Uppsatsens syfte är att undersöka om manliga och kvinnliga filmrecensenter skriver om film på olika vis. Vi har undersökt totalt 120 filmrecensioner mellan 2 mars och 4 november 2011 i Svenska Dagbladet, Nöjesguiden och Cinema. Undersökningen genomfördes med hjälp av både kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden i vår undersökning visar att männen i vårt material skriver längre texter än kvinnorna. Kvinnorna recenserar oftare genrerna familj och romantik, medan männen har ett övertag inom action och komedi. Männen använder sig av fler referenser än kvinnorna. Den kvalitativa metoden i vår undersökning visar att männen i vårt material sällan förklarar sina referenser medan kvinnorna är mer beskrivande och förklarar referenserna i sina filmrecensioner. Kvinnorna vill ha ett samförstånd med läsaren, skapa ett förhållande, genom igenkänning och genom att tala till läsarens känslor.

Jämställdhet i förskolan är ett ämne som är relevant då det står i läroplanen att de som arbetar i verksamheten ska främja jämställdhet (Skolverket, 2010). Forskning visar att flickor och pojkar behandlas olika i förskolans verksamhet och att det inte finns något konkret arbetssätt för att främja jämställdhet. Syftet med undersökningen har varit att ta del av hur fem olika förskollärare säger sig arbeta med jämställdhet i förskolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer och dessa har ägt rum i en mindre kommun i Skåne. Undersökningen har gjorts på fem olika förskolor med en förskollärare från varje förskola. Resultatet i undersökningen visar att förskollärarna har samma uppfattning om vad jämställdhet innebär, att flickor och pojkar ska få samma möjligheter. Det finns vissa traditionella könsmönster i förskolan, förskollärare säger sig arbeta för att motverka dessa.

Denna studie har som syfte att synliggöra hur sjukvårdspersonal uppfattar missbrukare. För att ta del av våra informanters uppfattningar har vi utfört kvalitativa intervjuer för att generera ett material som är grund för visare analys. Vidare har en fenomenografisk ansats använts för att analysera vårt material. Teoriernagenuskontraktetochstigmahar använts för att analysera och vidare diskutera materialet, men även tidigare forskning rörande missbrukande individer . En viktig slutsats i studien är hur informanternas egna uppfattningar påverkar deras inställning.

This study aims to seek knowledge about what preschool teachers think about gender issues, and if it affects their work. The study has been performed in a multicultural district in Stockholm. A working party of three teachers, one male and two females, has been interviewed and observed. The empirical material from the interviews and observations has then been analyzed based on theories about gender, femaleness, maleness and cultural behaviour. The result proves that one of the three teachers considers that there are general typical female and male behaviour. One of the three teachers considers that there are differences in the children’s behaviour based on their gender. My observations prove that all the three teachers have some apprehensions about what is to be typical male or female behaviour. One of the three teachers thinks that the differences between her male and female colleagues are a result originating in culture and not gender. To sum up, my result suggests that the three teachers’ respective cultures, affects their idea of maleness and femaleness.

The theme/topic of thesis is: Female and Gender Leadership. The main issue or mater of thesis work is to make research of male and female leadership and management style. Investigate in order to be clear about male and female leadership starting from definition of it, and continue with data collection in order to prove it. It is obvious that leadership is a male dominated one, and female have some advantages and disadvantages, also prejudice and differ style of leadership. It is very interesting to know and analyze leadership and management, which can bring some ideas and data transformation of some information to the thesis. One of the major things is to collect, analyze answers and identify leadership of male and female. Mostly, I am taking into account leadership style and management of both genders. Therefore, female and male in leadership is one of the actual and continues study, which take interest of many people. To make research about men and women in leadership, how they use styles of leaders, what they do in order to be effective and how they work with their followers of different gender. What the main features of leaders they hold, how they make improvements and what they do for professional increase. Today, both women and men are trying to be equivalent in many ways of daily life; however, in work they are keeping style of leadership according to the job occupation. Anyway, what the main distinguishes between female and male, what kind of attempt they are making? How they cope with different tasks in various spheres, remaining to the own basic of behavior, skills and attitude.

Bakgrund Jämställd vård som begrepp är komplicerat och forskning visade dessutom att vårdpersonal många gånger är omedvetna om jämställdhetsperspektivet och hur det påverkar vården. Eftersom all vård ska vara individuell krävs det att jämställdhet utgör en del i vården, för att ge en anpassad vård för den enskilda patienten. Syfte Syftet var att belysa om sjuksköterskor upplever att de ger jämställd vård. Metod Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Vårt resultat visade att det fanns stor begreppsförvirring mellan jämlikhet och jämställdhet. Sjuksköterskornas medvetenhet om de gav vård ur ett jämställdhetsperspektiv var relativt låg. Det framkom att det fanns skillnader mellan könen och att det ibland gavs olika vård till män respektive kvinnor. Slutsats Precis som forskning säger så upplever vi att omedvetenheten är stor om vad jämställd vård innebär. För att kunna ge en professionell vård måste reflektion ske över sjuksköterskans alla arbetsområden, även jämställdhet. Eftersom det inte fanns någon forskning som visar på vad ojämställdhet i vården kan leda till eller få för konsekvenser så anser vi att det är viktigt med vidare forskning inom detta område.

The purpose of this essay is to examine and compare how womanliness and manliness reveal themselves in different children’s books, mainly focusing on the concept of gender, in both text and images aspects. The questions I have chosen to interrogate are the following: How is the male and female role represented in children's books from a gender perspective, in both images and texts? What gender is generally the main character in children's books? What clothes are the characters wearing in children's books? What kind of occupations do the characters practice in children's books? What kind of qualities or attributes do the characters possess in children's books? When it comes to the selection of the method, I have chosen the use a qualitative method, where I use both a text and image analysis. The essay is based on Hirdman's and Hardning's gender theories and alsow on Nikolajeva's theorie about male and female. During my study I have come to the conclusion that there has been a certain change when it comes to gender in children's books. Among other things, you are now met by male characters who are emotional and do the cleaning work and female characters who work and are independent and courageous. Despite these changes in child-books you can still feel that the male still covers the main role, reflecting society conciousness.

Språket är onekligen vårt mest effektiva kommunikationsmedel och med hjälp av det kan vi uttrycka våra känslor, skapa kontakt med vår omvärld, förmedla information och så vidare. När vi talar och kommunicerar med andra väljer vi medvetet eller omedvetet vilka ord vi använder och hur mycket vi uttrycker dem och genom dessa val bidrar vårt språk till att skapa våra identiteter. Inom den språkvetenskapliga inriktningen språksociologi studeras hur olika faktorer, såsom hur vi vill uppfattas, den aktuella situationen och vem vi kommunicerar med, påverkar de språkliga val vi gör. I språksociologiska studier tas även hänsyn till hur andra variabler, såsom geografiskt ursprung, samhällsklass, ålder och kön, samspelar med varandra och hur de påverkar vårt språkliga beteende. I denna uppsats står relationen mellan språk och kön i fokus. Det bottnar i mitt personliga intresse för hur språket speglar samhället vi lever i och de olika roller vi tilldelar oss själva och andra. Språk och kön är ett språksociologiskt område som studerar om samband finns mellan språkanvändning och kvinnors och mäns sociala roller och hur det i så fall tar sig uttryck. Många språksociologer har riktat sin uppmärksamhet mot dessa samband och en mängd studier har också genomförts inom området. Språk och kön ses därför ofta som en egen språkvetenskaplig inriktning. Tidigare forskning om språk och kön har främst fokuserats på talat språk, medan relationen mellan språk och kön i skriven text inte har fått samma uppmärksamhet. Det är dock inte självklart att relationen mellan språk och kön ser likadan ut i skriven text som i talat språk och därför förtjänar även det skrivna språket att sättas i fokus inom forskningen om språk och kön. Jag har följaktligen valt att göra en analys som fokuserar på skrivet språk i form av tidningsartiklar. Denna studie kan förhoppningsvis vara intresseväckande genom att den bortser från förutfattade meningar och fördomar om kvinnors och mäns språk och istället lyfter fram deras faktiska skriftspråk.

Pojkar och flickor ses ofta som två homogena och två var för sig ensamt verkande grupper. Det är uppsatsförfattarnas främsta mål att illustrera problemen vilka uppstår av ett oproblematiserat könskategoriserande och istället sätta individen i fokus. Syftet med denna uppsats är att, utifrån en fallstudie, problematisera kategorisering av människor inom forskning och låta könskategorisering agera exempel på en allmän problematik. Intresset hos uppsatsförfattarna ligger på att komma bort från en mekanisk förståelse av kön där målet med uppsatsen är insikt snarare än statisk analys.Frågorna vilka ställts för att konkretisera syftet är följande:-Hur agerar och reagerar läraren på olika störningsmoment i klassrummet?-I vilken utsträckning är pojkars och flickors aktivitet, enligt fallstudien, störningsmoment i klassrummet? -Är det i de undersökta klassrumssituationerna ett fåtal elever vilka tillkännager sig ofta eller är det många elever vilka tillkännager sig sällan?En fallstudie beslutades vara den mest lämpade metoden vid genomförandet av undersökningen och som metod inom fallstudien har uppsatsförfattarna använt sig av observationer. Observationerna vilka gjordes var så kallade strukturerade observationer. I vårt fall avses strukturerade observationer som observationer vilka utgår från i förväg utarbetade kategorier. Observationerna genomfördes i en nionde klass och en årskurs tre-klass på gymnasiet.Resultaten visade att flickorna som samlad kategori gav sig tillkänna i mycket högre utsträckning än pojkarna, men samtidigt gick det utläsa att det var några flickor vilka avsevärt höjde medelvärdet för könsgruppen. Samma förhållande förelåg hos pojkarna, där det var ett fåtal vilka tillkännagav sig i mycket högre utsträckning än resterande. Detta innebar att de elever vilka aldrig eller sällan gav sig tillkänna med rätt icke torde kategoriseras in under en grupp för vilken resultatet av granskningen för dem inte är karakteristiskt. I de undersökta och observerade klasserna visade det sig att 10 % av eleverna stod för 60 % av den totala mängd störande tillkännagivanden i klassrumssituationerna. Detta innebär att övriga elever icke bör beskyllas för att ha bidragit till en eventuell störning i klassrummet. Det är sålunda rimligt att sluta sig till att det finns faror med kategorisering av människor, då elever i negativ mening kan påverkas både socialt och pedagogiskt. Dessa slutsatser går även att applicera på och dra slutsatser kring kategorisering av människor i allmänhet.

<p>Syftet med den här studien är att få veta hur sexåringen i tre förskoleklasser ser på kvinnligt och manligt. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:</p><p>– Anser barnen att det finns sysselsättningar beroende på könstillhörighet?</p><p>– Inom vilka områden anser barnen att kvinnor och män är jämställda?</p><p>– Anser barnen att det är skillnad på flickor och pojkar?</p><p>För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av en kvantitativ strukturerad enkät och kvalitativa intervjuer med öppna svar, i tre olika förskoleklasser. Sammanlagt 52 barn, varav 27 flickor och 25 pojkar deltog i undersökningen.</p><p>Resultatet av studien visar att flickor och pojkar kopplar aktiviteter och yrken till respektive kön. Aktiviteter som kopplas till kvinnligt är enligt barnen hushållssysslor och motsvarande för mannen är teknik, underhåll och fritidsaktiviteter. De yrken som de flesta av barnen kopplar till kvinnan är förskollärare, frisör och affärsbiträde. De yrken flest barn kopplar till mannen är brandman, lastbilschaufför och bonde. Vidare visar resultatet av studien att flickorna i större utsträckning än pojkarna ansåg att både kvinnor och män skulle dela på aktiviteter och yrken. Barnen vet vad det är för skillnader mellan flickor och pojkar, som till exempel att flickor får barn och pojkar har skägg. Flickor och pojkar är överens om vad som kopplas till det egna könet och det motsatta i form av yttre attribut som kläder, leksaker och färger. Flickorna skulle enligt barnen bland annat ha klänning och glittriga kläder, medan pojkarna enligt barnen skulle ha kläder med dödskallar och eldsflammor. Leksaker som associerades till flickor, var dockor av olika slag, för pojkar var det bilar och krigsleksaker som gällde. Färgen barnen främst förknippade med flickor var rosa, medan färgen barnen främst förknippade med pojkar var svart.</p>