Följande C-uppsats är skriven vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Studien behandlar kvinnliga nätverk som ett sätt att motverka den ojämna könsfördelning som idag existerar inom IT-branschen. Genom en fallstudie, där ett nätverk studerats utifrån en referensram innehållande nätverks- och organisationsstrukturer, har syftet med undersökningen varit att analysera varför och hur ett företag väljer att utveckla och driva ett sådant kvinnligt nätverk och vilka effekter det bidragit till. För att skapa en bred informationsmängd har personer med och utan koppling till nätverket intervjuats. Data har även samlats in genom medverkan vid en nätverksträff samt från en enkätundersökning med nätverkets medlemmar. Efter sammanställning av informationen kunde en analys göras där resultatet blev att företag väljer att utveckla och driva kvinnliga nätverk för att långsiktigt både hindra diskrimineringen av kvinnor inom IT-branschen samt bredda den rekryteringspool som idag finns. I och med att diskrimineringen minskas gynnas kvinnorna samtidigt som nätverket skapar fördelar för företagen genom positiv marknadsföring. Slutligen fastställdes att nätverken bör utvecklas till att bli mer heterogena grupper, detta för att en förändring bör ske i hela samhället och inte bara hos den kvinnliga individen.

Studien undersöker hur den kvinnliga politiska representationen ser ut i Kalmars kommunalpolitik. Huvudfrågan riktas mot hur kvinnor delas mellan traditionella kvinnliga och manliga politiska intressen och om det finns någon skillnad i hur kvinnor från olika partier ser på eventuella hinder inom kommunalpolitiken. Den kvantitativa delen av studien visar att en övervägande stor del av kvinnorna hittas i ”mjuka” områden av vårdande karaktär där männen ändå dominerar vilket de även gör i kommunalpolitiken som helhet. Den kvalitativa delen bygger på samtalsintervjuer med kvinnliga politiker i Kalmars kommunalpolitik. Resultatet visar att det inte finns någon skillnad mellan åsikterna i hindersuppfattningar mellan kvinnor från olika partier. Däremot är alla kvinnorna starkt överens om att de manliga politikerna marginaliserar och hindrar deras inflytande. Istället för den traditionella sprickan mellan blå och röda partier visar studien på en tydlig spricka mellan män och kvinnor i politiken.

Diss. Umeå : Univ., 2004. / Pp. 183-198: Bibliography.

Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2008.

Denna uppsats har som utgångspunkt att genren fantasy inte enbart skall ses som eskapistisk utan som en möjlighet att behandla närliggande samhällsproblem som kan tydliggöras med hjälp av att läsaren blir satt i ett annat, helt främmande perspektiv. Utifrån detta undersöks ur ett genusvetenskapligt perspektiv två kvinnliga protagonister från Erika Johansens trilogi The Queen of the Tearling  med verken The Queen of the Tearling, The Invasion of the Tearling och The Fate of the Tearling. Syftet med undersökningen är att utreda huruvida dessa karaktärer kan anses bryta mot traditionella kvinnliga normer Tidigare forskning i ämnet kvinnliga protagonister inom genren fantasy har varit svår att finna, dock går det att hitta artiklar och inlägg utanför den egentliga forskningen om hur de traditionella kvinnliga normerna inom fantasy framförallt presenterar en vacker jungfru, ofta i behov av räddning, men gemensamt för alla traditionella kvinnliga protagonister är att hon är vacker. En ny stereotyp av kvinnlig protagonist har också växt fram och hon tar formen som vad man kallar en ”stark kvinna”. Denna starka kvinna målar upp en motbild mot den traditionella jungfrun i nöd och kan istället slåss och klara sig själv. Kritiken kring denna nya stereotyp kretsar kring att hon enbart har fått överta de traditionellt manliga attributen, istället för att porträttera en komplex, kvinnlig och stark karaktär. Denna uppsats undersöker därför om de två kvinnliga protagonisterna i Johansens romaner bryter mot dessa två stereotyper. Som bakgrund till undersökningen presenteras Erika Johansens egna uttalanden om hennes intentioner med romanerna. Hon har med sin karaktär Kelsea försökt skapa en kvinnlig protagonist utan de traditionella skönhetsattributen. Trilogin handlar om Kelsea som blir drottning över riket Tearling. Riket är korrupt och förfallet och Kelsea måste använda alla sina krafter för att försvara det och ställa allt till rätta. Hon kämpar mot invasioner från grannriket såväl som förruttnelse inom riket och lyckas genom att offra allt att ställa riket till rätta igen. I analysen undersöks två karaktärer, Kelsea Glynn och Lily Mayhew. Den första delen undersöker Kelsea Glynn i förhållande till begreppen makt, utseende och romantik för att se hon hennes förhållande till dessa kan anses vara normbrytande. Den andra delen av analysen fokuserar på Lily Mayhew som framförallt fungerar som en kontrasterande karaktär till Kelsea det undersökts också hur hon kan anses normbrytande. Slutsatsen av analysen blir att både Kelsea och Lily trots sina olikheter är normbrytande karaktärer. Kelseas förhållande till makt utvecklas genom hennes inre styrka och hennes handlingar till sitt folk, vilket är normbrytande då många kvinnliga protagonister traditionellt får mycket av sitt inflytande från sin födda position och genom sin skönhet. Förhållandet till skönhet är också det normbrytande då Kelsea förklaras vara alldaglig och stereotypen den vackra goda drottningen ifrågasätts av Kelseas mor, som var en vacker men svag och självisk drottning. Den traditionella normen om romans och vad det skall betyda för den kvinnliga protagonisten bryts också av Kelsea då hon inte intresserar sig för någon sann kärlek utan värderar hennes självständighet och plikt till sitt folk högre. Dock söker hon ändå närhet och visar känslor vilket visar hur hon även bryter mot stereotypen ”den starka kvinnan”. Karaktären Lily Mayhew bryter mot de traditionella normerna på sitt eget vis då hon alltid har strävat efter att uppnå dem för att under berättelsens gång bryta sig fri från denna väg och bli självständig och stark. Lily är Kelseas motsats då hon beskrivs som vacker och medvetet har vunnit sin position i samhället genom detta då hon gifte sig med sin mäktiga, rika man. Lily har också alltid intresserat sig för skönhetsideal och vackra kläder. Lily vill dock inte ha barn, vilket är normbrytande, och hon är olycklig i sitt äktenskap då hennes man är grym och kontrollerande. Utifrån Lilys äktenskaps situation skulle hon kunna jämföras med den vackra jungfrun i nöd och hade därför kunnat förväntas bli räddad av en romantisk hjälte, men Lily räddar sig själv genom att inspireras av starka, självständiga kvinnor och applicerar deras ideal till sig själv och flyr från sin make. Utifrån detta kan man konstatera att både Kelsea Glynn och Lily Mayhew kan anses vara normbrytande kvinnliga protagonister som båda bryter mot de traditionella kvinnonormerna och mot den nya stereotypen den ”starka” kvinnan.

Denna studie riktar fokus på slöjans betydelse för konvertiters identitetsskapande och omgivningens reaktioner på deras synliga muslimska identitet. Tidigare forskning har visat att västerländska konvertiters slöjbärande är förknippat med deras identitet och att konvertiter vittnar om negativa bemötanden från omgivningen efter att ha tagit på sig slöja. Då vi inte funnit någon svensk sociologisk studie som undersöker hur konvertiter skapar mening kring sitt slöjbärande hoppas vi med vår studie kunna fylla en sådan kunskapslucka. Studiens syfte är att utifrån en fenomenologisk forskningsansats undersöka hur konvertiters slöjbärande är kopplat till deras identitetsskapande samt vilka strategier konvertiter tillämpar mot bakgrund av deras erfarenheter av negativa bemötanden i offentlighetens rum. Studiens empiriska material baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio kvinnor i åldrarna 23–57 år. Materialet har analyserats utifrån vårt teoretiska ramverk bestående av Sara Ahmeds och Tobias Hübinettes teorier inspirerade av ett postkolonialt perspektiv samt Richard Jenkins sociala identitetsteori. Resultatet visar att de undersökta konvertiternas slöjbärande görs meningsfullt då denna praktik möjliggör för dem att manifestera sin religiösa identitet. Efter att ha blivit synliga muslimer bemöts dock konvertiterna på ett negativt sätt från omgivningen. Dessa negativa erfarenheter pekar på att konvertiterna utsätts för rasifieringsprocesser på basis av deras synliga muslimska identitet, vilket gjort att deras inträde i vita rum försvårats. Som en konsekvens av detta tillämpar konvertiterna olika förebyggande strategier såsom att överprestera, hävda sig och tala extra bra svenska i mötet med andra människor. Några av studiens viktigaste slutsatser är att slöjan utgör en stark identitetsmarkör och att konvertiterna på grund av sina sjalbeklädda kroppar rasifieras och exkluderas från svenskheten.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar kvinnliga fotbollsdomare till fortsattdömning, vilka situationer som resulterar i stress samt hur de upplever att de hanterar dessasituationer. För att undersöka syftet användes frågeställningarna: Vilka är de huvudsakligamotivationsfaktorerna till att kvinnliga fotbollsdomare fortsätter att döma? Vilka situationerupplever de som stressfulla? Hur hanterar kvinnliga fotbollsdomare stressfulla situationer?Totalt deltog tio kvinnor från södra och västra Sverige som alla har dömt fotboll i minst tresäsonger, medelåldern var 21,1 år (SD= 3,62) och domarna dömde från distrikt till elitnivå.En semi-strukturerad intervjuguide med tre fastställda teman (motivation, stress och coping)användes. Resultatet visade på att domarna besitter en hög inre motivation då de tycker attdömningen är rolig. Yttre motivation i form utav bekräftelse och pengar var även viktiga. Ettantal situationer kan upplevas som stressfulla, bland annat var olika matchsituationeråterkommande faktorer. För att hantera stressfulla situationer används emotions- ochproblemfokuserad coping. Socialt stöd och personliga egenskaper (exempelvis lugn) varockså att föredra. Resultatet tolkades utifrån två teoretiska ramverk (Självbestämmande teorinoch Transaktionsmodellen om stress och coping). Studiens huvudsakliga fynd indikerade attfotbollsdomarna upplever att dömningen är rolig och att stressfulla situationer somförekommer kan hanteras. / The purpose of the study was to examine what motivates female soccer referees to continuerefereeing, which situations result in stress and how they perceive that they handle thesesituations. The following research questions were used: What are the main motivationalfactors for female soccer referees to continue refereeing? Which situations are experienced asstressful? How do female soccer referees handle stressful situations? A total of ten femalereferees from Southern and Western Sweden participated, all of them active soccer refereesfor at least three seasons. The average age was 21.1 years (SD = 3.62) and they were ondistrict-, regional- or elite level. A semi-structured interview guide with three pre-identifiedthemes (motivation, stress and coping) were used. The result showed that referees possess ahigh internal motivation when they feel refereeing is fun. External motivation such asconfirmation and money was also important. Several situations could be perceived asstressful, game situations were recurrent incidents. Emotion- and problem focused coping wasused to handle stressful situations. Social support and personal characteristics (e.g. calmness)was also appreciated. The result was interpreted using two theoretical frameworks (Selfdeterminationtheory and Transactional model of stress and coping). The conclusion from thestudy is that soccer referees consider refereeing fun and that they can handle the stressfulsituations that occur.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka varför kvinnor som gått militär grundutbildning väljer att vidareutbilda sig till specialistofficerare. Respondenterna utgjorde fem kvinnliga specialistofficerare i åldrarna 22 till 34. Tre av dem hade gjort allmän värnplikt och två av dem hade gått grundläggande militär utbildning (GMU). Av demografiska skäl genomförde jag telefonintervjuer med respondenterna. Jag följde principerna för induktiv tematisk analys när jag analyserade intervjuerna. Analysen visade att kamratskapen och möjligheten att utmana och utveckla sig själv samt typen av arbetsuppgifter och möjligheten att använda utbildningen både i det militära och i det civila var motiv för vidareutbildning. / The aim of this study was to investigate why women who have basic military training choose to continue their education in the Armed Forces. The participants represented five female officers aged 22 to 34. For demographic reasons I conducted telephone interviews with the participants. I followed the principles of inductive thematic analysis when I analyzed the interviews. The analysis showed that the comradeship, the opportunity for personal development, the type of tasks and the ability to use the military training not only in the Armed Forces but also in the civilian life were motives forbecoming an officer.

Abstrakt Bakgrund: Den kvinnliga idrottstriaden innefattar komponenterna låg energitillgänglighet, menstruationsdysfunktion och låg bentäthet hos kvinnliga idrottare. Samtliga kvinnliga idrottare har en förhöjd risk att drabbas av triaden och störst risk har idrottare där en låg kroppsvikt är att föredra. Kunskapen om detta behöver bli bättre. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av den kvinnliga idrottstriadens komponenter hos kvinnliga idrottare samt hur det fysioterapeutiska omhändertagandet av dessa idrottande kvinnor ser ut. Metod: 17 vetenskapliga artiklar är inkluderade i denna litteraturstudie. Då studien har två delsyften att besvara gjordes två separata sökningar i databaserna PubMed, SPORTDiscus och CINAHL. Artiklar valdes först utifrån titel och abstract. Därefter lästes de grundligt igenom för att avgöra om de fortfarande skulle inkluderas utifrån våra avgränsningar. Resultat: Förekomsten av låg energitillgänglighet, menstruations dysfunktion och låg bentäthet var vanligt förekommande bland idrottarna. Förekomsten av två triad komponenter var vanligast och då med kombinationen låg energitillgänglighet/ätstörningar och menstruations dysfunktion. 61 % av fysioterapeuterna svarade att det kände till de tre komponenterna i den kvinnliga idrottstriaden. De vanligaste behandlingsmetoderna som fysioterapeuterna använde sig av var samtal med idrottaren och hennes föräldrar om bra näringsintag och kalciumtillskott samt hänvisa till annan vårdpersonal för vidare utredning och behandling. Konklusion: Förekomsten av den kvinnliga triaden är stor bland kvinnliga idrottare. Det fysioterapeutiska omhändertagandet av den kvinnliga idrottstriaden är idag lite beforskat. Det behövs mer kunskap och forskning kring detta för att upptäcka problematiken i tid och för att en optimal behandling ska kunna ges.