla. Dessa sammanfattades i fyra kategorier: Resursanvändning, Interaktion och kommunikation, Förändringsförmåga samt Delaktighet/engagemang. Slutsats Ett sjukhus med brickdukningssystem kan uppnå betydande förbättringar i mattemperaturen med hjälp av strukturerat förbättringsarbete. Förändringens resultat påverkades främst av fenomen som finns beskrivna i litteraturen sedan tidigare. Framtida studier kan med fördel kombinera induktiva, kvalitativa ansatser med deduktiva jämförelser med fenomen som finns beskrivna i litteraturen. / Introduction Tasty and hygienically safe food is essential to the treatment and comfort of the patient. Patients are commonly weak or impaired and more vulnerable to infections. Food hygiene is a matter of patient safety in hospitals where food temperature is the single most important factor. Meal tray as food distribution system in hospitals offers many advantages but one disadvantage is its ability to maintain proper temperature of the food. Measurements at the studied hospital display substantial variations and significant deviations from acceptable temperatures. Hence, an improvement project was completed in order to improve and stabilize temperatures. Purpose The improvement project was studied in order to describe what phenomena was important to the success for the improvement, according to staff involved and also how patients experience of the food. The aim of the improvement project was to achieve a stable process with proper food temperatures. Methods The quality improvement completed with the PDSA improvement model as overarching theory and method The study was conducted as a descriptive case study with an inductive approach and deductive ingredients. Focus group interview and questionnaires was used for data collection. Qualitative content analysis an descriptive statistics was used for analysis of data. Results The improvement project resulted in substantially temperature improvement, a stable process with desired temperatures was achieved. Yet the focus and the aims for the improvement were adjusted under the project period, the original aims were not achieved completely. The improved temperatures decreased the risk for patients getting infected with food poisoning. The study displayed phenomena that to a great extent are within the influence of the microsystem, as important for the success of the improvement. These where summarized in four categories: Utilization of resources, Interaction and communication, Improvement capability and Participation/involvement. Conclusions A hospital with meal tray distribution system can achieve substantial improvements in food temperature using structured improvement methods. The results of the changes were mainly affected by phenomena that already are described in the quality improvement litterature. Future studies may combine inductive, qualitative approaches with deductive comparisons to phenomena described in literature.

När en ny produkt lanseras på marknaden uppkommer det med stor sannolikhet brister som intetidigare upptäckts. Syftet med denna studie är att skapa en arbetsmodell för hur medelstora företagska hantera kvalitetsavvikelser som uppkommer inom produktion. För att skapa en realistisk modellför hur dessa kvalitetsavvikelser skall hanteras, baseras detta examensarbete på en fallstudie utfördpå ett tillverkande företag vid namn AQ ParkoPrint AB som är beläget i Gävle. Följande forskningsfrågor har besvarats för att understödja det huvudsakliga syftet: • Vilka kvalitetsavvikelser kan uppkomma inom medelstora företag? • Hur kan dessa kvalitetsavvikelser hanteras samt om möjligt reduceras? Metoderna som använts i studien är intervjuer och observationer. Fem intervjuer och tvåobservationer utfördes på AQ ParkoPrint AB. Den arbetsmodell som skapats kallas förfemstegsmodellen och innebär att processen för att hantera kvalitetsavvikelser delats upp i fem steg:dokumentera, utred, illustrera, forma åtgärdsförslag och genomför. Femstegsmodellen är utformadför medelstora tillverkande företag och inriktad på att skapa ett arbetssätt för systematiskt arbetemed hantering samt om möjligt reducering av kvalitetsbrister. Dessa steg är flexibla på det viset attvarje företag utformar egna åtgärdshanteringar och använder femstegsmodellen som grundstruktur idet fullständiga kvalitetsarbetet.Med hjälp av den utvecklade femstegsmodellen kan medelstora företag hantera och reducera sinakvalitetsbrister. Arbetsmodellen i sig kräver inga kostsamma verktyg utan det som styr kostnadernaär omfattningen av det arbete som läggs på samtliga steg.I denna studie presenteras även frågeställningar som företag kan arbeta utifrån för att reducerakvalitetsbrister som kan härledas till underleverantörer. Fallstudien påvisar att de kvalitetsavvikelsersom uppkommer troligtvis kan härledas till underleverantörerna. / When a new product is launched, product defects in various processes and process steps willprobably appear that were not previously known or detected. The purpose of this study is to create aworking model for how middle-sized companies should manage to handle defects in quality thatwill appear in manufacturing productions. To be able to create a realistic model, this thesis will bebased on a case study of a manufacturing company by the name of AQ ParkoPrint AB, located in Gävle, Sweden. The following research questions are answered in order to support the main purpose: • What defects in quality occur most often in middle-sized manufacturing companies? • How can these defects in quality be managed, and if possible, be reduced? The methods used in this study are interviews and observations. Five interviews and twoobservations were performed on AQ ParkoPrint AB. The working model that was created wasnamed “Five-step-model” and involves the process of managing defects in quality divided into fivesteps: document, investigate, illustrate, propose action and implement. The “Five-step model” isdesigned for middle-sized manufacturing companies focused on creating a way to worksystematically with how to managing quality defects and how to reduce them if possible. The stepsin this model are flexible because every single company should be able to customize each step tosuit their company needs, and only use the “Five-step model” that is created in this study as thebasic structure of the quality work. The case study shows that the suppliers are the majorcontributors of causing quality defects. Middle-sized companies can use the developed five stepmodel to handle and reduce their quality defects. The “Five-step model” itself requires no expensivetools. It is the extent of the work in every specific step that determines the costs.This study also presents some question formulations that companies can use to reduce their qualitydefects that can be traced back to the subcontractors.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad patienterna har för upplevelser av sjukvården, samt vilka förbättringar de föreslår. Metod: Undersökningsgruppen bestod av 50 patienter som svarat på de öppna frågorna i en nationell patientenkät. Svaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av materialet resulterade i fem kategorier och elva underkategorier. De fem kategorierna bestod av: bemötande, sjukhusmaten, vårdmiljön under sjukhusvistelsen, in- och utskrivning samt väntetider under vårdtiden och samarbete mellan professioner. Patienter som vårdades inom slutenvården ansåg att det bemötande de erhöll i huvudsak varit gott, men att det förekom vissa negativa attityder som bör förändras till det bättre. Förbättringar av måltider och sjukhusmiljön önskades, dessa områden upplevdes otillfredsställande. Vidare föreslogs förbättringar rörande information och kommunikation. Dessa två faktorer spelade, enligt patienter, roll för hur trygga de kände sig inom vården. Väntetiderna upplevdes vara alltför långa och patienterna önskade att dessa ska bli kortare. Slutsats: Patienterna i denna studie hade både positiva och negativa upplevelser av slutenvården, samt föreslog förbättringar på ett antal områden. Detta resultat, samt framtida patientundersökningar, kan vara ett underlag för sjuksköterskors kvalitetsförbättringsarbete i den kliniska verksamheten då det identifierar områden i behov av förbättring. / Aim: The aim of this study was to examine patients’ experiences of health care, and which improvements they propose. Method: The study group consisted of 50 patients who answered the open-ended questions in a national patient satisfaction questionnaire. The patients’ answers were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in five categories and eleven subcategories. The five categories were:  social interaction with staff, hospital food, hospital environment during the stay, admission, discharge and delays and collaboration with other professions. Patients who received hospital care generally considered themselves treated well by staff, but some experienced negative attitudes from staff which leaves room for improvement. Other areas considered dissatisfying were the hospital food and the hospital environment. Furthermore, suggestions were made concerning the improvement of information and communication. These factors, according to patients, affect whether they feels safe or not when receiving health care. Patients also expressed that waiting times and delays were too long, and ought to be shortened. Conclusion: Patients in this study had both positive and negative experiences of their hospital stay. They suggest improvements in several areas. These results, together with future patient satisfaction surveys, can develop a basis for nurses to improve the quality of care in clinical practice since they identify areas in need of improvement.

Syftet med studien är att undersöka hur barn kan bidra till kvalitetsförbättring i förskolans verksamhet. För att ta reda på syftet användes observation och intervju av barn för att skapa ett underlag till intervju av pedagoger. Utifrån intervjuerna framkom det att pedagogisk dokumentation var en stor del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns olika uppfattningar bland pedagogerna i verksamheten angående barns förmåga att hantera digitala verktyg i samband med att dokumentera. Det framkom i studien att barn hade en förmåga att både se sitt lärande och reflektera kring lärandeprocessen. En slutsats som går att dra utifrån studien är att pedagoger bör involvera barnen mer i arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Barnen bör få möjlighet att tillsammans med pedagoger och andra barn utforska digitala verktyg som exempelvis kamera och surfplatta. Dels för att lösa problematiken med tidsbrist och dels för att ge barnen möjlighet till att utveckla sina kunskaper inom tekniken.