För att ett företag ska överleva på marknaden samt kunna nå framgång krävs ett effektivt ledarskap. Trots det faktum att kvinnor har varit aktiva i yrkeslivet i många år är de fortfarande underrepresenterade på positioner med makt och ansvar. Syftet med denna undersökning var att undersöka chefers uppfattning om bra chefsegenskaper, skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer samt varför kvinnor är så underrepresenterade på chefspositioner inom den privata sektorn. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med fem kvinnor och sex män som samtliga besitter en hög chefsposition inom den privata sektorn. Analysmetoden var kvalitativ och en deduktiv tematisk analys genomfördes. Den transformativa ledarens egenskaper anses vara överlägsna och stämmer till stor del väl överens med hur det kvinnliga ledarskapet beskrivs. Vidare pekar resultatet på att kvinnors förmåga som ledare inte värderas och tillvaratas tillräckligt väl av företag beroende på de förutfattade meningar som existerar kring kön och ledarskap.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnors arbetssituation på en landsortstidning jämfört med en storstadstidning ur ett genusperspektiv. Redaktionerna vi har besökt är Svenska Dagbladet och Eskilstuna-Kuriren. För att få ett helhetsperspektiv hur kvinnornas situation ser ut  har vi gjort en studie i tre delar. Vi har gjort observationer för att vi med egna ögon ville se hur redaktionerna fungerade och hur kvinnorna jobbade. För att få en tydligare bild av kvinnornas arbetssituation genomförde vi intervjuer med de kvinnliga journalisterna. Utöver detta har vi också gjort en mindre kvantitativ innehållsanalys av fem dagars material ur de båda tidningarna. I vår studie har vi sett att kvinnliga journalister i dag tar större plats än de gjorde för 40 år sedan. Vi upplever att de kvinnliga journalisterna på Svenska Dagbladet tar något större plats på redaktionerna än kvinnorna på Eskilstuna-Kuriren. De kvinnliga journalisterna upplever sina arbetsplatser som jämställda, vilket också vi gjort. Däremot kan kvinnorna ibland känna sig särbehandlade i kontakten med intervjupersoner och till exempel få kommentarer som ”lilla gumman”. Den upplevelsen har visat sig vara vanligast hos kvinnorna på Eskilstuna-Kuriren. Vidare visar vår uppsats att den traditionella ämnesfördelningen mellan manliga och kvinnliga reportrar lever kvar till viss del, särskilt på Eskilstuna-Kuriren. I studien av reportrarnas källanvändning visar det dock sig att män och kvinnor i stor utsträckning låter lika många kvinnor som män komma till tals i sina artiklar.

I denna uppsats undersöker jag om kvinnorna dominerar inom de så kallade mjuka bevakningsområdena eller om detta mönster endast gäller inom den allmänna nyhetsbevakningen. Mjuka och hårda bevaknings områden uppkom för att beskriva manliga och kvinnliga bevakningsområden. Jag utgår alltså ifrån ett genusperspektiv och undersöker vad kvinnor respektive män skriver om i krönikor. Tidigare forskning om journalistik och kön har bland annat Monika Djerf-Pierre och Monica Löfgren Nilsson utfört. Deras forskning har visat att det finns en tydlig könsmärkning inom de olika bevakningsområdena. Kvinnor skriver mer om mjuka bevakningsområden och män om hårda. Detta har studier inom den allmänna nyhetsjournalistiken visat. Det huvudsakliga syftet med denna uppsatsen är att undersöka om dessa könsmarkeringar finns i krönikans värld. Genom att undersöka ett stort antal krönikor från Aftonbladet och Expressens webbsidor och göra en kvantitativ innehållsanalys av dessa krönikor har jag kunnat urskilja om dessa tendenser finns. Undersökningen har visat att det finns en könsmärkning även inom krönikans värld som grundas på de hårda och mjuka bevakningsområdena. Kvinnorna skriver något mer om de mjuka bevakningsområdena och männen om de hårda. Undersökningen visar även att inte någon man, varken från Aftonbladet eller Expressen skrivit om jämställdhet och genus, inom detta område dominerar kvinnorna starkt.

Sammanfattning Bakgrund: Bemötande är viktigt för patienters upplevelse av vården. Inom vården handlar bemötande framförallt om hur sjuksköterskan på ett respektfullt sätt kommunicerar och bemöter patienter och närstående. Vården skall bedrivas med respekt och utgå från att alla människor har lika värde oavsett kön, ålder och etnicitet. Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemötande inom hälso- och sjukvården.Metod: Litteraturstudie med systematisk sökning med en deskriptiv design. Databaserna som användes var Cinhal, Medline och PsycINFO. Studien bygger på nio artiklar som valdes ut systematiskt.Resultat: Kvinnliga patienter tenderade att ha lägre grad av tillfredställelse kopplat till bemötande inom vården. Det kvinnor främst klagade över var att de inte blev sedda eller hörda och att de möttes med bristande respekt. Det visade sig även att manliga och kvinnliga patienter fokuserar på olika aspekter av vården där kvinnliga patienter ansåg att bemötandet var viktigare än manliga patienter.  Slutsats: Utifrån resultatet framkommer att manliga och kvinnliga patienters uppfattningar av bemötande skiljer sig från varandra. Det visar även att kvinnor och män värderar bemötande på olika sätt. Nyckelord: Bemötande, Kvinnligt, Manligt, Patientperspektiv, Uppfattningar.

The female labour is still a rather unexploited resource in many parts of the world. Unleashing women’s potential, giving them the possibility to start their own enterprises would increase the economic growth. Not only does women's entrepreneurship foster greater equality in the world but it also creates a more versatile economy. Sweden is considered to be one of the most equal countries in the world; still, entrepreneurship is an area with sharp gender differences, especially in some industries. The manufacturing industry is highly male-dominated in most parts of Sweden. Yet there is one municipality, the municipality of Åre, in which the female entrepreneurs comprise nearly 50 percent of the manufacturing industry entrepreneurs. The aim of this thesis is to analyze what drives women in the municipality of Åre to become entrepreneurs and to identify the underlying causes for why they choose the manufacturing industry. After having interviewed five women in Åre who owned manufacturing businesses and after collecting general data about Åre, our study indicated that the most important factors for their business start-ups were the entrepreneurial traditions, the social networks and the presence of role-models and mentors. The same factors are said to be the essence of the famous Spirit of Gnosjö, but the Spirit of Gnosjö has shown not to favour women entrepreneurs whilst women entrepreneurs in Åre has shown to benefit from these factors. Furthermore, in Åre the women were driven to become entrepreneurs mainly as a quest for self-realization and independency.

Konflikter är vanligt förekommande på arbetsplatser. De kan lätt få negativa konsekvenser som sämre kvalité på arbetet och medarbetare som sjukskriver sig. Därför är det viktigt att ledaren klarar av att hantera dessa på ett bra sätt. Kan de lösa konflikten på ett bra sätt kan de också få ut positiva saker av den. Kvinnor och män anses arbeta olika som ledare och många anser att män leder bättre än kvinnor. Därför är det intressant att se hur könen leder sina medarbetare och ifall de hanterar konflikter på liknade sätt eller om det skiljer sig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga och manliga butikschefer uppfattar sin egen och det motsatta könets roll som ledare och hur väl det stämmer överrens med teorin med avseende på konflikthantering, även se till likheter och skillnader mellan könens ledarskap. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med tre butikschefer av vardera kön. Intervjuerna har visat att butikscheferna både manliga och kvinnliga utövar ledarskap som överensstämmer med teorin om ett gott ledarskap. Genom undersökningen har det även visat sig att kvinnliga ledare kan utöva ett teoretiskt manligt ledarskap samtidigt som manliga ledare i praktiken kan ses som kvinnliga ledare enligt teorin. Ytterligare har framkommit att varken de manliga eller kvinnliga respondenterna använder sig av någon form av konflikthanteringsprogram, trots alla olika metoder som finns att använda sig av inom den teoretiska världen. Däremot skildras det i rapporten en rad ageringar som används av de båda könen i deras konflikthantering.

Syftet med studien och denna uppsats är att undersöka och förklara vilka attityder och erfarenheter ledare i våra organisationer möter i sin yrkesroll. Tanken är även att undersöka, förklara och tydliggöra om det kan uppfattas någon skillnad mellan manliga och kvinnliga chefer i organisationen. För att lyckas med detta har arbetet byggt upp utifrån följande frågeställningar: -          Upplever respondenterna att de blir bemötta och behandlade på olika sätt av manliga kontra kvinnliga kollegor och anställda? -          Har män och kvinnor samma möjligheter till befordringar, utbildningar, karriär- och utvecklings möjligheter? -          Vad betyder chefsrollen för individen, skiljer det sig åt beroende på kön? -          Är det lika svårt för män och kvinnor att finna balans i livet med en ledarskapsroll på arbetet?   Denna studie, precis som annan forskning kommer fram till att det inte skiljer så mycket mellan manliga och kvinnliga ledare på de flesta punkter. Det är ett fåtal områden som utskiljer sig, för mig var det främst när det kommer till att finna balansen mellan arbetsliv och familjeliv. Är det kanske så att kvinnorna i ledande positioner anpassar sig till de förutsättningar som är, det vill säga lägger bort sina kvinnliga sidor och axlar de mer mansdominerade dragen, för att kunna lyckas i sin ledarroll?

Denna studie handlar om kvinnliga serieskapares förutsättningar i en mansdominerad och traditionellt sett grabbig bransch. Studien undersöker hur den svenska seriebranschen har förändrats de senaste åren, och hur detta har påverkat mångfalden. Intervjuer har gjorts med tre etablerade och framgångsrika kvinnliga serieskapare samt med en manlig redaktör och förläggare inom ett av de största serieförlagen i Sverige. Deras tankar, upplevelser och åsikter står som grund för den här uppsatsen. Resultatet har visat att det finns tydliga problem med jämställdheten inom den svenska seriebranschen, men att man åtminstone har börjat bli mer medveten vid detta än man varit tidigare.

Män har historiskt såväl som idag dominerat de ledande positionerna inom organisationer, vilket lett till att kvinnor hindrats från att erhålla ledarpositioner på grund av att den kvinnliga stereotypen inte är förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. En förändring verkar ske, då även stereotypa kvinnliga egenskaper anses vara önskvärda inom ledarskap. Studiens syfte var att studera om det fanns en skillnad i värdering av könsstereotypa egenskaper och ledaregenskaper i förhållande till deltagarnas kön, samt vilka egenskaper som krävs för att kunna bli en ledare och vilka egenskaper som önskas hos en ledare. De könsstereotypa egenskaperna och ledaregenskaperna som användes genererades från vår pilotstudie. Totalt deltog 86 personer på enkätundersökningen. Resultatet visade inga skillnader i värdering som kan relateras till vilka egenskaper som krävs eller är önskvärda. Däremot fanns en signifikant skillnad som påverkades av deltagarnas kön. Detta visar på att både män och kvinnor favoriserar det egna könets stereotypa egenskaper.

No description available.