Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie och undersöka vilken typ av material barn på två förskolor i två länder använder sig av och hur de använder material i sin lek. Förskolorna ligger i Sverige och Bosnien-Hercegovina. Metoden bestod av observationer i de två förskolorna och pågick i fyra dagar i varje förskola. Den tidigare forskningen och den teoretiska utgångspunkten bestod av tidigare studier och teorier om socialisation och könssocialisation och hur detta inverkar i ett barns uppväxt och föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt.Resultatet i denna studie visar att barns val av material till viss del återspeglar rådande könsrollsmönster i båda länderna genom att flickor intar en mer omhändertagande roll av familj, medan pojkar visar styrka och tuffhet genom olika typer av krigslekar. Det var dock svårt att dra en generell slutsats, eftersom det fanns situationer där pojkarna valde material och typer av lekar som traditionellt betraktas som typiskt kvinnliga situationer. Att flickorna och pojkarna valde att leka med vissa typer av material i studien kan tyda på att de kan vara medvetna om vilka förväntningar det finns på de och att de intar de förväntande könsroller för att bli accepterade av gemenskapen. / How and with what do boys and girls play with in preschool?A comparative qualitative study about gender role in children’s play and their choice of material in preschools in Sweden and Bosnian-Hercegovina.

Swedish preschool has undergone some changes over the last decades. The preschool curriculum, LpFö98/2010, underlines the teacher’s responsibilities to work against the reproduction of traditional gender patterns. The focus of this study is to identify preschool teachers’ perceptions of what is male and female and how these may affect the dynamics amongst colleagues. In order to do so we have conducted eight interviews with preschool teachers of both genders and analyzed the material with the help of gender theories from Hirdman and Connell. The analysis shows that traditional gender patterns frequently occurs and that both genders tend to preserve the differences between men and women. The call for male preschool teachers affects the dynamics within the institutions. Male colleagues often benefit due to their gender, even though the perceptions of masculinity, to a certain extent, presents a broader variety of roles.

Detta examensarbete är en undersökning gjord på studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Vi har velat ta reda på om dessa lägger några värderingar inför elevers val till gymnasiet utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen är utförd med kvalitativa djupintervjuer med sex olika studie- och yrkesvägledare (tre manliga och tre kvinniga) som är verksamma i sex olika kommuner. Vägledarna har under intervjuerna fått svara på frågor utifrån tre fallbeskrivningar. Dessa fallbeskrivningar består av tre karaktärer som direkt skiljer sig från varandra. Karaktärerna nämns inte vid namn eller någon definition av kön. Vägledarna definierar själva vilket kön de tror att respektive karaktär har och får berätta hur de skulle vägleda dem i ett fortsatt skede. Efter dessa fallbeskrivningar har de själva fått berätta om hur de arbetar med genus och hur de skulle vilja arbeta med genus. Detta för att vi ska få en sammanhängande uppfattning om det är så att de värderar elevers gymnasieval utifrån deras kön och hur de gör det, som också är vårt syfte med undersökningen. Undersökningens teoretiska del har främst bestått av Gottfredsons och Hirdmans genusteorier om hur det kommer sig att barn och ungdomar väljer som de gör. Det är inte ovanligt att eleven väljer efter socialt mönster och bakgrund. Hirdman har bidragit till att förklara, så pass som det är möjligt, hur skillnaderna bäst förklaras mellan manligt och kvinnligt. Det är inte helt enkelt eller friktionsfritt.Vår undersökning har visat att studie- yrkesvägledarna lägger värderingar i elevers val när det kommer till de traditionella utbildningsvalen. Om en tjej eller en kille väljer något otraditionellt ifrågasätts det hos vägledaren. Inte för att denna säger något rakt ut, men för att vägledarna inte gör någon notis om det omvända. När vi intervjuade om de olika karaktärerna la våra vägledare egenskaper till dessa, som var typiskt manliga respektive kvinnliga. Det var ingen skillnad rörande våra vägledare, även om vi kunde se att de manliga tillfrågande hade fler biologiska svar på varför tjejer och killar är olika, och hur det helst ska förbli så. Vi upplevde att vår undersökning gav ett rättvist utslag, vi fick svar på våra frågeställningar om att vägledarna faktiskt lägger värderingar utifrån kön och hur (med vilken) ståndpunkt de gör det. En del arbetade inte alls med genus, medan en del ville göra det mer. Ingen vägledare upplevde att de arbetade helt enligt genusmodell, vilket vi vill kasta vidare till nästa undersökning. Nu vet vi att yrkesrollen behöver bli mer professionell, och därför bör vi också anstränga oss mer i genusfrågan. / Det finns undersökningar, t ex från Skolverket, som visar på en klar könsskillnad inom de olika gymnasieprogram som finns idag. Detta ansåg vi vara värt att studera, inom ramen för studie-yrkesvägledarprogrammets examensarbete. Studie- och yrkesvägledarnas kunskap inom vägledningsteknik bidrar till vad eleverna slutligen väljer till gymnasiet. Dessa bör därför ha ett neutralt förhållningssätt när de möter elever i en valprocess. Som vår undersökning visar finns det skäl att ifrågasätta hur vägledarna arbetar för att främja genusarbetet, och vad eleverna får för stöd.Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex vägledare på grundskolan. Dessa har fått studera olika fall av elever, och genom dessa fått svara på hur de skulle vägleda eleverna, och vad som var utmärkande för könet hos eleverna. Svaren vi fick stämmer överens med vår frågeställning, om och hur vägledaren lägger någon könsvärdering i elevers val. Resultaten är tydliga, våra vägledare visar att vi behöver arbeta mycket mer i genusfrågan så att eleven väljer program utifrån sitt intresse i stället för kön.

Tidigare forskning visar på att män har mer frihet i att uttrycka sin sexualitet och lust än kvinnor. Den här studien undersöker hur åtta individer har upplevt sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan. Studien ämnar undersöka utifrån ett genusperspektiv vilka föreställningar om manligt och kvinnligt som förmedlas i sexualundervisningen under åren 2000–2010. Ett tystnadsläge av den kvinnliga sexualiteten har varit en utgångspunkt för undersökningen, i enlighet med tidigare forskning. Med hjälp av en diskursanalys har informanternas upplevelser kodats och kategoriserats. Med utgångspunkt i Yvonne Hirdmans genussystem av isärhållandets dikotomi har materialet analyserats. Resultatet har visat att den manliga sexualiteten och lusten lyfts i sexualundervisningen medan den kvinnliga inte gör det. Undervisningen skiljer tydligt på manligt och kvinnligt och förmedlar bilder av hur tjejer och killar ”är” eller ska vara. / Previous studies show that men are given more freedom in expressing their sexuality than women. The purpose of this study is to analyze how eight individuals have experienced sex education. The study aims to investigate, based on gender theory, what male and female constructions are conveyed in sexual education during the years of 2000 through 2010. A theory of supression of female sexuality has been the basis for the study. Using a discourse analysis, the informants' experiences have been coded and categorized. Based on Yvonne Hirdman's gender theory, the material has been analyzed. The result has shown that male sexuality and desire have been lifted in sexual education while the female sexuality and lust has ended up in a state of non-use. The sex education clearly distinguishes between male and female qualities and conveys how girls and boys “are” or should be.

Mitt arbete tar upp varför förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats. Vilka de bakomliggande orsakerna till att det är så belyses också i arbetet. I min undersökning ingår både manliga och kvinnliga förskollärare samt en kommunal tjänsteman. Deras tankar kring varför kvinnliga förskollärare är i så stor majoritet och vad det beror på att de manliga förskolärarna i förskolan är så få, presenteras. Undersökningen är genomförd på fem olika förskolor samt på ett kommunalkontor i Nordvästra Skåne.

Syfte: Att belysa transportbranschen ur ett genusperspektiv och då försöka tydliggöra varför en del flickor söker in på fordonsprogrammets transportutbildning. Metod: Vi har använt oss dels av den kvalitativa intervjun, dels av den kvantitativa enkätmetoden. Informanterna har varit elever på olika gymnasieskolor, gymnasielärare och personal som arbetar i transportbranschen. Resultat: Den faktor som påverkar eleverna, både pojkar och flickor, mest i sitt val är inställningen att lastbil det är något som män håller på med. De flickor som trots denna inställning väljer transport gör det pga ett stort intresse av lastbilar och av chaufförsjobbet.

Ledarskap har en stor påverkan på människor, företag och samhället i stort. Vidare finns det i samhället normer och könsroller som karaktäriserar bilden av hur en kvinna och en man bör vara. Denna socialt konstruerade bild överförs även till arbetslivet där kvinnor och män i ledande positioner har olika förutsättningar och förväntningar utifrån kön. En annan aspekt som influerar ledarskap är generationer. Olika generationer har växt upp under olika förutsättningar som kan påverka deras attityder mot ledarskap och hur de vill bli ledda. Det finns en avsaknad av undersökning i relation till dessa tre komponenter: ledarskap, genus samt generationer i form av Generation X och Millennials tillsammans.

Denna uppsats undersöker genusskillander i två svenska tidningar samt deras hemsidor, Caféoch Amelia, där den första riktar sig till män och den andra till kvinnor. Syftet är att ta reda påhur skillnaderna ser ut 2020 och för att genomföra analysen används Björkvalls (2019) multimodala modell. Resultaten som undersökningen visar är att skillnader och stereotyperom manligt och kvinnligt språk fortfarande till stor del präglar båda tidningarna

Uppsatsen handlar om hur kvinnor och män skapas i och genom en rekryteringsföreställning. Syftet med uppsatsen är att identifiera vad som utgör rekryteringsföreställningen och analysera det utifrån ett genusperspektiv. Utifrån detta syfte har vi ställt 3 frågeställningar. Dessa var 1) Hur kommer kön till uttryck i en rekryteringsföreställning? 2) Hur konstrueras “kvinnligt” och “manligt” i och genom en rekryteringsföreställning? 3) Hur förklaras en ojämn könsfördelning av en rekryteringsföreställning? I uppsatsen utgår vi från ett socialkonstruktionistiskt och tolkande perspektiv. I uppsatsen analyserar vi en rekryteringsföreställning utifrån ett genusperspektiv. Studiens empiriska material består av jobbannonser, CV och personliga brev, personlighetstester, en tidigare studie samt intervjuer med personer involverade i rekryteringsprocessen.  I analysen ser vi hur cheferna målar upp en drömbild och har en värdering om en meritokratisk likabehandling. Ur rekryteringsprocessen trillar rekryter ut. Våra viktigaste upptäcker är att drömbilden skaver mot värderingen om en meritokratisk likabehandling eftersom egenskaperna som drömkandidaten tillskrivs är könade. Detta resulterar i konsekvenser som ett dominerande kön, homosocialitet, konformitet och kooptation. Vi tycker att detta gör att rekryteringsprocessen kan liknas med att baka en tårta.

The construction and civil engineering industry is one of the most male-dominated industries in Sweden. Although there has been positive development in recent years, the industry still faces challenges regarding gender equality. Both men and women hold leadership positions in the construction and civil engineering industry, but there is a lack of understanding as to why women are underrepresented in leadership positions and what obstacles they face. Therefore, this study aims to create understanding of this issue and explore the subject, which has been done through interviews with nine female respondents in leadership positions at a construction and civil engineering company operating throughout the Nordic region. Using a subjective approach and hermeneutic perspective, the collected data has been interpreted. Furthermore, the method has been followed by thematic analysis, using a qualitative method and a deductive approach. Empirical data combined with a theoretical framework resulted in an evolved model that guided the study to its conclusions. The study concludes that the main reasons for underrepresentation are prejudices and stereotypes, historical reasons, lack of marketing, societal development, and limited selection. The two main obstacles women face are prejudices and the fact that there are men who dismiss women because of their gender. Additionally, family life and limited selection are also seen as significant obstacles.