I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. Vi behöver kommunicera för att fungera i samhället som individer och det finns olika modeller för det hos män och kvinnor. Redan i tidig ålder lägger vi grunden för hur vi kommunicerar olika för att sen utveckla det till typiskt kvinnlig och manlig kommunikation. Det handlar också om hur ledares kommunikativa förmåga bör vara till sina medarbetare. Intervju har skett med en kvinnlig och en manlig ledare för att få fram just deras upplevelse i kommunikationen till sina medarbetare och vad de lärt sig i sin kommunikation. Det som framkom var att kommunikation är viktig och att det finns en tydlighet. Att informera, att kunna lära av varandra och att kommunicera på ett positivt sätt tycker ledarna är viktiga lärdomar som de har tagit med sig under sitt yrkesverksamma liv. Men för att kunna kommunicera rätt behöver du som ledare vara med klara med vad du själv menar innan du kan förmedla dig till andra.

<p>Uppsatsen är en rättssociologisk studie som syftat till att undersöka hur våld som uppges utfört av mammor belyses i vårdnadstvister. Studien söker även ge möjliga förklaringar till varför domstolar dömer till gemensam vårdnad när det förekommer uppgifter om mammors utövande av våld mot pappan eller barnen. Svensk rätt rörande vårdnad redovisas, en kort historik av vårdnadslagstiftningen, samt berörda artiklar i Barnkonventionen. Vidare presenteras forskning kring kvinnligt utövande av våld. Undersökningen består av sju tingsrättsdomar samt en dom från Högsta domstolen. Utifrån ett barnperspektiv undersöks hur mammors våld och dess konsekvenser beaktas som en riskfaktor i domstolarnas bedömningar. Resultatet har analyserats utifrån ett våldsperspektiv samt vilken betydelse synen på moderskapet kan få vid bedömning av barns bästa och våld. Resultatet visar att risken för att barn och pappan ska bli utsatta för mammors våld förminskas och i vissa fall berörs våldet inte alls av domstolarna. Slutsatsen vid analysen av domarna visar på att mammors våld inte tas på allvar av domstolarna i de studerade rättsfallen. Gemensam vårdnad mellan föräldrarna tillmäts större betydelse än risken för att barnet själv skall utsättas för fysiskt våld eller psykiskt våld genom att bevittna våld utfört av mamman.</p>

Kvinnligt karriäravancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media. Med grund i dessa diskussioner väcktes intresset att undersöka fenomenet kvinnligt karriäravancemang ur en ny synvinkel. Finns det andra medel för att lyfta upp fler kvinnor till de högsta nivåerna än kvotering? Efter funderingar och efterforskningar identifierade vi två fenomen som vi ansåg kunde ha denna potential; nätverket och mentorskapet. Syftet med studien är således att skapa förståelse för hur förekomsten av nätverk och mentorskap inverkar på kvinnors karriäravancemang. Då delar av studiens fokusområde undersökts i tidigare studier har en abduktiv ansats tillämpats. Teorierna institutionell teori, legitimitetsteori samt signaling theory har därmed fungerat som fundament för att finna mönster och tendenser som skulle kunna förklara nätverkets och mentorskapets premisser. Som ett led i studiens önskan om att skapa förståelse för fenomenet, har en kvalitativ undersökning genomförts. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer och i en revisionsbaserad kontext, med fokus på kvinnliga delägare. Detta då dessa kvinnor nått branschens högsta skikt och därmed torde sitta inne med värdefulla tankar om kvinnligt avancemang, med grund i egna erfarenheter. Slutsatsen av denna studie är att nätverk och mentorskap, som isolerade fenomen, så väl som i en symbiotisk relation, har element som kan inverkar främjande på kvinnligt karriäravancemang. Nätverket kan vara en plats för adepten att hitta en passande mentor. Mentorskapet kan i sin tur ge adepten de redskap som krävs för att bygga upp värdefulla och karriärmässigt gynnsamma kontaktnät. Att göra kvinnor uppmärksamma på detta och uppmuntra en användning av fenomenet i ett uttalat karriärfrämjande syfte, torde kunna vara en bra grund för kvinnligt avancemang. / Female career advancement in general and women’s issues to achieve organizational top position in particular, is a subject that has been under discussion for a long time. Opinions on how the imbalance should be corrected differ greatly and have led to heated debates. Not least, the proposal for a legal quota in Swedish boards has stirred up emotions. In 2013, a foundation named AllBright published a report that showed that there are more people with the name Johan in Swedish boards than there are women. This received great attention in most media. Based on this discussion aroused our interest to investigate the phenomenon of female career advancement from a new perspective. Are there other means to lift more women to the highest position than quotas? After thought and research, we identified two phenomena that we felt could have this potential; network and mentorship. The purpose of the study is thus to create an understanding of how the presence of networking and mentoring impact on women’s career advancement. Certain parts of the focus area have been examined in previous studies, why an abdicative approach has been applied. The theories, institutional theory, legitimacy theory and signaling theory has therefore acted as the foundation for finding patterns and trends that would explain the network and mentoring premises. As part of the study's desire to create an understanding of the phenomenon, a qualitative study was conducted. The empirical data were collected through semi-structured interviews in an audit-based context. The hierarchical structure was considered to clarify the advancement patterns. Furthermore, the focus was exclusively on the female partner. This is because these women achieved the industry's highest layer and thus should be in possession of valuable thoughts on women's advancement, arising out of personal experience. The conclusion of this study is that networking and mentoring, as isolated phenomena, as well as in a mutually symbiotic relationship, has elements that can affect promotion of women's career advancement. The network can be a place for the mentee to find a mentor. Mentoring can in turn give the adept the tools needed to build valuable and career-wise favorable contacts. Making women aware of this and encourage the use of the phenomenon in a clear career promotion, could be a good basis for female advancement.

I denna uppsats studeras och diskuteras 474 insändare i tidningen Ute och Hemma, skrivna till sjömän av deras anhöriga under andra världskriget. Insändarna är ett intressant exempel på ett offentligt forum, där textförfattarna var tvungen att förhålla sig till en större läsarskara än bara den direkta adressaten, men utgör också ett material ur vilket man kan teckna en bild av Sverige under perioden. Värdet i den situationsbaserade gemenskapen löper som en röd tråd genom insändarnas berättelser, värdet i kamratskapet på havet framgår lika tydligt som solidariteten inom de hemmavarandes sociala nätverk. De hemmavarandes relation till tid diskuteras också, i insändarna görs den till någonting materiellt, ett objekt att konkret förhålla sig till. Fotografiets materialitet framstår också som en värdefull resurs för de hemmavarande som bland annat ser det som en ställföreträdare för den utreste sjömannen och genom dess autenticitet manifesteras familjeenheten med hjälp av fotografiet. Även könsreglerade skillnader, såsom synen på kvinnans respektive mannens arbete samt väntan, synliggörs i insändarna. Kvinnans ansträngningar kategoriseras inte som arbete i texterna, samtidigt som mannens väntan inte diskuteras eller syns på samma sätt som kvinnans. Slutligen diskuteras krigets närvaro i insändarna, då med ordet ”krig” som exempel. Ordet förekommer inte förrän krigets slut varför det tycks vara ett slags språkligt tabu trots att konsekvenser av det – torpederingar, ransoneringar och insändarna i sig själva – är en ständigt närvarande och omtalad faktor i texterna. Insändarna blev därför en kanal för de hemmavarande genom vilken de kunde övervinna den rumsliga distansen och återknyta familjen och visar sig samtidigt vara ett givande källmaterial för historiska studier då det återger de hemmavarandes röster och berättelser från ett förstahandsperspektiv.

Syfte: Trots att vi lever i ett mer jämställt samhälle är kvinnor fortfarande underrepresenterade på beslutsfattande positioner. Intresset och behovet för mer forskning om dess konsekvenser är därför stort. Studiens syfte är att undersöka om företag med en kvinnlig VD är associerat med ett högre revisionsarvode än företag med en manlig VD. Studiens syfte är även att undersöka om ett eventuellt positivt samband kan förklaras av att kvinnor i högre grad än män eftersträvar mer kvalitetssäker revision.   Metod: Studien antar en kvantitativ metod med en positivistisk forskningsfilosofi, där vi med hjälp av en hypotetisk-deduktiv ansats deducerat prövningsbara hypoteser för att ge svar på studiens syfte. Vi tillämpar en tvärsnittsdesign utifrån insamlad sekundärdata för året 2015. Studiens urval består av företag från tio europeiska länder som inhämtats med hjälp av den finansiella databasen Thomson Reuters Datastream. All data har bearbetats och analyserats med hjälp av multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS.   Resultat &amp; slutsats: Studien visar att det föreligger ett signifikant positivt samband mellan kvinnligt ledarskap och revisionsarvodets storlek. Studien ger även stöd för att ett positivt samband inte uppkommer till följd av att kvinnor i högre grad än män väljer mer kvalitetssäker revision utan att ett positivt samband ger uttryck för en diskriminerande effekt.   Förslag till fortsatt forskning: Studien undersöker företag utifrån ett begränsat geografiskt område, vårt förslag till vidare forskning är därför att studera hur relationen ser ut i andra geografiska områden. Vi anser även att en kvalitativ studie motiveras då företagsledningens egenskaper via en kvalitativ studie skulle få en mer framträdande roll.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med vidare empiriska bevis för att genusperspektivet är avgörande för revisionsarvodets storlek. Genom att vara den första studien att undersöka vad ett positivt samband ger uttryck för bidrar föreliggande studie med vidare diskussion till redovisningslitteraturen. / Aim: Even though we live in an increasingly egalitarian society, women are still underrepresented in corporate decision-making positions. The interest and the need for more research on its effects are therefore motivated. The study aims to investigate whether companies with a female CEO is associated with a higher audit fees than companies with a male CEO. The study's purpose is also to examine whether a possible positive correlation can be explained by the fact that women more than men strive for more quality assured auditing.   Method: The study adopts a quantitative approach with a positivistic research philosophy, where we are using a hypothetical-deductive method deduced testing our hypotheses to answer the study's purpose. We apply a cross-sectional design based on secondary data collected for the year 2015. The study sample consists of companies from ten European countries gathered using the financial database Thomson Reuters Datastream. All data is processed and analyzed using multiple regressions analyzes in SPSS.   Results &amp; conclusions: The study shows that there is a significant positive relationship between female leadership and audit fees. The study also provides support for a positive relationship does not arise as a result of more women than men choose more quality assured auditing without a positive correlation reflects a discriminatory effect.   Suggestions for further research: The study includes a limited geographical area, our suggestions for further research is therefor to study how the relationship looks in other geographic areas. We also believe that a qualitative study is justified, as management features through a qualitative study would have a more prominent role.   Contributions of the thesis: The study provides further empirical evidence that the gender perspective is crucial for audit fees. By being the first study to examine what a positive correlation expresses, the present study contributes to further discussion of the accounting research.

Denna studie ämnar analysera jämställdheten för sportnyhetssändningar i Sverige och Spanien. Det analyserade materialet består av 10 stycken sportnyhetssändningar i repsektive land. Dessa har sammanfattats genom en kvantitativ studie som visas i tabeller genom statistikprogrammet SPSS. Resultaten av studien har kunnat påvisa hur pass jämställd denna nyhetskategori är i respektive länder. Genom tidigare forskning och teorier inom ämnet har vissa av resultaten kunnat påvisas som oförändrade, men där andra teorier bevisar hur samhällets roller ligger till grund än idag för vad som visas på televisionen. Studien visar att Sverige håller en jämnare fördelning mellan könen på sportnyheterna än Spanien. Skillnaderna avser hur mycket plats repsektive kön får i tv rutan, antalet inslag av dam/herrsporter, samt rollerna för kvinnor och männen i programmen. Resultatet av studien visar en stor skillnad mellan Sverige och Spanien i fördelningen av könen i de olika kategorierna.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnliga chefers upplevelse och framställningen av deras egenskaper i en mansdominerad bransch. Studien tar reda på hur den mansdominerade kontexten inverkar på kvinnors chefskap när det kommer till upplevelse och framställning av egenskaper. Fokus är riktat mot att kunna tolka den inverkandeeffekten av den manliga konstruktionen på både individnivå och från sin omgivning. Den tidigare forskningen ger en inblick i kvinnor som chefers upplevelse av hinder och möjligheter i sin chefsposition. Vidare har den teoretiska referensramen visat hur den sociala omgivningen skapat förväntningar inom könsroller och egenskaper som är kopplade till kvinna respektive man. Studien använder sig av tolv kvinnliga chefer i höga chefspositioner som arbetar inom IT på Volvo. De kvinnliga chefernas respons bidrar med en förståelse för deras chefskap i den mansdominerade IT-branschen. Resultatet av studien konstaterar att upplevelsen för de kvinnliga cheferna har påverkats av den mansdominerande kontexten. Centrala faktorer som påverkat deras upplevelse i sittchefskap har varit minoritetsställningen, balansen mellan den privata och professionella rollen, strukturella hinder samt högre krav på sin arbetsprestation. Fortsatt har resultatet visat att alla kvinnliga chefer har präglats till att framställa manliga egenskaper för att smälta in den mansdominerade arbetsmiljön. De mest imiterade manliga dragen har visat sig vara, strategisk, analytisk och beslutsfattare. I helhet har de kvinnliga cheferna varit överens om att upplevelse och framställning av egenskaper påverkas av personlighet och omgivning. / The purpose of this study is to examine experiences of female leadership and representation of their characteristics in a male-dominated industry. The study finds out how the male dominated context influences women's leadership when it comes to experience and representation of their characteristics. The focus is on being able to interpret the impact of the male construction on both the individual level and the environmental. The previous research gives an insight into women as managers' experience of obstacles and opportunities in their managerial position. Furthermore, the theoretical reference frame has shown how the social environment has created expectations in gender roles and characteristics that are linked to woman and man. The study uses twelve female managers in higher management positions who work within IT at Volvo. The response of the female managers contributes to an understanding of their leadership in the male-dominated IT industry. The result of the study states that the experience for the female managers has been influenced by the male-dominant context. Key factors that are influencing their experience in their management have been the minority position, the balance between the private and professional role, structural barriers and a higher demand on their work performance. The result has continued to show that all female managers have been characterized to produce male characteristics in order to blend into the male-dominated work environment. The most imitated male features have proven to be, strategic, analytical and decision makers. In summary, the female managers have agreed that the experience and representation of characteristics is influenced by personality and surroundings.

Historiskt och traditionellt sett har ledarskapet varit maskulint och branscher har varit uppdelade i kvinnliga och manliga. Genom tiderna har det funnits många motståndare tillkvinnligt ledarskap och då framför allt inom de så kallade mansdominerade branscherna. Idag år 2017 finns det fortfarande förutfattade meningar om att vissa typer av arbeten och utbildningar är kopplade till ett visst kön. Byggbranschen står inför ett enormt rekryteringsbehov. För att täcka behovet måste de få in fler kvinnor, det räcker inte med att målgruppen bara riktas mot män. I dagsläget finnsintresse, både från samhället och bland byggföretagen, att öka andelen kvinnor eftersom enarbetsplats gynnas av mångfald (byggvärlden, 2010). Det är en utmaning för byggbranschen att få fler kvinnor att söka sig till den. En lika stor utmaning är det att få kvinnor att stanna i branschen. Denna studie undersöker hur de kvinnliga ledarna inom byggbranschen, och i huvudsakbyggföretaget NCC, känner att de bemöts, om de märkt av det omtalade glastaket som gör det svårare för kvinnor att klättra inom företaget och hur organisationskulturen ter sig ute påbyggarbetsplatserna. För en klar bild och en jämförelse gentemot kvinnornas upplevelser har även manligayrkesarbetare svarat på frågor hur de känner runt att ha en kvinnlig ledare. Studien tyder på att byggbranschen fortfarande är anpassad för män men är under utveckling i en positiv riktning, att de flesta uppskattar en bra ledare och att det inte beror på kön utan personlighet. Kvinnor och män är ofta olika och det gäller att ta tillvara på alla olikheter och komplettera varandra för att uppnå ett bra resultat. Inom NCC välkomnas kvinnliga ledare ute på byggarbetsplatserna av yrkesarbetarna, de känner samma respekt och uppskattar en jämställd arbetsplats. De kvinnliga respondenterna känner sig accepterade och respekterade för sin ledarroll och känner sig inte särbehandladepå grund av att de är kvinnor. Flera av dem bevittnar ändå att de någon gång hört uttryck som ”lilla gumman" eller om leverantörer som vänder sig främst till deras manliga kollegor. Byggbranschen möter mycket kritik för sin rådande machokultur, under studiens gång får man ändå förståelsen om att det jobbas hårt runt om i Sverige för att utrota den både för en merjämställd arbetsplats som fler ska söka sig till men även för arbetsmiljön och säkerheten då fler olyckor ofta sker när män ska bevisa någon form av manlighet(Byggcheferna, 2017). Trots att byggbranschen har tagit jätte kliv mot en jämställd bransch så finns det ännu mycket kvar att jobba på. Kulturen är hårt rotad och om man ser tillbaka historisk så har vi ändå nått ett så här jämställt samhälle på mycket kort tid. Kvinnor har bara haft rösträtt i snart 100 år, från det stora klivet har utvecklingen gått snabbt framåt till att kvinnor nu kliver upp på alltfler ledande positioner. Att kulturen med attityder och värderingar, som tar lång tid att förändra, inte riktigt hänger med är inte så konstigt i det stora hela. Resultaten tyder på att byggbranschen behöver få till ett fungerande system för flextid även ute i produktionen för att få fler att söka sig till branschen, då dagens unga delar ansvaret mellan arbete och familj betydligt mer jämställt så gäller inte det inte enbart för kvinnorna utan även för männen. Alla de formella yttre hinder som tidigare har funnits för kvinnor att ta sig in i byggbranschen är borta tack vare lagstiftning. De hinder som finns kvar skapas av oss själva och samhället (Arhén. 1996). / Historically and traditionally, leadership has been masculine and industries have been divided into female and male. Over the years, there have been many opponents of female leadership and especially in the so-called men-dominated industries. Today in 2017 there are still preconceived opinions that certain types of work and education are linked to a certain gender. The construction industry faces a huge recruitment need. To cover the need, they need to bring in more women; it is not enough for the target group to target men only. At present, there is an interest, both from society and among construction companies, to increase the proportion of women because a workplace benefits from diversity. It is a challenge for the construction industry to get more women to search for it. An equal challenge is to make women stay in the industry. This study investigates how the female leaders in the construction industry, and in particular the construction company NCC, feel they are addressed if they are labeled by the reported glass roof that makes it difficult for women to climb within the company and how the organizational culture looks at the construction sites. For a clear picture and a comparison to the women's experiences, male professional workers have also answered questions about how they feel about having a female leader. The study suggests that the construction industry is still geared to men but is under development in a positive direction, that most people appreciate a good leader and that it does not depend on gender without personality. Within NCC, female leaders are welcomed at the construction sites of the workforce and women feel accepted and respected for the leaders they are. However, many of them witness that they once heard expressions like "little rubber" or about suppliers who are primarily concerned with their male colleagues. The construction industry is faced with a lot of criticism for its prevailing macho culture. During the course of the study, however, one gets the understanding that the job base is hard around Sweden in order to eradicate both for a more equal workplace for more people to apply for, but also for the work environment and safety as more accidents Often happens when men are to prove some form of masculinity (Byggcheferna, 2017). Even though the construction industry has taken great steps towards an equal industry, there is still much left to work on. The culture is hard-rooted and if you look back historically, we have reached such an equal society in a very short time. Women have only had voting rights for almost 100 years, from the very beginning, the trend has gone fast to women now climbing on more and more leading positions. The fact that the culture of attitudes and values, which takes a long time to change, does not really depend on is not so strange in general. The results indicate that the construction industry needs to get a working flextide system even in production to get more people looking for the industry, since today’s young share the responsibilities between work and family much more equally, not only applies to women but also to men. All the formal external obstacles that previously existed for women to enter the construction industry are gone by virtue of legislation. The obstacles that remain are created by ourselves and society (Arhén 1996).

Denna studies syfte har varit att undersöka hur lärare planerar och genomför sin teknikundervisning ur ett genusmedvetet perspektiv. Undersökningen utgår från studiens frågeställning Hur beskriver och resonerar lärare att de tar hänsyn till talutrymme, utrymme för interaktion samt hur deltagandet fördelas i klassrummet när de planerar och utför sin undervisning i teknik för att skapa en genusmedveten undervisning? Kvalitativ metod i form av intervjuer med sex lärare som undervisar i teknikämnet i årskurserna 4–6 ligger som grund för studiens resultat. Resultatet visar att de sex intervjuade lärarna uttrycker att dialog mellan elever och lärare ligger som grund för att uppnå en lyckad planering och undervisning i teknikämnet ur ett genusperspektiv. Dialogerna är även ett viktigt verktyg i arbetet som syftar till att motverka traditionella könsroller. Resultatet visar även att undervisningsmaterialet påverkar hur eleverna uppfattar manligt och kvinnligt.

Studiens syfte är att undersöka vilka visuella representationer av genus som elever möter i bilder och leksaker på fyra fritidshem, samt analysera dess möjligheter och begränsningar för elevernas utforskande av könsidentitet och könsnormer. Följande frågeställningar har formulerats: Vilka representationer av genus möter eleverna på fritidshemmet? Vilken variation inom genus blir möjlig för eleverna att utforska genom de visuella representationerna? För studien används en kvalitativ metod, där empirin har samlats in genom systematiska observationer med hjälp av ett observationsschema. Tolkningen av de visuella representationerna har skett med inspiration av semiotik och resultatet analyserats ur ett genusperspektiv. Resultatet beskriver ett feminint, maskulint och neutralt genus, där variationer inom varje kategori förekommer, men inte är särskilt vanliga. Däremot understryker det visuella i många fall stereotypa föreställningar om kvinnligt och manligt. Detta diskuteras kritiskt utifrån vilka konsekvenser och hinder det kan medföra för elevernas utforskande av genus och fritidshemmets värdegrundsarbete. Författarna diskuterar vikten av att se det visuella materialet som ett pedagogiskt verktyg, men tar även upp aspekter kring studiens begränsningar, samt föreslår vidare forskning inom området.