Uppsatsen är en rättssociologisk studie som syftat till att undersöka hur våld som uppges utfört av mammor belyses i vårdnadstvister. Studien söker även ge möjliga förklaringar till varför domstolar dömer till gemensam vårdnad när det förekommer uppgifter om mammors utövande av våld mot pappan eller barnen. Svensk rätt rörande vårdnad redovisas, en kort historik av vårdnadslagstiftningen, samt berörda artiklar i Barnkonventionen. Vidare presenteras forskning kring kvinnligt utövande av våld. Undersökningen består av sju tingsrättsdomar samt en dom från Högsta domstolen. Utifrån ett barnperspektiv undersöks hur mammors våld och dess konsekvenser beaktas som en riskfaktor i domstolarnas bedömningar. Resultatet har analyserats utifrån ett våldsperspektiv samt vilken betydelse synen på moderskapet kan få vid bedömning av barns bästa och våld. Resultatet visar att risken för att barn och pappan ska bli utsatta för mammors våld förminskas och i vissa fall berörs våldet inte alls av domstolarna. Slutsatsen vid analysen av domarna visar på att mammors våld inte tas på allvar av domstolarna i de studerade rättsfallen. Gemensam vårdnad mellan föräldrarna tillmäts större betydelse än risken för att barnet själv skall utsättas för fysiskt våld eller psykiskt våld genom att bevittna våld utfört av mamman.

Attityder gentemot kvinnors i företagsledningar har under de senaste åren haft en positiv förändring. Trots det har människan länge förutsatt att högt positionerade ledare är män. Detta tyder på att kvinnor som strävar efter toppositioner möter hinder som försvårar deras väg upp för karriärstegen. Med detta i åtanke är syftet med denna uppsats att skapa en förståelse för viktiga dimensioner som påverkar kvinnors strävan mot toppositioner. Som hermeneutiker var teorin utgångspunkten i vår forskningsansats. Efter genomförda interjuver, som berikade oss med en djupare förståelse inom ämnet, återgick vi och utvecklade teorierna. Vi önskade att värdera attityder bland de intervjuade kvinnorna och valde därför en kvalitativ vetenskaplig forskning. Vi erhöll en djupare förståelse för hur kvinnor når toppositioner, eftersom vår forskningsansats tillät oss att komma nära de studerade kvinnorna. Den empiriska informationen insamlades genom djupgående intervjuer med sex högt positionerade kvinnliga ledare. De utvalda respondenterna är i alfabetisk ordning: Amelia Adamo, Eivor Andersson, Gunilla Forsmark-Karlsson, Lena Herrmann, Anitra Steen, and Meg Tivéus. De främsta teoretiska områdena, bidragande till att kvinnor når toppositioner är; självmedvetenhet, motivation, mentorskap, nätverk samt att ha en balans i livet. Hinder kvinnor möter längs vägen måste också övervägas för att få en helhetsförståelse för fenomenet; hur kvinnor når toppositioner. Den empiriska studien, framtagen via djupgående intervjuer med högt positionerade kvinnliga ledare, analyserades med hjälp av existerande teorier. Det är inte en enkel uppgift att förstå faktorerna bakom underrepresentationen av högt positionerade kvinnor i företagsledningarna. Vårt samhälle idag är väl utvecklat och gör det därför svårt att förstå svårigheterna för kvinnor att nå toppositioner. För att skapa en förståelse måste vi kanske se bort från detaljerna och hindren och istället fokusera på kvinnorna som faktiskt har tagit sig den långa vägen till toppen. Detta leder oss till frågan; kvinna, hur kom du så här långt? Resultaten gjorde det möjligt att dra slutsatsen att de största hindren, när kvinnor strävar mot toppositioner, är interna faktorer inom kvinnorna själva. Kvinnorna måste våga tro på sig själva och utnyttja sina kunskaper och erfarenheter. Trots detta är kvinnorna inte isolerade individer. På grund av detta är inte personliga egenskaper tillräckligt för att förklara fenomenet om kvinnors strävan mot toppositioner. Det sker även en stor inverkan på de potentiella kvinnorna genom exempelvis nätverk samt mentorer. / Social attitudes towards women’s role in management have during the last decades had a positive change. However, people have for long assumed that a top executive is a man. This indicates that women striving for top positions often come across barriers that are blocking their attempts to climb the career ladder. With this in mind, the purpose of the thesis was to provide an understanding of important dimensions for women who strive for top positions. As hermeneutic researcher, we used theory as a starting point. After the interviews, which enabled us to get deeper into the subject, we were able to move back to the theory again. We wanted to rate attitudes, beliefs and motivations among the interviewed women, and therefore a qualitative research choice was made. We were then able to get a deeper understanding of how women reach top positions, since the method permits us to come close to the research subject. Data was collected through in-depth interviews with six top positioned female leaders. The respondents selected for this study were, in alphabetical order: Amelia Adamo, Eivor Andersson, Gunilla Forsmark-Karlsson, Lena Herrmann, Anitra Steen, and Meg Tivéus. The major theoretical areas, which are touched upon, are factors contributing to women’s strive for top positions within organizations. Important topics are self-confidence, motivation, mentoring, networking, and balance in life. Barriers must also be considered as obstacles coming across women’s way to top positions. The empirical data, received through the in-dept interviews with top positioned women, was analyzed with assistance of the theories. It is not a simple task to understand the underrepresented part of women on top positions in the business life. The society today is very well developed and it is hard to realize the difficulties for women to get to the top. To understand we might have to look away from the details and barriers and start looking at the how women who actually are in the top made it so far. This guides us to the question; woman, how did you come this far? The findings enabled us to conclude that the major barriers, when striving for top positions, are internal factors within the women themselves and if they want to become top executives. However, the women are not isolated individuals. Therefore, not only the personal characteristics are enough when striving for top positions. There are still huge influences from people around the potential women, like networks and mentors.

Det här arbetet handlar till stor del om huruvida teknikundervisningen som genomförs i grundskolans senare del har påverkat flickors val av gymnasieutbildning. De flickor som går på typiska manliga utbildningar har varit utgångspunkt för den här studien. Antalet flickor som söker sig till dessa utbildningar är få, vilket framkommer i statistiken över förstahandsval till gymnasieutbildningarna som presenteras i undersökningen. Dessa elever har genom intervjuer fått möjlighet att berätta om varför de valt att gå de här utbildningarna. Val av gymnasieutbildning kommer i stor utsträckning att påverka dessa elevers framtida yrkesroller. Med detta i åtanke kommer även genusperspektivet i skola och yrkesliv att belysas. Läsaren får också en inblick i hur teknikundervisningen i grundskolan är uppbyggd och hur den genomförs i både teorin och praktiken. Genom att intervjuat 6 kvinnliga elever, som går på typiskt manliga gymnasieutbildningar, visar den här studien att teknikundervisningen i grundskolans senare del inte påverkat dessa elevers val av gymnasieutbildning.

Tidigare forskning om journalistik och kön av Monica Löfgren Nilsson och Monika Djerf-Pierre har visat att bevakningsområden i journalistiken varit uppdelade mellan könen: männen har dominerat hårda områden och kvinnorna har dominerat mjuka områden. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det skett någon förändring i kvinnors och mäns bevakningsområden sedan könsfördelningen i journalistyrket blivit jämnt fördelad under tidsperioden 1999-2009. Dessutom är syftet att undersöka om journalister upplever att de finns något samband mellan könstillhörighet och vad de skriver om. För att svara på syftet har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys av totalt 906 artiklar i lokaltidningarna Vestmanlands Läns Tidning och Upsala Nya Tidning. Vi har även gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga journalister på dessa tidningar. Resultatet av vår undersökning visar följande aspekter: männen dominerar både den hårda och den mjuka bevakningen i tidningarna – undantaget är i VLT år 2009 då kvinnorna dominerar de mjuka nyheterna. Kvinnorna skriver något mer om hårda nyheter år 2009 jämfört med 1999. De hårda nyheterna utgör den största delen av tidningsmaterialet i UNT 1999 och i VLT 1999 och 2009. Men i UNT 2009 är det istället de mjuka nyheterna som dominerar tidningsmaterialet. En del av de intervjuade journalisterna upplever att könstillhörigheten har betydelse i arbetet på det sätt att den styr den enskilda journalistens intresse. Intresset styr sedan i sin tur vilket ämne journalisten väljer att skriva om. Vår slutsats är att det mönster som tidigare forskning kartlagt delvis tagit en ny riktning: männen dominerar inte bara de hårda ämnena utan även de mjuka. Kvinnornas ökade antal i journalistyrket har inte bidragit till att bevakningsområdena blivit jämnt fördelade mellan könen.

Flickor kan bära blått och pojkar rosa. Det är ju egentligen inget lustigt med det. Men eftersom vi är så vana vid att det ska vara tvärtom reagerar många av oss starkt när vi ser någon annan bryta genusmönstret. Media är en stor orsak till detta. Ofta framställs samma bilder av vad många anser vara typiskt manligt respektive kvinnligt och därmed skapas stereotypa könsroller. Vi litar på media och bidrar på så sätt till att nya fördomar riktas mot de människor som inte följer den förbestämda genusordningen. Empirin i den här uppsatsen består av två reklamfilmer som handlar om att HIV ökar bland kvinnor. Hur könsrollerna framställs i reklamfilmerna och om ansvaret om preventivmedel riktas till någon i filmerna är de centrala frågeställningarna. Uppsatsen har med andra ord studerat hur just manligt och kvinnligt framställs i de två reklamfilmerna. Studien bygger på ett genusperspektiv som är inspirerat av radikalfeministiska åsikter. Av reklamfilmerna görs en semiotisk bildanalys med begreppen denotation och konnotation.

The Swedish construction industry is dominated by men; however this is starting to change. The average age of Construction Engineers is high and approximately 40 per cent of the employees will retire by the year 2015. Currently, female engineers dominate the graduating classes of Swedish Universities but this is not reflected in the Swedish Construction industry. With so many female engineers available, why is this? Does it require a change in company culture and their condition of work to attract them? Is it the attitude towards women in the industry among the employees that has to be changed? Or is it a woman’s thoughts and prejudices of the industry that creates obstacles? The purpose of this final thesis is to describe how contracting firms in the construction industry can make themselves more attractive for female engineers. To reach the purpose, a study among salaried employees and craftsmen was conducted. The study examines attitudes towards women as co-worker and leaders in the industry. The thesis also presents conclusions based on whether women require specific benefits at the company or a possible change of conditions to attract them to contracting firms and to make them stay in the company. The study is conducted through surveys and interviews of male and female salaried employees, craftsmen and personnel managers at Peab Sverige AB. Female students of construction engineering are also included in the study. Based on the results, some recommendations for Peab were suggested. Properly realized, these recommendations can result in a more attractive company for female engineers. Recommendations to make Peab more attractive: → Play a key role in the choice of industry for pupils in nine-year compulsory school and for upper-secondary school. Also, become actively involved in the choice of employer for current students. → Change of conditions at the company Offer trainee posts Offer guidance for recent and present employees Make part-time work possible for all the employees → Offer more benefits at the company Offer a female network at the company Offer a bigger opportunity for flextime

Historiskt har forskningen inom ledarskap fokuserat på ledarens karaktärsdrag och beteende, olika ledarstilar samt dess påverkan för organisationens framgångar. Denna studie avser en annan vinkling, då fokus ligger på hur första linjens chefer upplever sin arbetsvardag, deras möjligheter att utöva ledarskap samt skillnader och likheter mellan manlig och kvinnlig ledarstil. Den metodologiska referensramen i studien är en fallstudie då ett stort privat företag, som verkar i Sverige och utomlands, inom en kvinnodominerad bransch har studerats. Det empiriska materialet baseras på fem semistrukturerade intervjuer, tre med kvinnor och två med män, och samtliga arbetar som första linjens chefer i det utvalda företaget. Materialet inkluderar även interndokument, angående organisationsstruktur och kultur samt könsfördelning. Resultatet visar att företaget påverkar sina anställdas ledarskap och därmed är organisationsstruktur och kultur av betydelse. Trots att män och kvinnor beskriver sitt ledarskap på liknande vis, så visar använda teorier, på en stark koppling mellan ledarskap och maskulinitet. Resultatet visar även att denna koppling fortfarande lever kvar i våra samhällsideal genom stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt ledarskap. Vidare belyser resultatet att det finns vissa skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap.

Studiens syfte har varit att ta reda på vad elever anser påverkar, samt om deras synsätt påverkas i frågan om vad som är kvinnligt respektive manligt. Syftet har även varit att titta på skillnaden mellan tjejer och killar gällande vad de anser påverkar dem. Barn i åldrarna 6-11 år påverkas lätt av sin omgivning och att ta reda på om de själva anser att de påverkas utifrån media, föräldrar, skola och kamrater har varit av intresse. Undersökningen har varit av både kvantitativ och kvalitativ art, då en enkät med egna åsikter samt förvalda alternativ har varit i fokus. Resultatet av undersökningen visar att det är svårt för 11-åringar att urskilja vem och vad det är som påverkat dem, samt att det skiljer sig mellan tjejer och killar i vem de anser som påverkat dem. Kamraterna är de som påverkat tjejerna mest i frågan vem och mamma är den som påverkar killarna. Likheten mellan killar och tjejer är att de anser i frågan vad som påverkat att det är TV som påverkat dem mest i deras synsätt om vad som är kvinnligt respektive manligt.

Sweden is known to be one of the world’s most equal countries. Nevertheless, out  of  Sweden’s 262 listed companies, only seven  of  them  has  a  female  president, which  is  equal  to  3,4  percent. To  counteract  these  numbers  there  are  several  possibilities.  One  arrangement  that  is  highly  controversial     is  affirmative  actions.  But  there  are  other  options,  for  instance  more  and  more female  networks  are  starting  to  rise  and  many  of  them  also  offers  a  mentoring  program  where  the  mentee  gets  the  opportunity  to  learn  from  someone  with  more  experience. The  purpose  of  this  study  is  to  examine  what  difference  the  female  network  Q80,  with  focus  on  its  mentoring  program,  is  doing  for  the  mentee.  As  an  underlying  purpose  the  study  is  also  examining  what  visions  and  attitudes  the  management  and  the  mentors  is  communicating  within  Q80.  The  focus  is  mainly  on  the  visions  of  Q80,  menas  mentors  and  business  exceeding mentorship.  A  survey  has  been  carried  out  among  mentees  from  three  different  seats of mentoring  programs  where  they  have  answered  19  different  questions  regarding  their  time  as  a  mentee.  Furthermore  interviews  have  taken  place  with the management  of Q80  and  two  mentors.  The  results  are  analyzed  based  on  theories  about  gender,  women  in   management,  leadership,  mentoring  program  and  organizational structure.  The  result  shows  that  Q80i  as  a  source  of  inspiration  and  a  support  for  the  category  of  "career  women"  with  its  core  mission  to  strengthen  the  participation of  individuals  on  a  personal  level  more than  to  work  to  even  out  the  gap  in  the  Swedish  labor market.  In  terms  of  what  the  mentee  get  out  of  the  participation  in  the  Q80's  net  working  and  mentoring  program, the  biggest  difference  has  been  shown  to  be  personal  development.

Syftet med denna uppsats är att komplettera tidigare forskning gjord av Rosalind Gill, Kim Akass och Janet McCabe, samt två skrivna C-uppsatser i medie- och kommunikationsvetenskap av Paulina Bånge och Cecilia Samuelsson, om tv-serien Sex and the City. Vilket görs genom att studera könsroller och karaktärsutveckling hos de kvinnliga och manliga huvudkaraktärerna. Uppsatsen ska undersöka karaktärsutvecklingen och identifieringen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna samt de tre manliga huvudkaraktärerna i Sex and the City. Undersökningen ska utföras enligt en tolkande innehållsanalysmetod med hjälp av Peter Berglez metod för kritisk diskursanalys i Ekström & Larssons bok Metoder i kommunikationsvetenskap samt Norman Faircloughs metod för diskursanalys i Media Discourse. Analysen görs med fokus på likheter, skillnader och teman. Uppsatsen tar även stöd av Roland Barthes semiotiska begrepp konnotation, symbol och myt presenterade i John Fiskes bok Kommunikationsteorier. En introduktion. Den teoretiska ramen består av genusvetaren Marj Kibbys definition av representation och teorier om manlig representation i media. Samt Sherry B. Ortners teori om genuskonstruktioner. Den genomförda analysen visar på hur de kvinnliga och manliga karaktärerna framträder i jämförelse med varandra på ett stereotypiskt eller kontroversiellt sätt. Där det hos de kvinnliga karaktärerna sker en utveckling där tidigare fokus på sex och frigjordhet har flyttats till kärlek och familjeliv. De tre manliga karaktärerna framställs på ett traditionellt vis utom Steve som är den enda karaktären serien igenom som inte lever upp till de stereotypiska värderingarna om manligt och kvinnligt. Genomgående teman i serien handlar om kärlek och relationer där jakten på ”den rätte” är i huvudfokus. Detta visar sig redan i första avsnittet där kvinnans sökande efter en man diskuteras. På så vis är seriens påstådda framställning av de moderna könsrollerna endast en fasad framför de otroligt traditionella värderingarna och könsstereotyperna.