Uppsatsens titel: Vi är inte i mål än- en studie av problematiken som kvinnor i ledande positioner upplever. Författare: Helena Klingborg och Johanna Flink Handledare: Olle Duhlin Examinator: Mikael Lundgren Institution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kalmar Nyckelord: Karriärutveckling, karriärklättring, hinder, problematik, kvinnligt ledarskap Syfte: Syftet med denna forskning är att påvisa hur kvinnor i ledande positioner upplevt och lyckats hantera de hindren som finns kring kvinnligt chefskap. Vi ämnar även med denna forskning att inspirera genom att lyfta fram positiva exempel på kvinnor som lyckats klättra i karriären och på detta sätt också lyckats hitta vägar för att hantera dessa hinder. Följaktligen vill vi besvara; • Hur har de upplevt hindren och på vilket sätt har dessa kvinnor lyckats ta sig förbi dem? Metod: Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod. Vi har i vår forskning intervjuat sju kvinnor som har delat med sig av sina personliga berättelser kring sin karriärresa. Då vi arbetade induktivt fann vi lämpliga teorier att knyta an till vårt arbete efter att resultaten från empirin hade samanställts. Dessa delar av forskningen har sedan analysterats och diskuterats kring. Empiri, teori och analys: Vi har i ett och samma kapitel sammanställt resultaten från intervjuerna, kopplat an dessa till lämplig teori samt presenterat en analys. Slutdiskussion: Vi har i detta avsnitt fört en djupare diskussion kring resultatet i kapitlet om empiri, teori och analys. Slutsats: Det finns en problematik kring kvinnors chefskap. Denna problematik kan handla om att man inte blir tagen på allvar, att kompetensen blir förbisedd och svårigheten i att kombinera familj och karriär. För att hantera dessa kompontenter är det viktigt att hitta stöd hos andra kollegor, i nätverk eller/och i familjen. Det är också viktigt att som kvinna vara medveten om att männens retorik skiljer sig från kvinnans och därmed anpassa sig efter den situationen som råder.

Titel:Kvinnligt och Manligt perspektiv – Förmågan att motivera genom att behålla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium:2008-05-28 Ämne:Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp. Författare:Sofia Pellbring och Julia Ramirios Handledare:Jenny Ståhl Företag:Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp:Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering:Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive manligt ledarskap i samband med att behålla kontrollen genom planering och delegering? Syfte:Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmåga att planera och delegera. Teoretisk referensram:Baserad på teorier kring de centrala begreppen men även på den sociala konstruktionen. Metod:Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort 4 intervjuer med två kvinnliga och två manliga respondenter inom likvärdiga verksamheter och positioner. Empiri:Här presenteras en mer koncist och förkortad version av vad som kom upp under våra intervjuer. Analys:I den här delen analyseras den framtagna empirin mot den teori som vi fått fram för att se om det stämmer överens med verkligheten. Slutsats:Avslutningsvis sammanfattar vi resultaten i en kritisk diskussion. I den här studien fann vi att likheterna var större än skillnaderna mellan kvinnlig och manlig planering och delegering. Det handlar mer om egenskaperna än själva könet.

Bakgrund: Vi har idag en relativt jämn könsfördelning på den svenska arbetsmarknaden, men ju högre upp i företagens hierarkier vi klättar desto ojämnare blir fördelningen mellan kvinnor och män. År 2007 var 28 % av alla chefer i de svenska börsnoterade bolagen kvinnor och endast 2 % av VD:arna i dessa bolag var kvinnor. Varför situationen ser ut som den gör finns det inget givet svar på, men något som de allra flesta är överens om är att det behövs fler kvinnor på de höga chefsnivåerna. Det börjar bli allmänt känt att bristen på kvinnliga toppchefer är en riskfaktor för företagens kompetensutveckling, ledarskap och konkurrenskraft. Den senaste tidens intensiva debatt kring den låga andelen kvinnliga toppchefer har fått många ledare inom svenskt näringsliv att öppna ögonen och uttrycka en vilja till förändring. Frågan är nu vad som kan göras åt saken? Syfte: Vi vill skapa en förståelse för hur företag inom svensk banksektor kan agera för att få in fler kvinnor på ledande befattningar. Genomförande: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts. Vi har genomfört sex stycken besöksintervjuer med kvinnor som är nyutexaminerade, befinner sig på mellanchefsnivå och på toppchefsnivå. Samtliga respondenter arbetar inom banksektorn. Resultat: Vi har konstaterat att det finns fyra huvudsakliga faktorer som företagen kan fokusera på för att öka andelen kvinnliga toppchefer. Familjen är något som de allra flesta kvinnorna prioriterar väldigt högt. Går det inte att kombinera familjeliv med yrkesliv kommer karriären att väljas bort. För att inte gå miste om kompetenta kvinnor är det viktigt att företagen har en inställning att det är okej att vara ledig när barnen är små och att det går att kombinera familjen och karriären. Eftersom huvudansvaret för hushållet oftast fortfarande faller på kvinnan är det många gånger svårt för kvinnor att hinna med både hushållet och karriären. För att lyckas avancera på karriärstegen är det viktigt att ha någon att dela på ansvaret för hushållet med. En faktor som kan underlätta är om företagen kan subventionera utomstående städhjälp. Vi har tydligt kunnat konstatera att mentorskap och nätverk är viktiga hjälpmedel om man vill göra karriär. För att öka andelen kvinnliga toppchefer kan företagen i så stor utsträckning som möjligt försöka bistå med mentorer och uppmuntra kvinnliga medarbetare att delta i nätverk. Kvinnliga chefer hamnar idag ofta på så kallade ”dead-end-jobs”, det vill säga positioner med få eller inga utvecklingsmöjligheter. För att motverka detta och främja kvinnors karriärutveckling är det viktigt att företagen har som policy att alltid ha en kvinnlig och en manlig kandidat kvar till slutomgången vid rekrytering till alla chefspositioner. Ovanstående faktorer är sådana som vi menar att företagen kan ha i åtanke för att öka andelen kvinnliga toppchefer. Vi anser dock att hela ansvaret inte kan läggas på företagen utan att även kvinnorna själva har en del i frågan. Utifrån denna studie har vi kunnat konstatera att det många gånger handlar om att det är kvinnorna som sätter hinder för sig själva.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur historieläromedel för årskurs 1–3 framställer kvinnor och män. Studien grundar sig på en kvalitativ innehållsanalys där Edwertz och Lundströms genustrappa används för att analysera de valda läromedlen utifrån trappans olika nivåer och kriterier.  Resultaten av studien konstaterar att kvinnor är underrepresenterade i jämförelse med män. Detta motsvarar resultaten av den tidigare forskningen inom området. Studien visar även att läromedel ställer höga krav på lärares yrkeskompetens och medvetenhet kring skolans jämställdhetsarbete.

Syftet med arbetet är att undersöka hur stor plats kvinnor och män samt andra länder än Sverige har fått i historieläroböcker och historieundervisningen för grundskolans tidigare år. Vi undersökte böcker från fyra olika årtionden, 1960-, -70, -80 och 2000- talet. En viktig del av undersökningen blev att titta på hur ofta de olika läroböckerna tog upp pronomen som syftade på kvinnor och hur många gånger det förekom pronomen som syftade på män. På samma gång ville vi se hur de olika könen framställs och om där finns någon skillnad dem emellan. I undersökningen kring andra länder ville vi få fram hur ofta de togs upp och i vilka sammanhang detta sker. En central del av analysen var att se om de olika läroböckerna skilde sig åt. Huvudresultaten är att det har skett en förändring när det gäller genus, genus i form av män och kvinnor, i läroböckerna. Detta kan man se genom att det har förekommit en ökning av kvinnliga pronomen från bok till bok. Denna förändring är inte så stor mellan de tre första böckerna men i boken som ligger närmast i tiden kan man se en relativt stor ökning i förhållande till de andra. Resultatet av undersökningen kring olika länder blev inte den samma som i undersökningen av manligt och kvinnligt. Här har det inte förekommit någon förändring i läroböckerna; andra länders historia får inte något större utrymme i någon av böckerna. / The purpose of this project was to examine the emphasis place on women, men and other countries than Sweden has may in history textbooks and the history education for the compulsory education’s earlier years. We looked in books from four different decades. An important part of the survey became to look on how often the different textbooks took up pronomen as aimed on women and how many aisles where occur pronomen as aimed on men. At the same time, we wanted to see how the different sexes is produced and about where there are differences between them. In survey around other countries we wanted to know how often they were taken up and in which contexts it happens. A central part of the survey was to see if the different textbooks were different from each other.When our survey was clear the result became that it has been a change when it comes to genus, genus in the form of men and woman, in the textbooks. This can one see through that it has occurred an increase of the female sex from book to book. This change is not so big between the three first books but in the book that lies nearest in time can one see a relative big increase in relation to the other books. The result of the survey concerning the other countries did not become the same as in the survey of men and women. Here it has not occurred any changes in the textbooks; other nation’s history does not somewhat bigger scope in none of the books.

Syftet med vår studie är att ta reda på vilken syn sex kvinnliga och två manliga förskollärare har på manliga kolleger i förskoleverksamheten. Vi var intresserade att ta reda på vilka reaktioner en nyanställd man kan tänkas möta i förskolan.Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex kvinnor, yrkesverksamma som förskollärare och två yrkesverksamma manliga förskollärare. De sistnämnda intervjuades via telefon. Resultatet visade i enlighet med tidigare forskning att de intervjuade var överens om att det behövs fler manliga förskollärare och det viktigaste syften var att män skulle fungera som en manlig förebild för de barn som saknade detta. Vissa farhågor fanns t ex var några respondenter oroliga för att män inte skulle behöva ta del av alla arbetsuppgifter och att föräldrar från andra kulturer inte skulle vilja att män arbetade i förskolan med mindre barn. Slutsatsen man kan dra är att män som vill börja arbeta inom barnomsorgen i allmänhet kan känna sig välkomna men att de måste hävda sin yrkesroll före sin könsroll och att de måste se till att få ta del av verksamheten fullt ut.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers uppfattningar om grupperingar i förskolan. Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med sex respondenter. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån genusteori, med bland annat begreppen manligt och kvinnligt könsmönster. Där visar resultatet att det finns olika uppfattningar kring likabehandlingsplan, barnens personlighet samt könsskillnader, men att det är dessa ämnen som går som en röd tråd genom hela arbetet. Slutsatsen handlar till stor del om pedagogers uppfattningar kring hur det ser ut med gruppindelningar i förskolan. Att det till största delen enligt pedagogernas uppfattningar har att göra med barnens personligheter och intressen. Dock råder det olika uppfattningar bland pedagogerna hur man når fram till barnen genom gruppindelningar när det kommer till kön. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

I följande uppsats studeras hur en kvinnlig och manlig programledare leder tolv avsnitt av programmet Debatt från 2001. En kvalitativ undersökning utifrån ett genusperspektiv har gjorts. Den metod som använts är en semiotisk bildanalys som anpassats till rörlig bild. Vi har utgått från en genusteori som innehåller termerna genuslogik, genussystem och kroppspolitik. De frågor som ställdes handlade om hur en manlig respektive kvinnlig programledare presenteras i olika kameravinklar, vad de hade på sig för kläder samt vilket utrymme programledarna hade i programmet Debatt gällande uppdelning av ämnen och tid i rutan. Även hur gäster och studiopublik bemötte en kvinnlig respektive manlig programledare. Studiens syfte var att undersöka hur könsmärkningen av manligt och kvinnligt programledarskap har sett ut i SVT:s Debatt. De slutsatser som dras är att det fanns tydliga skillnader mellan en kvinnlig och manlig programledare. Den kvinnliga programledaren fick ”mjukare” ämnen än den manliga. Mjuka ämnen är till exempel vård och skola, medan hårda ämnen till exempel är politik och ekonomi. Skillnader i kroppsspråk och kläder identifierades. Diskussionerna som programledarna ledde skiljde sig åt, den manliga fick ta hand om de livligare debatterna och den kvinnliga fick leda lugnare samtal. Kameravinklarna som användes skiljde sig mellan programledarna i vissa situationer. Slutsatserna har dragits från ett genusperspektiv som inkluderar genusforskning och diskussionen mynnar ut i förslag på vidare forskning.

Studien syftar till att undersöka huruvida kvinnliga ledare i mans- respektive kvinnodominerade branscher beskriver sitt ledarskap som manligt eller kvinnligt utifrån modellen “Kvinnligt jämfört med manligt ledarskap”, eller om det finns andra förklaringsmodeller. Studien undersöker särskilt om kvinnliga ledare i mansdominerade branscher beskriver sig anamma en manlig ledarstil. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer med åtta kvinnliga ledare och grundar sig främst på respondenternas beskrivningar kring sitt ledarskap tillsammans med modellen, ”Kvinnligt jämfört med manligt ledarskap”. Studiens resultat visar att våra respondenter i mansdominerade branscher inte beskriver sig anamma en manlig stil i sitt ledarskap. Den mest betydelsefulla upptäckten är att respondenterna främst beskriver sig ha kvinnliga ledaregenskaper och färre manliga ledaregenskaper oberoende av vilken bransch de arbetar i. Studiens avslutande slutsats är att ledarskapet formas utefter individens personlighet och personliga egenskaper.