Syftet med studien var att ta reda på hur kvinnliga och manliga idrottare representeras i tabloiderna Aftonbladet och Expressen utifrån representationsteorin och genusperspektiv. Detta har gjorts genom att analysera 28 artiklar från sportbilagorna Sportbladet och Sportexpressen under vecka sju i februari, sedan har materialet analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och en semiotisk analys. Texterna har satts in i olika teman, propositioner och perspektiv som kallas för genus, familjeliv, utseende, prestationer och roller, för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet i studien visar att manliga och kvinnliga idrottare representeras olika utifrån genus, familjeliv, utseende, prestationer och roller. De kvinnliga idrottarna framställs ofta som svaga och fokuset ligger på annat än på deras prestation, men de manliga idrottarna representeras som starka och heroiska.

Det material som analyseras i uppsatsen består av utvalda skillingtryck från 1870- till 1880-talet. Sammanlagt så analyseras 46 olika skillingtrycksvisor som samtliga finns att läsa viaKungliga biblioteket och Litteraturbanken. Uppsatsen syfte är att identifiera hur män ochkvinnor framställs i de nämnda visorna. De teoretiska perspektiv som använts i analysen utgårsåledes från olika genusteorier men använder sig även av litteratursociologiska teorier.Metoden som används är av kvalitativ karaktär och använder sig av miljö-, handlings- ochattributbeskrivningar för att synliggöra framställningarna. Analysen visar att manliga ochkvinnliga framställningar har vissa skillnader men även många likheter. Generellt går detfastställa att båda parternas framställningar går att koppla till försörjning och partnerskap.Studiens material och resultat diskuteras slutligen i en didaktisk kontext.

Syftet med min studie är att undersöka hur en manlig och kvinnlig protagonist framställs och representeras i kontrast till varandra i musikvideon till låten ‘Please me’ framförd av Cardi B och Bruno Mars. Studie utgår från följande frågeställningar: Existerar det en tydlig skillnad i hur sångaren porträtteras beroende på kön? Uppfattas låttexten annorlunda beroende på könet av sångaren, isåfall på vilket sätt? Vilka visuella koder karaktäriseras på de utvalda scenerna? Tidigare forskning påvisar att kvinnor har en tendens att objektifieras i kontrast till männen när det kommer till representation inom media. Genom att fokus ligger på kvinnors kroppar och en minskad agens bidrar detta till en objektifiering som appliceras på kvinnliga karaktärer inom visuell media. Tidigare forskning tar avstamp i objektifieringsteorin , kvinnlig representation inom visuell media samt en övergripande bakgrund när det kommer till fenomenet musikvideo och genrerna rapp & r&b. Det valda teoretiska ramverket innefattar studier inom the male gaze, semiotik samt Rosalind Gills teorier inom genus och media. För att besvara mina frågeställningar använder jag mig av en multimodalanalys med sociosemiotiska inslag där jag analyserar både det textuella och visuella inom mina utvalda scener. Resultatet visar att det fortfarande existerar en orättvis representation när det kommer till kön inom media och att kvinnan fortfarande sexualiserats. Resultatet visar även att, trots en omställning i genren där kvinnor har blivit mer populära än män, så anpassar sig kvinnorna fortfarande efter det rådande patriarkaliska synsättet som existerar. Detta genom att sexualisera både sig själva och andra kvinnor. Kameravinklar, kläder och låttext är några av aspekterna som bidrar till en ojämn representation av manligt och kvinnligt.

Kvinnligt ledarskap har studerats under årtionden och en av de mest inflytelserika teoriernaom synen på kvinnliga ledare är “Role Congruity Theory”. Enligt detta ramverköverensstämmer inte kvinnliga könsnormer med normen om ledarskap, vilket påverkarkvinnors möjligheter att bli chefer. Eftersom dessa normer verkar ha förändrats över tid, finnsdock möjligheten att de olika normerna har blivit mer överensstämmande på senare tid. Dennastudie undersöker därför kvalitativt förutsättningar och normer om ledarskap som påverkarkvinnors möjligheter att bli chefer i Sverige idag. Studien baseras på kvinnornas personligaerfarenheter och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som har analyseratsgenom induktiv tematisk analys. Denna metod hittar konkreta exempel på hur sådanaförutsättningar och normer kan se ut i praktiken och abstraherar dem till kategorier. Studiensresultat indikerar både för- och nackdelar för kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden,där upplevelsen om stöd från omgivningen och av att ha samma förutsättningar som sinamanliga kollegor identifierats som fördelar. Vissa gamla strukturer som begränsat kvinnorsmöjligheter att bli chefer lever emellertid kvar. Resultatet belyser också att ett skifte verkar haskett i synen på ledarskap där ett mer demokratiskt och mellanmänskligt ledarskap bliviteftertraktat, vilket utifrån tidigare forskning är egenskaper som är förenliga med kvinnligakönsnormer. Eftersom den nya synen på ledarskap är mer förenlig med kvinnliga egenskaper,indikerar resultaten att kvinnliga könsnormer och normer om ledarskap är mer kongruentaidag. Fortsatta studier behövs dock för att uppskatta i vilken grad detta generaliserar till enbredare samhällsnivå. Studien diskuterar både teoretiska och praktiska implikationer.

Our study aims to shed light on the uneven representation of male and female teachers in the Swedish preschool system, but also specifically male preschool teacher´s role in relation to a female dominated domain. Considering both parents and male preschool teacher´s perspektive, er condukted a quantitative survey aimed towards parents and a qualitative interview study aimed to male preschool teachers. The theoretical framework used to analyze our material were an intersectional and a phenomenograpic approach where we studied a variety of experiences and perspektives om what kind of role gender plays in preschool. Conclusions from our analysis show that male preschool teachers express a general discomfort performing intimate woek duties included in a preschool teacher+s job, worrying about parents´views on the risk of sexual abuse on their children, regarding the preschool teacher´s gender. Our study showed a general discomfort, but also a divided view from parents on the fact that male preschool teachers exist, but it was also concluded that gender should not be a deciding factor in what kind of duties a preschool teacher should be allowed to perform. The study contributes a wide perspektive on the problematic situation experienced by parents regarding male preschool teachers, but it also sheds light on the fundamental rigid gender norms, contributing further prejudice towards male preschool tachers.

I nyligen publicerade (2008-2013) vetenskapligt granskade artiklar i ämnet matematikångest, har i första hand artiklar som behandlar gymnasiet och högskolan studerats. Sökningen av litteratur har skett i två databaser, Summons och ERIC, med hjälp av boolesk sökning och ämnesord. Fyra frågeställningar har använts vid läsningen av litteraturen. I orsaker till problemet, II är matematikångest ett könsrelaterat problem, III finns det lösningar på pro¬blemet och IV aktuella metoder för att mäta matematikångest. Orsakerna till problemet har studerats utifrån medicinska orsaker eller känslomässiga och kognitiva orsaker. Medicinska orsaker är arbetsminnet, aktiviteter i högra hjärnhalvan, spatiala bearbetningsförmågan och kortisolnivåer. Orsakssambandet för kortisolnivåerna är ännu ej klart fastställt. Kognitiva och känslomässiga orsaker är självtillit, självreglerande förmåga, självförtroende och tilltro till den egna förmågan (self-efficacy). Andra orsaker som har betydelse för matematikångest är inlärningsstilar, undervisningssitu¬ationen och lärarna. Det finns inget klart svar på frågan om matematikångest är ett könsrelaterat problem. Både forskningsrapporter för och emot ingår i studien. Möjliga lösningar är att inte överbelasta arbetsminnet och att lära eleverna metakogni-tiva strategier. Bedriva undervisningen i små grupper och anpassning av lärstilarna till elev-gruppen. Matematik i kombination med andra ämnen leder till minskad andel matematikångest. Trygga lärare innebär en trygg miljö och mindre antal elever med matematikångest. Om lärarna är medvetna om elevernas inlärning och hur de mäter matematikångesten ökar möjligheten att komma till rätta med problemet.Utvecklingen av metoder för att mäta matematikångest sker i olika delar av världen. De nya metoderna utgår alla från ett mindre antal påståenden jämfört med tidigare modeller som var mycket omfångsrika.

Ester Almqvist lived between 1868 and 1934. She was one of the most eminent Swedish landscape painters in the early 20th century. This essay analyses Esters portraying of the landscape, the people and the relation between each other. The analysis is made with Erwin Panofsky's iconographic method viewed from a feminist point of view. Ester Almqvist displayed the landscape as spirited, where the human is part of the landscape. The human is a working human which is part in a bigger context where the human has a value only by existing regardless of gender, age, looks and attributes.

Uppsatsen behandlar Emma Ekwalls och Anna Nordgrens konstnärskap. Med genusperspektiv som teoretisk grund undersöker Två kvinnors konstnärskap – Ett nedslag och analys av Emma Ekwalls och Anna Nordgrens konstnärskap hur det såg ut för kvinnor och kvinnliga konstnärer i Sverige under 1800-talet. Då många kvinnor har blivit bortglömda eller dolda bakom sina manliga kolleger har Emma Ekwall och Anna Nordgren lyfts fram som verksamma konstnärer under 1800-talet. Analysen som genomförs av fyra olika verk belyser respektive konstnärskap och synliggör underliggande strukturer som har påverkat konstnärerna både motiviskt och hur motiven framställs. Genom att Emma Ekwall främst skildrade barn, rörde hon sig inom typiskt kvinnliga genremotiv, samtidigt som faktumet att hon var kvinna låste henne på ett sätt som skiljer som från männen under samma årtal. Här visas att även Anna Nordgren rörde sig till viss del inom vad som ansågs typiskt kvinnliga motiv, men hade däremot en bredare repertoar. Anna Nordgren var mer mobil och utvecklade såldes sitt konstnärskap mer tekniskt, men syntes även mer på konstscenen utomlands. I båda konstnärernas verk har kvinnor och flickor skildrats annorlunda från vad pojkar har gjorts. Detta visar på skillnaden mellan synen på män och kvinnor, samt hur århundradets sociala och politiska underliggande strukturer hade en väsentlig del i det hela.

The purpose of this study is to describe and create an understanding of how the life of addiction for women relates to experiences of stigma and shame in different stories. Addiction is considered a complex social issue because the problem can occur in all ages and social classes of society. Abuse reflects an inequality between men and women that is maintained in many ways in society. The empirical material is obtained from reading six autobiographical books by women with drug and/or alcohol abuse. The results are analyzed using Goffman's theory of stigma and shame and gender theory. The results have shown that women with addiction problems experience shame and stigma and this has a negative impact on life, self-image and self-confidence.

Introduktion: Det finns en obalans mellan könen i entreprenöriellt deltagande, vilket är ett område som anses vara en nyckelfaktor för den ekonomiska tillväxten. Vi ser indikationer i befintlig litteratur på att kvinnliga entreprenörer är i ett ofördelaktigt läge gällande att uppnå god nätverkskvalitet, och att de verkar uppleva särskilda utmaningar vid nätverkande. Det finns tecken på att dessa omständigheter kan vara mer påtagliga för nya verksamheter. Vidare kan kvinnors ogynnsamma nätverksposition vara särskilt intressant att utforska i techbranschen med hänsyn till dess relativt nya existens samt mansdominans. Tidigare forskning har studerat ämnet dels ur ett dynamiskt perspektiv, dels i andra kontexter. Däremot finns begränsat med studier som gjorts under en fas av verksamhetens livscykel i en specifik bransch. Utifrån denna problembakgrund besvarar vi problemformuleringen: Hur hanteras och utvecklas nätverk av kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter i Sverige, samt vilka är deras utmaningar i samband med nätverkande? Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur nätverk hanteras och utvecklas av kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter inom techbranschen i Sverige, samt synliggöra vilka deras utmaningar i samband med nätverkande är. Med denna kunskap kan vår uppsats förhoppningsvis hjälpa beslutsfattare och företagare att förstå kvinnliga entreprenörers nätverk, och i förlängningen bidra till att öka det kvinnliga entreprenöriella deltagandet. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är byggd på tidigare forskning om entreprenörskap och nätverk; beskrivet både specifikt för kvinnliga entreprenörer och generellt. Därutöver inkluderas nätverksteorier om styrkan i svaga band och strukturella hål samt begreppet inbäddning.   Metod: Studien utförs med en kvalitativ forskningsmetod och ett deduktiv angreppssätt. Urvalet är ett bekvämlighets- och målinriktat urval med fokus på kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter i den svenska techbranschen. Med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod samlas data in från åtta kvinnliga entreprenörer. Data som transkriberas, kodas och kategoriseras i en tematisk analys. Slutsats: Studien resulterar i slutsatsen att kvinnliga entreprenörer använder en balanserad variation av relationer i sina entreprenöriella nätverk, och således hanterar effektiva nätverksstrukturer. Därutöver har de ett strategiskt nätverksbeteende då entreprenörerna ägnar tid och energi åt att skapa nya värdefulla relationer, samtidigt som de även fokuserar på att underhålla existerande kontakter. Kombinationen av dessa nätverksprocesser skapar en balans i deras nätverksbeteende, vilket ger förutsättningar för att kunna nyttja olika kontakter i de situationer som deras resurser efterfrågas. Några av de utmaningar som de kvinnliga entreprenörerna upplever i samband med nätverkande är tillgång till relevanta nätverk, maskulin kultur, kvinnonätverk och föräldraskap. I vår slutsats konstaterar vi även att kvinnornas olikartade bakgrunder och erfarenheter också kan påverka deras initiala tillgång till betydelsefulla nätverk.