The subject of the study arose from the researchers' own interest in leadership but also from the researchers own experiences from the difficulty of obtaining the first management position. A catch 22 is discussed where the significance is that it takes experience to obtain a managerial position, but that the experience cannot be obtained without that position. The purpose was thus: "The purpose of this study is to create an understanding of the common aspects that enable an individual's path to their first managerial position". The problem of getting there is discussed and when the study is narrowed down to only study women, various obstacles that might arise for them, are also mentioned. As a theoretical basis, a career development model is used which contains six different parts, but which was adapted to contain only five and these are the following; demographic data, early socialization, personality, work situation and home situation. In the study, the researchers have had an interpretive approach and have used a qualitative method with unstructured interviews as an approach. The selection for the respondents in the interviews consisted of five female managers who have had their managerial position for a maximum of five years. The empirical collection has been structured according to the five themes that are the theoretical basis and each respondent has received a separate statement. The chapter has been strengthened with quotes and is concluded with a table that summarizes the information. In the analysis, in order to lead to a conclusion, the theoretical basis has been set against the empirical collected material. From there, common aspects of the respondents have been picked out. The conclusion is that there are common aspects that affect whether an individual gets a managerial position. These are the following; to have supportive parents, support from home, support from their boss and to possess a personality of will, self-confidence and drive. / Studiens ämne uppkom av forskarnas egna intresse för chefskap och forskarnas egna upplevelser över svårigheterna att tillträda sin första chefsposition. Ett moment 22 diskuteras där innebörden är att det krävs erfarenhet att tillträda en chefsposition men att erfarenheten inte går att få utan den positionen. Därmed framkom syftet som är: “Syftet med denna studie är att skapa förståelse för de gemensamma aspekter som möjliggör en individs väg till sin första chefsposition”. Problematiken kring att ta sig dit diskuteras och då studien smalnats av till att endast studera kvinnor påtalas också olika hinder som kan uppstå för dessa. Som teoretisk grund används en karriärutvecklingsmodell som innehåller sex olika teman, men som anpassades till att vara fem och dessa är följande; demografiska data, tidig socialisation, personlighet, arbetssituation samt hemsituation. Forskarna har i studien haft ett tolkande synsätt och har använt sig av en kvalitativ metod med ostrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt. Urvalet av respondenter till intervjun bestod av fem kvinnliga chefer som har haft sin chefsposition i högst fem år. Den empiriska insamlingen har strukturerats enligt de fem teman som den teoretiska grunden och varje respondent har fått en egen redogörelse. Kapitlet har stärkts med citat och avslutas med en tabell som sammanfattar informationen. I analysen, för att leda fram till en slutsats, så har den teoretiska grunden ställts gentemot det empiriska insamlade materialet. Därifrån har sedan gemensamma aspekter hos respondenterna kunnats plocka ut. Slutsatsen är att det finns gemensamma aspekter som påverkar om en individ får en chefsposition. Dessa är att ha stöttande föräldrar, stöd hemifrån, stöd från sin chef samt att inneha en personlighet av vilja, självsäkerhet och driv.

<p>Sammanfattning</p><p>Kvinnans närvaro på arbetsmarknaden har varit under fokus de senaste decennierna. Det har aldrig förr varit så populärt och omdebatterat med kvinnor på ledande positioner som det är idag. Den befintliga forskningen handlar till stor del om vad kvinnor kan bidra med och</p><p>åstadkomma på chefspositioner men ej hur fler kvinnor skall få tillträde till dessa positioner. Åsikterna och tankarna kring könskvotering skiljer sig åt mellan olika individer. Somliga är</p><p>positiva, andra negativa och vissa ställer sig mer neutrala. Vi anser att det är bra att det idag förs en aktiv debatt kring könskvotering och vill med denna studie undersöka hur könskvotering uppfattas av olika parter i det svenska samhället.</p><p>Syftet med denna studie är att ta reda på vad kvinnliga och manliga beslutsfattare samt studenter anser om huruvida könskvotering är en lämplig metod för att åstadkomma jämställdhet på ledande positioner. Studien visar på hur könskvotering uppfattas av olika parter. Vi har även utrett om kvinnliga och manliga beslutsfattare ser några alternativa lösningar till könskvotering. Studien är uppbyggd av en kvantitativ enkätstudie med studenter samt kvalitativa intervjuer med nio respondenter som påverkar dagens näringsliv. Vårt intresse för ledarskap och viljan att en dag själva bli chefer är en av anledningarna till att vi finner ämnet könskvotering intressant och valt att göra denna studie.</p><p>Könskvotering bör enligt teori endast tillämpas vid tillfällen där jämställdhet ej kan åstadkommas på naturlig väg. Studien visar att de flesta av respondenterna ställer sig negativa till könskvotering med anledningen av att det finns andra metoder att tillämpa för att nå jämställdhet. Utvecklingen går åt rätt håll och således finns inget behov av könskvotering i dagsläget. Många av respondenterna menar att det finns en risk att kvinnor inte kommer tas på lika stort allvar och att de inte ses som tillräckligt kompetenta om de får en tjänst eftersom de är kvinnor. För att få balans och jämställdhet på ledande positioner måste samhällets alla aktörer arbeta systematiskt med aktiva åtgärder. De hinder som kvinnor idag stöter på kan, till skillnad från vid tillämpning av könskvotering, avlägsnas med hjälp av aktiva åtgärder. De åtgärder som föreslårs och som har framförts i denna studie är att synliggöra kvinnliga</p><p>prestationer så att det uppkommer fler kvinnliga förebilder, ge kvinnor verktyg för att våga och vilja satsa på sin karriär, förbättra den problematik som uppstår i rekryteringsprocessens,</p><p>utarbeta system som underlättar för familjer att sköta hem och familj samt att alla tar sitt ansvar och bidrar till en förändring av de attityder som idag finns i samhället.</p>

No description available.

<p>Syftet med detta arbete är att försöka ta reda på om det finns några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares ledarstil i klassrummet och om eleverna uppfattar det. Bakgrunden till arbetet är att antalet män i skolan är lågt i förhållande till antalet kvinnor. Ur ett historiskt perspektiv har läraryrket förändrats från att ha varit ett typiskt mansdominerat yrke till att domineras av kvinnor. Arbetet belyser en lärarens uppgift som ledare och vad det innebär. I litteraturgenomgången framgår att både män och kvinnor behövs i skolan som goda förebilder för eleverna och att det finns skillnader mellan kvinnor och män. Könsrollerna ligger till grund för skillnaderna mellan kvinnliga och manliga ledare respektive lärare. Skillnaderna framställs dock i stereotypa egenskaper för respektive kön. För att få en bild av vilka skillnader som finns mellan kvinnliga och manliga lärare har det gjorts en observationsstudie av två manliga respektive kvinnliga lärare. Utifrån denna går ej dra några generella slutsatser. Studien bekräftar dock på vissa punkter de egenskaper som anses vara typiska för respektive kön i litteraturgenomgången. Arbetet består även av en kvalitativ studie i form av intervjuer med sex flickor och sex pojkar i årskurs nio. Målet med intervjuerna var att försöka ta reda på om eleverna uppfattar några skillnader mellan de kvinnliga och manliga lärare som de haft under sin skolgång. Av intervjuerna framgår att eleverna har haft både manliga och kvinnliga lärare som de anser varit bra och att de flesta av eleverna anser att det inte spelar någon roll om de har en manlig eller kvinnlig lärare. Vidare visar resultatet av intervjuerna att eleverna uppfattar att kvinnliga lärare bryr sig mer om eleverna och kan anpassa undervisningen bättre till elevernas individuella behov och att manliga lärare har lättare att hålla ordning i klassen. Eleverna anser att både kvinnliga och manliga lärare har positiva egenskaper. Utifrån detta anser jag att det finns ett värde i att försöka jämna ut fördelningen mellan kvinnliga och manliga lärare i grundskolan.</p>

No description available.

<p>Vi har undersökt hur tio kvinnor som yrkesarbetar ser på fenomen som feminism, kvinnligt/manligt och jämställdhet. Dessa teman speglas sedan mot kvinnornas erfarenhet av arbetsliv och privatliv. Kvinnorna är alla sammanboende, har barn och är mellan 30-40 år gamla. Vi har gjort en förstudie i form av en gruppintervju samt genomfört semistrukturerade intervjuer med de tio kvinnorna, efter vissa justeringar av den ursprungliga intervjuguiden. Vår teoribildning utgår bland annat från Bourdieus tankar om manlig dominans samt en hel del andra teorier, varav flera feministiska sådana.</p><p> Våra respondenters uppfattning om feminism är i huvudsak negativ, trots att de egentligen inte hade någon klar uppfattning om vad feminism egentligen innebär. Däremot uttryckte de många feministiska tankar. Kvinnlighet förknippas framför allt med omvårdnad och utseende/stil. Manligt är handling, ordnad ekonomi och kraftfullhet.</p><p> Våra respondenters spontana uppfattning är att de lever jämställda liv, men vid en djupare eftertanke upplever de orättvisor; framför allt gällande karriärmöjligheter och lönebildning i arbetslivet. Att de även har det ojämställt inom privatlivet verkar inte beaktas i samma omfattning.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att upplysa unga kvinnliga fastighetsmäklare om eventuella hinder och möjligheter de kan träffa på i deras yrkessituation. För att undersöka detta intervjuade vi nio yrkesverksamma fastighetsmäklare, fem kvinnor och fyra män. Studien visar att det inte finns några väsentliga hinder och möjligheter i yrket som är beroende av fastighetsmäklarens kön och ålder.</p><p>Majoriteten av intervjupersonerna anser istället att en fastighetsmäklares framgångar och motgångar är kopplat till dennas personliga egenskaper. Vi har även genomfört en liten undersökning där vi frågade 50 slumpvis valda personer vad de hade för bild av en fastighetsmäklares kön och ålder. Majoriteten av de utfrågade personerna förväntade sig att fastighetsmäklaren var en man i medelåldern.</p>

<p>Syfte:</p><p>Denna studie handlar om kvinnor och män som ledare samt deras förutsättningar på deras respektive företag. Syfte med detta arbete är att lyfta fram hur de båda könen kvinna och man har ställt sig gällande kvinnligt respektive manligt ledarskap inom näringslivet på Åland. Går det att utläsa olikheter och/eller likheter om hur kvinnor och män upplever sitt ledarskap? På vilket sätt har de båda könen kvinna/man ställt sig till om det finns kvinnligt respektive manligt ledarskap?</p><p>Metod:</p><p>Jag har valt att studera två privata företag, ett kvinnodominerat och ett mansdominerat genom att intervjua ledarna samt deras anställda som fick delta i en enkätundersökning. I mitt arbete likställer jag orden chef och ledare. Begreppet ledare utgör således enbart en synonym för ordet chef.</p><p>Resultat & slutsats:</p><p>Min slutsats i detta arbete är att båda ledarna var positiva till manligt och kvinnligt ledarskap. Jag anser att kvinnor och män skiljer sig åt som ledare. Kvinnor i hög grad behöver diskutera, de förväntar sig att man lyssnar och visar att man känner empati. Män redogör för problemet, gör en analys och frågar efter åsikter. Enligt resultatet hindras kvinnorna hindras från en karriär på grund av hushåll och barn, eftersom en del män anser att kvinnan inte är kvalificerad för rollen som ledare.</p><p>Förslag till fortsatt forskning:</p><p>Hur ska samhället tolerera kvinnligt ledarskap på ett mera effektivt sätt samt vilka tillvägagångssätt bör man tillämpa för att kvinnan ska bli högre i samhällets rang?</p><p>Arbetets bidrag:</p><p>Denna studie bidrar till ny kunskap över vad ledarskap i en könsdominerad arbetsplats på Åland innebär.</p>

<p><strong><em>Syfte</em>:</strong> Syftet med denna kandidatuppsats är att söka svar på om manligt och kvinnligt entreprenörskap inom fastighetsmäklarbranschen skiljer sig åt.</p><p> </p><p><strong><em>Metod</em></strong><em>:</em> En kvalitativ forskningsansats har valts genom att genomföra fyra semistrukturerade intervjuer . För att kunna uppfylla syftet valdes två manliga och tre kvinnliga entreprenörer/ företagsledare ut, dessa har grundat och driver idag egna fastighetsmäklarbyråer. Vår analys och våra slutsatser är baserade på empiri avsnittet där de svar vi fick under våra intervjuer presenteras. Dessa svar har sedan jämförts med de teorier som redovisas i teoriavsnittet. Arbetet är indelat i olika underrubriker: Motiv och vision, entreprenörskap och företagande samt genus.</p><p><strong> </strong></p><p><strong><em>Resultat & slutsats:</em></strong> I vår studie kan vi konstatera att entreprenörskapet i fastighetsmäklarbranschen inte skiljer sig väsentligt mellan män och kvinnor. Den största skillnaden vi fann var att kvinnorna upplever att de kan kombinera företagandet med att ha en familj, vilket männen i undersökningen känner att de inte lyckats med. Samtliga respondenter hade en liknande bild av entreprenörskap nämligen att ha en idé och kunna genomföra den. Respondenterna ansåg inte att något av könen skulle vara bättre eller sämre entreprenörer. Vi kunde inte heller urskilja några markanta skillnader vad gäller motiven för att starta företag, att kunna arbeta självständigt och påverka sin arbetssituation var de största motiven för samtliga respondenter. Vi fann att i fyra av våra fem respondenter hade en förälder som hade ägt/äger och drivit/driver eget företag. Två av respondenterna hade även en mor/farföräldrar som varit entreprenör. Detta anser vi tyda på att viljan att starta eget företag kan gå i arv.</p><p> </p><p><strong><em>Förslag till fortsatt forskning:</em></strong></p><ul><li>Undersöka hur ”företagararv” påverkar attityden till att starta eget företag?</li><li>Eget företagande sägs ge en större frihet? I form av vad?</li><li>Söka svar på hur stor vilja den yngre generationen har att starta ett eget företag. Är den lägre än hos den äldre generationen? I så fall varför?</li></ul><p> </p><p><strong><em>Studiens bidrag:</em></strong> Studien har bidragit till att visa att det inte är en avgörande framgångsfaktor om en entreprenör inom fastighetsmäklarbranschen är kvinna eller man. Alla har enligt vår studie lika stor möjlighet att lyckas. Studien stärker även teorin att företagandet tydligast ärvs från mor till dotter och från far till son.</p><p> </p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this study is to examine if there is a difference between women and men entrepreneurs within the real estate sector.</p><p> </p><p><strong><em>Method</em></strong><em>:</em> A qualitative research approach has been chosen by the implementation of four semi-structured interviews. To satisfy the intent two male and three female entrepreneurs / executives was elected. They have all founded, and run today, their own real estate agency. Our analysis and our conclusions are based on the empirical section where the responses we received during our interviews are presented. These responses have been compared with the theories presented in the theory section. The study is divided into various sub-headings: Motivation and vision, entrepreneurship and business and gender<strong> </strong></p><p><strong><em> </em></strong></p><p><strong><em>Result & conclusions: </em></strong>In our study we found that there were no distinct difference between women and men who are entrepreneurs within the real estate sector. The biggest difference we found was that women feel that they can combine being self employed and taking care of their family, the men however felt that they had trouble combining the two. All respondents had a similar view of what makes an entrepreneur, none of them expressed that either sex would be better as an entrepreneur. We could not make out any large differences in the motives behind launching their own business, to be independent and to be able to influence their own work situation was important for all the respondents.</p><p><strong><em>Suggestion for </em></strong><strong><em>further research:</em></strong></p><ul><li>Examine how”businessinheritance” influence the desire to be self employed?</li><li>To be self employed is supposed to give you more freedom? In terms of what? </li><li>Seek out the answer to if the younger generations have the same desire to be self employed as the older generations. Is it lower? In that case why?</li></ul><p><strong><em> </em></strong></p><p><strong><em>Contribution of the thesis:</em></strong> This study has helped to demonstrate that it makes no difference if a entrepreneur are male or female. All have equal possibilities to succeed in the real estate sector.  It is a matter of who you are not what sex you belong to.</p>

<p>Ledarskap är någonting väldigt viktigt som behövs i alla organisationer. Tidigare forskning på området ger inga entydiga svar på om det finns skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap. I den kontexten uppkommer diskussionen huruvida de manliga ledaregenskaperna enbart kan tillskrivas män och då följaktligen om de kvinnliga ledaregenskaperna endast förekommer hos kvinnor. Syftet med denna uppsats är att utarbeta en enkät som kan ligga till grund för studier av kvinnliga och manliga ledarskapsstilar inom Försvarsmakten. Enkäten syftar även till att undersöka om det förekommer skillnader i ledarskapet mellan de hierarkiska nivåerna i organisationen. Valet av organisation för enkätutformningen baserades på att vi ville studera en organisation som är mansdominerad och hierarkisk, då vi finner det intressant att studera män och kvinnor som arbetar i en sådan organisation. Vi anser att Försvarsmakten uppfyller dessa krav och då de dessutom arbetat aktivt med ledarskap och ledarskapsutveckling gör det den till ett spännande studieobjekt.</p><p>För att få en grundläggande förståelse för ämnet presenteras, i uppsatsens teoriavsnitt, en kortare bakgrund till ledarskapsforskningen i stort. Därefter följer en djupare teoretisk diskussion kring litteraturen och den tidigare forskningen gällande kvinnligt och manligt ledarskap. I resultatavsnittet inledning beskrivs den undersökningsmodell som utarbetats utifrån teorin. Undersökningsmodellen grundas på tre modeller med olika perspektiv på manliga och kvinnliga ledarskapsstilar, vilka diskuterats och underbyggts i teoriavsnittet. Modellen och dess variabler ligger till grund för enkäten som syftar till att klargöra huruvida det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga ledarskapsstilar. I resultatavsnittets sista del presenteras uppsatsens slutprodukt, enkäten, varvid dess utformning och uppbyggnad hänförs och sammanlänkas till både det teoretiska ramverket och variablerna i modellen. Uppsatsen avslutas sedan med en diskussion där vi avhandlar möjliga enkätresultat och vad dessa kan bero på, samt resonerar kring dåtida och nutida forskning på området.</p>