<p>Studien undersöker hur kvinnliga chefer inom offentlig sektor upplever sina möjligheter och hinder i karriären . Kvinnor i maktposition har motsägelsefulla roller vilket i sig kan upplevas som ett dilemma.</p><p>Sex kvinnor på höga chefspositioner inom en offentlig sektor i Sverige deltog. Intervjuer genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide baserad på följande områden: struktur, interaktion, individrelatering och symboler. Intervjuguidens struktur och analysen av intervjuerna baserades på en könsteoretisk modell enligt doing gender perspektiv. Doing gender perspektivet användes för att beskriva de praktiker som var av betydelse för den maktstruktur som fanns i organisationen.</p><p>Analysen av de könsskapande processer som påvisades i organisationen, visade att det främst var värdering av kunskap, värdering av kvinnligt och manligt ledarskap och förutsättningarna för att utföra ledarskapet som utgjorde hinder eller möjligheter för kvinnornas karriär. Organisationen, med dess konserverade hierarkiska system, var också en barriär för kvinnorna.</p>

<p><strong>Bakgrund </strong>Jämställd vård som begrepp är komplicerat och forskning visade dessutom att vårdpersonal många gånger är omedvetna om jämställdhetsperspektivet och hur det påverkar vården. Eftersom all vård ska vara individuell krävs det att jämställdhet utgör en del i vården, för att ge en anpassad vård för den enskilda patienten.</p><p><strong>Syfte </strong>Syftet var att belysa om sjuksköterskor upplever att de ger jämställd vård.</p><p><strong>Metod </strong>Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat </strong>Vårt resultat visade att det fanns stor begreppsförvirring mellan jämlikhet och jämställdhet. Sjuksköterskornas medvetenhet om de gav vård ur ett jämställdhetsperspektiv var relativt låg. Det framkom att det fanns skillnader mellan könen och att det ibland gavs olika vård till män respektive kvinnor.</p><p><strong>Slutsats </strong>Precis som forskning säger så upplever vi att omedvetenheten är stor om vad jämställd vård innebär. För att kunna ge en professionell vård måste reflektion ske över sjuksköterskans alla arbetsområden, även jämställdhet. Eftersom det inte fanns någon forskning som visar på vad ojämställdhet i vården kan leda till eller få för konsekvenser så anser vi att det är viktigt med vidare forskning inom detta område. <strong></strong></p>

The purpose of this study is to analyze picture books from a gender perspective. The books are found in a book box that the libraries send out to preschools. This study is based on the following questions: How are boys and girls portrayed in picture books? Do the picture books encourage or discourage the principles of equality found in the Curriculum for the Pre-School and the equality work conducted in the preschools? I performed a qualitative text and picture analysis of 12 picture books. I used Maria Nikolajeva and Kajsa Wahlströms schedule of typical masculine and feminine qualities and activities when analysing the picture books. I reached the conclusion that in the vast majority of the books boys and girls are portrayed with qualities that are both typical masculine and feminine. Only a few books in the book box portray the boys and girls characters in a stereotype manner. Hence, as a conclusion, the analyzed picture books discourage the traditional stereotype gender patterns and therefore encourage the principles of equality as described in the Curriculum for the Pres-School.

HBT-frågor är idag en alltmer omtalad fråga i den samhälleliga debatten. Sedan diskrimineringslagstiftningen ändrades år 2009 har organisationer ett alltmer omfattande ansvar att arbeta för att motverka diskriminering i alla dess former. Då Skellefteå kommun har fattat beslut om att öka sitt invånarantal till 80 000 invånare år 2030 görs stora insatser föratt se till att alla människor har samma förutsättningar att leva och verka i kommunen.Uppdraget var därför att undersöka första och andra linjens chefers möjligheter att utifrån den befintliga likabehandlingspolicyn arbeta med HBT-frågor. Studien baseras på 12 intervjuer med första- och andra linjens chefer på en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats inom kommunen. Resultatet visar att cheferna upplever en begränsning i hur de kan använda sig av likabehandlingspolicyn i sitt dagliga arbete. Dokumentet ses mer som spelregler snarare än något som konkret kan användas praktiskt. Den mest framträdande föreställningen kring HBT-frågor bland cheferna på de arbetsplatser som undersökts var att det inte fanns någon problematik med diskriminering inom deras verksamhetsområde. Därför fanns en föreställning bland några av cheferna att något förebyggande arbete med dessa frågorinte behövdes. Det går att utläsa vissa skillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade arbetsplatser i hur man arbetar med HBT-frågor samt de föreställningar som finns kring hur dessa frågor talas om på arbetsplatserna. Cheferna på de kvinnodominerade arbetsplatserna var mer benägna att bedriva ett proaktivt likabehandlingsarbete än cheferna påde mansdominerade arbetsplatserna. Ingen bedriver dock ett specifikt arbete med HBT-frågori dagsläget.

Det anses idag vara svårt för kvinnor att ta sig upp till de högt uppsatta chefspositionerna inom traditionellt mansdominerade branscher. Det beror på att normen i samhället innebär att män är mest lämpade för chefspositioner. Kvinnliga ledare anses vara präglade av den mansdominerade kulturen som existerar och påstås bli mer osäkra i sin roll som kvinnlig ledare. Den sociala kompetensen anses vara en utmaning för kvinnor som vill ta sig högt upp i hierarkin, då det finns informella nätverk som kvinnorna inte har tillgång till samt att de typiskt feminina egenskaperna inte är förknippade med ledarskapsnormen. Att som kvinnlig ledare anpassa sig till den estetiska kompetensen kan underlätta vägen upp i karriären. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utmaningar det finns med att vara kvinnlig ledare i en traditionellt mansdominerad bransch. Det läggs fokus på hur de kvinnliga ledarna anpassar sig till de sociala och estetiska kraven i mansdominerade branscher. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med kvinnor som är eller har varit ledare i traditionellt mansdominerade branscher. Vad som framkommer från resultatet av undersökningen är att de kvinnliga ledarna i de traditionellt mansdominerade branscherna under sin uppväxt har haft en manlig förebild som bidragit till att kvinnorna har typiskt maskulina egenskaper och upplever att de mansdominerade branscherna inte är något främmande. Det framkommer att kvinnliga ledare möter motstånd på väg upp i hierarkin på grund av att de har svårt att accepteras som auktoriteter. För att de kvinnliga ledarna ska lyckas avancera i den mansdominerade branschen krävs en genomslagskraft från kvinnorna. Slutligen visar resultatet att de kvinnliga ledarna använder den estetiska kompetensen för att underlätta kommunikationen med de anställda och för att upplevas som representativ.

Rapportens tema är stereotyper, utseende och genus med ytterligare fokus på aspekterna karaktärsdesign, ansiktsdrag och personlighetsdrag. Stereotyper har här behandlats ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Detta för att ge vinkel åt effektiv visuell kommunikation, en aspekt som ibland använder sig av just stereotyper, särskilt i moderna media. En undersökning genomfördes för att analysera hur intrycket av tecknade karaktärer kan påverkas av karaktärens könsidentitet och ansiktsdrag. Detta baseras på tidigare forskning där ansiktsdrag kan kategoriseras som maskulina respektive feminina, vilka skapar olika intryck av personlighetsdrag. Karaktärerna har också undersökts utifrån tilldelade och uppnådda roller vilket har varit ett sätt för att vidare fördjupa genusaspekten inom karaktärsdesign. Främst talar resultatet av undersökning för ansiktsdragens vikt före könsidentiteten vid karaktärsdesign samt den skiftande uppfattningen om vad som anses maskulint och vad som anses feminint. En framtida fortsättning på arbetet skulle med fördel kunna ytterligare utveckla genusaspekten samt attitydskillnader mellan olika grupper av informanter.

Syftet är att undersöka upplevelsen av stress i relation till föräldraskap och hemarbete hos mammor och pappor med barn i förskoleåldern. Slutligen vill jag se om de faktorer som bidrar till stressen samt uttryck och hantering av stressen skiljer sig åt mot tidigare forskning, samt analysera och diskutera resultaten utifrån genusperspektivet. Studien hade en fenomenografisk ansats vilket innebär att individers uppfattning om sin omvärld fångades upp, och studien genomfördes med en kvalitativ metod. Det empiriska underlaget i studien inhämtades via semistrukturerade intervjuer, där fyra respondenter valdes ut, två kvinnor respektive två män. Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader mellan respondenterna i upplevelsen av vilka faktorer som bidrog till stressen, samt hur de uttryckte och hanterade stressen. Utbildning i stress var något som respondenterna inte hade kommit i kontakt med via skolväsendet eller hälso- och sjukvården.

<p>The theme/topic of thesis is: Female and Gender Leadership. The main issue or mater of thesis work is to make research of male and female leadership and management style. Investigate in order to be clear about male and female leadership starting from definition of it, and continue with data collection in order to prove it.</p><p>It is obvious that leadership is a male dominated one, and female have some advantages and disadvantages, also prejudice and differ style of leadership. It is very interesting to know and analyze leadership and management, which can bring some ideas and data transformation of some information to the thesis. One of the major things is to collect, analyze answers and identify leadership of male and female. Mostly, I am taking into account leadership style and management of both genders.</p><p>Therefore, female and male in leadership is one of the actual and continues study, which take interest of many people. To make research about men and women in leadership, how they use styles of leaders, what they do in order to be effective and how they work with their followers of different gender. What the main features of leaders they hold, how they make improvements and what they do for professional increase. Today, both women and men are trying to be equivalent in many ways of daily life; however, in work they are keeping style of leadership according to the job occupation. Anyway, what the main distinguishes between female and male, what kind of attempt they are making? How they cope with different tasks in various spheres, remaining to the own basic of behavior, skills and attitude.</p>

Det finns olika former av ledare och de leder på olika sätt. Sättet att leda på definieras som ledarstil. Ett uppgiftsorienterat ledarskap innebär att en ledare motiveras av bra resultat och att uppnå uppsatta mål. Att leda relationsorienterat innebär att ledaren motiveras av att skapa goda relationer på arbetsplatsen och bygga en trivsam arbetsmiljö. Under 2000-talet har antalet kvinnliga ledare ökat. Ett typiskt kvinnligt ledarskap kännetecknas av lyssnande och ödmjukhet. Ett manligt ledarskap förknippas med ett strategiskt tänkande och en stark målmedvetenhet. Det vi vill undersöka i denna rapport är om könet på ledaren har någon inverkan på deras ledarstil. Den forskningsfråga vi ställer oss är: Hur skiljer sig kvinnors respektive mäns sätt att leda på? För att få svar på vår fråga har vi intervjuat fyra manliga och fyra kvinnliga formella ledare. Frågor som diskuterats är hur ledaren ser på sitt ledarskap, hur den arbetar och vad den motiveras utav. Genom deras svar har vi dragit paralleller för att skapa oss en bild över skillnaden i kvinnligt och manligt ledarskap utifrån de uppgiftsorienterade och relationsorienterade ledarskapsperspektivet. För att komma fram till en slutsats har vi analyserat våra respondenters syn på ledarskap och kopplat ihop med attributen för de olika ledarstilarna. Slutsatsen vi kunnat dra är att det skiljer sig i kvinnligt och manligt ledarskap.

No description available.