Syftet med den här studien har varit att belysa och analysera de diskursiva konstruktionerna av begreppet pedagogiskt ledarskap i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse i kategorin förskola. De frågor som jag har svarat på är vilka diskurser kring pedagogiskt ledarskap kan identifieras i förskolechefers deklarationer i bidragen och hur begreppet pedagogiskt ledarskap konstrueras i dessa bidrag. Metoden jag har använt för att genomföra studien har varit diskursanalys. Studieobjekt har varit de fyra sista tävlingsbidragen som har vunnit kvalitetsutmärkelsepriset. I dessa bidrag har jag fokuserat på de frågorna som förskolecheferna har svarat på i rubriken chef- och ledarskap. I min diskursanalys har jag använt mig av diskursteorin som analysverktyg. Utifrån de redskap som diskursteorin innehåller har jag utvecklat de analytiska begreppen som konstrueras och konstruerar de diskurser som formar begreppet pedagogiskt ledarskap. Studiens resultat har visat att det går att urskilja två dominerande diskurser i relation till pedagogiskt ledarskap, New Public Management och Reggio Emilias approach. Dessa två diskurser formar i sin tur sättet hur ledarskapet framställs i bidragen. Studiens slutsats visar att det pågår en kamp mellan de dominerande diskurserna. I den kampen är New public management den diskursen som på ett kontingent sätt har en hegemoni i de analyserade bidragen.

Utgångspunkten för studien var att forskning om deltagande i kvalitetsutmärkelser och utmärkelsemodeller inom privat sektor, har visat på potentiella fördelar för deltagande organisationer. Forskning har samtidigt pekat på utmaningar och viktiga förutsättningar för att deltagandet ska bli fruktsamt och positivt. I en svensk kontext är effekterna för organisationer i offentlig sektor av att delta i en utmärkelseprocess, relativt outforskade. Studien ämnade fylla en del av den kunskapsluckan. Syftet med denna studie var därför att förstå vilken betydelse utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun har haft för kommuner som har tilldelats den. Frågeställningarna fokuserade på vilka motiv de fyra senaste vinnarna av Sveriges Kvalitetskommun har haft med sitt deltagande, hur arbetet inom ramen för utmärkelsen har organiserats, vilken betydelse granskningsverktyget Kommunkompassen har haft för kommunerna samt vilka effekter utmärkelseprocess och vinst har genererat.   Studien genomfördes genom en kvalitativ enfallsstudie med flera analysenheter. Datainsamlingen skedde genom dokumentstudier och fokuserade intervjuer av öppen karaktär med kommunrepresentanter samt representanter rörande själva utmärkelsen. Intervjudatan analyserades med Creswell och Creswells (2018) fem steg för analys av kvalitativ data samt mönsterjämförelser utifrån Yin (2018).   Studien visar att utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun har haft betydelse för kommunerna ur fem  aspekter. Den har haft en enande påverkan, en pådrivande påverkan, en bekräftande påverkan, en lärande påverkan och en mättnadspåverkan. / The starting point for this study was that studies on participation in quality awards and award models  within the private sector have shown potential benefits for participating organisations. At the same time, research has pointed to challenges and important conditions for participation to be fruitful and positive. In a Swedish context, the effects of participating in an award process within the public sector is an area that is relatively unexplored. The study intended to fill part of that knowledge gap. The purpose of this study was therefore to understand what Sveriges Kvalitetskommun has meant for municipalities that have won the award. The research questions focused on the last four winners and their motives for participation, how the work within the framework of the award has been organized, the role that the measurement tool Kommunkompassen has played for the municipalities and what effects the award process and the win itself have generated.   The study was conducted through a qualitative single-case study with several analysis units. The data  collection was carried out through document studies and focused interviews of an open nature with municipal representatives and representatives regarding the award itself. The interview data were analyzed using Creswell and Creswell's (2018) five steps for analyzing qualitative data as well as pattern matching according to Yin (2018).   Based on the results the conclusion shows that the award Sveriges Kvalitetskommun has had an impact on municipalities that have won in five aspects. It has had a unifying impact, a propulsive  impact, a confirmatory impact, a learning impact and finally a saturative impact. / <p>2021-06-06</p>

“Survival of the fittest” är evolutionsteori som skrevs av Darwin. Även för organisationer är det viktigt att kontinuerligt anpassas och utvecklas för att kunna säkra sin morgondag. Medarbetarnas engagemang är en förutsättning för detta förbättringsarbete. Med hjälp av rätt ledarskap kan medarbetarengagemang uppnås.   Syftet med denna studie var att kartlägga hur ledare i ett antal organisationer skapar engagemang hos medarbetare för att delta i organisationens förbättringsarbete. Genom att utforska ledarskapet i organisationer som fått kvalitetsutmärkelse har denna kvalitativa intervjustudie tagit fram övergripande teman och nyckelord som indikerar ledarens sätt att skapa engagemang hos medarbetare.  Det som framkom i studien var att ledaren behöver vara öppen, lyhörd och tydlig. Vidare behöver ledaren arbeta med uppföljning och uppmuntra medarbetare att ha en bred förståelse för organisationen. Ledare behöver även involvera, stötta, ge mandat och ha tillit till medarbetarna. Utöver detta har studien kommit fram till att ledaren behöver främja en förbättringskultur i organisationen. Studiens resultat stämmer väl överens med befintliga teorier om ledares sätt att skapa engagemang hos medarbetare.  En vidare syn på studiens resultat tillsammans med den teoretiska referensramen gav en teori om att medarbetarens engagemang för förbättringsarbete har två grundpelare. Dels behöver medarbetaren känna trygghet men även ha en drivkraft att delta i förbättringsarbetet. Trygghet och drivkraft kan ledaren påverka genom att införliva ett ledarskap som framkommit genom denna studie. Detta kan ses som ett bidrag till samhällsutvecklingen där varje organisation som vill överleva bör se till att dessa faktorer tillämpas. / "Survival of the fittest" is an evolutionary theory written by Darwin. It is also important for organizations to ensure their future by continuously adapting and developing. The engagement of the employees' is a prerequisite for continuous improvements within organizations. With the right leadership, employee engagement can be achieved.  The purpose of this study was to map how leaders in a number of organizations create engagement among employees to participate in the organization's continuous improvements. By exploring leadership in organizations that have received quality awards, this qualitative interview study has identified overarching themes and keywords that indicate how leaders create employee engagement.  What emerged in the study was that the leader needs to be open, responsive and clear. Furthermore, the leader needs to work with follow-up and encourage employees to have a broad understanding of the organization. Leaders also need to involve, support, give mandate and have trust in employees. In addition to this, the study has concluded that the leader needs to promote a culture of continuous improvement in the organization. The results of the study are in good agreement with existing theories about leaders' ways of creating employee engagement.  The results of the study together with the theoretical frameworks resulted in a theory which consists of two pillars of the employee's commitment to continuous improvements. On the one hand, the employee needs to feel secure in their environment, but also have a driving force to participate in the improvement work. Security and drive can be influenced by the leader by incorporating a leadership that has emerged through this study. This can be seen as a contribution to the development of a society where every organization that wants to survive should ensure that these factors are applied / <p>2022-06-05</p>

Sveriges kommuner står inför utmaningar som kräver att sektorn effektiviseras. En ökad kvalitet i verksamheten är ett möjligt, och till synes det mest attraktiva, sättet för kommunerna att effektivisera sig. Verksamheter med en stark kvalitetskultur har större chanser att uppnå god kvalitet och resultat. Kan kopplingar hittas mellan en stark kvalitetskultur och existerande goda resultat i kommuner torde en kvalitetskultur vara av intresse för kommunala verksamheter att uppnå. Den föreliggande studien därför har undersökt om kommunledningen (chefer och medarbetare) i två kommuner med erkänt hög kvalitet har en högre upplevd grad av kvalitetskultur än två kommuner utan kvalitetsutmärkelser. Studiens syfte har därtill varit att undersöka om det finns skillnader mellan chefers och medarbetares syn på organisationens kvalitetskultur i de valda organisationerna.      Datainsamlingsmetoden för denna studie var kvantitativ med kvalitativa inslag och baserad på ett positivistiskt förhållningssätt. Enkäter med möjlighet till öppna svar skapades och skickades till fyra olika kommuner, där totalt 70 respondenter deltog i studien. Respondenterna var chefer och medarbetare inom kommunledningen i de utvalda kommunerna.       Resultatet visade inte att det finns en genomgående högre grad av upplevd kvalitetskultur i kvalitetskommuner än i de två kommuner som valts ut i studien som inte erhållit kvalitetsutmärkelser. Studiens resultat visade dock att det genomgående fanns skillnader mellan chefers och medarbetares upplevda kvalitetskultur i samtliga studiens teman och inom samtliga utvalda kommuner. / The municipalities in Sweden are facing challenges that require the sector to be more effective. Improving the quality of operations is a possible, and seemingly the most attractive, way for municipalities to make themselves more efficient. Businesses with a strong quality culture have greater chances of achieving good quality and results. If links can be found between a strong quality culture and existing good results in municipalities, a quality culture should be of interest for other municipalities to achieve. The present study has therefore investigated whether the municipal management (managers and employees) in two municipalities with recognized high quality has a higher degree of perceived quality culture than two municipalities without quality awards. The purpose of the study has also been to investigate whether there are differences between managers' and employees' views on the organization's quality culture in the selected organizations.      The data collection method for this study was quantitative with qualitative elements and based on a positivist approach. Questionnaires with the possibility of open text answers were created and sent to four different municipalities, where a total of 70 respondents participated in the study. The respondents were managers and employees in the municipal management in the selected municipalities.       The results did not show that there is a consistently higher degree of perceived quality culture in municipalities that have received quality awards than in the two municipalities selected in the study that have not received quality awards. The results of the study did however show that there were consistent differences between managers' and employees' perceived quality culture in all the study's themes and in all selected municipalities.