<p>I denna uppsats studerar vi förhållningssättet hos gruppledare i olika skeden av pågående och begynnande gruppverksamhet för barn. Syftet med studien är att öka kunskapen och förståel-sen för hur socialsekreterare inom socialtjänsten kan bemöta och stödja barn i familjer där det förekommer våld. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med dels socialsekreterare och dels projektanställda barngruppsledare. Tillvägagångssättet har varit att intervjua personer med blandad erfarenhet av att bemöta dessa barn. Behandlingsmetoden som studerats kombi-nerar individuell traumabearbetning med gruppmetodik. Gruppverksamheterna grundar sig på Rädda Barnens modell ”Trappan”, en stegvis metod som både stödjer och lär barnen strategier för att underlätta i deras nuvarande vardag. En förutsättning för barnen att delta i verksamhe-terna har varit att kontakten gått genom mamman och att hon själv varit hjälpsökande. I upp-satsen påvisar vi barnens behov av stöd och konsekvenserna av att uppleva våld i uppväxtmil-jön. Intervjuresultatet har analyserats utifrån ett kris- och traumaperspektiv och ett bemästran-deteoretiskt perspektiv. Resultatet speglar hinder och möjligheter för socialtjänsten, dess handlingsförmåga vad det gäller barn som bevittnar våld i hemmet. Vi visar hur det går till i praktiken, de visioner intervjupersonerna har kring att tillgodose barnens behov av stöd samt på vilket sätt begreppet barnperspektiv görs gällande och tolkas.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att beskriva och jämföra två olika polisenheters per-spektiv på barn som bevittnat våld inom familjen. Syftet var även att ta del av de-ras kunskap och försöka förstå deras syn på dessa barn. För att uppnå syftet genomfördes fokuserade gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper, en kvalitativ metod där gruppdeltagarna diskuterade teman och frågor kring deras erfarenheter och tankar om barn som har bevittnat våld i sin familj. Vi intervjuade poliser från familjevåldsenheten respektive närpolisen. Resultatet visade att polismännen från båda enheterna var medvetna om att barn far illa av att erfara våld inom familjen men att de i liten utsträckning uppmärksammar dessa barn. Vidare framkom att det inom polisen inte finns några tydliga direktiv för hur de ska bemöta och hante-ra barnen. Det är upp till den enskilde polismannen att avgöra om barnens situa-tion ska uppmärksammas. Resultatet kopplades till tidigare forskning för att sedan belysas med teoretiska begrepp från grupp- och rollteorier, sociala problem som konstruktioner samt gräsrotsbyråkrater och klienter.</p>

<p>The purpose of this study was to do a narrative survey of the discussion about violence in partner relationships that is held in research literature. The question at issue was: How do research literature discuss violence in partner relationships, with focus on heterosexual relationships? The eight primary documents that have been chosen are written by researchers, professional therapists, National Counsil for Women's protection (Nationellt Råd för Kvinnofrid, NRK) and Swedish Government Official Report (Statens Offentliga Utredningar, SOU). To investigate the theories, discover the similarities and differences between them and how they can complement each other, the documents statements has been analyzed with a dialectic-hermeneutic approach and social constructionism and discourse theory.</p><p>The research findings showed that the gender perspective theory, the psychodynamic theory and the social psychology theory have a few things in common, but that they on the whole are different and contradict each other. The gender perspective theory dominates the discussion but needs to be combined with the other theories to give a more all-embracing understanding. A multidimensional model seems to be necessary.</p>

<p>Intimate partner violence against women has gone from a concealed family affair to a public issue. The health care services are often those who first come in contact with abused women, despite this many women are not identified as victims of domestic violence. The purpose of this study was to describe nursing care of abused women and factors influencing the care. The study was conducted as a literature review where 18 articles were analyzed. The result showed the importance of the nurses’ role in screening for abused women. Knowledge and understanding of domestic violence was of importance in the meeting with abused women. More education about care for abused women during formal nursing program and continuing education on domestic violence for nurse practitioners was considered necessary. Better developed guidelines are required and should be accessible in all health care services. No Swedish research on intimate partner violence was found and further research should focus on nurses’ care of abused women in Swedish health care.</p>

<p>Men abuse women every day. It has become a Health Problem which we affects all of us. Help is available for those women who have the strength to seek it. Health care personnel are often these women’s only contact with the surrounding world. As professionals, health care personnel need the right knowledge and resources in order to help abused women. Our aim with this study was to describe abused women’s experiences when they seek health care, and also to document health care experiences and attitudes towards these women. A literary review of 14 scientific articles was conducted. The result was then divided into two sections: women’s perspectives and health care personnel’s perspectives. Abused women felt a lack of confidence with the health care personnel. They had been violated, and felt that the health care personnel did not listen. The health care personnel felt that they needed more training and resources in order to work with abused women and help them. The lack of health care personnel’s ability to create a safe and confident environment where women feel that they can open up and ask for help is a major social problem. In order to correct these flaws, people need to take a stand in the matter.</p> / <p>Dagligen misshandlas kvinnor av män. Det är ett folkhälsoproblem som alla har ansvar för att lösa. Hjälp finns att få för de kvinnor som har styrkan att söka den. Oftast är vården enda kontakten som kvinnorna har med omvärlden. Vårdpersonal möter dessa kvinnor i sin yrkesroll och de behöver ha den rätta kunskapen och de rätta verktygen för att kunna hjälpa kvinnorna. Syftet med studien var att med aktuell litteratur beskriva hur kvinnor som blivit misshandlade av sin partner upplever mötet med vården, samt vårdpersonalens erfarenheter och inställningar till mötet med misshandlade kvinnor. 14 internationellt vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes sedan i två delar . I den ena fokuseras på kvinnornas perspektiv och i den andra vårdpersonalens. Misshandlade kvinnor upplevde att de hade lågt förtroende för vårdpersonalen. De kände sig kränkta och inte hörda. Vårdpersonalen å sin sida kände att de inte hade adekvat utbildning, resurser och verktyg för att kunna möta misshandlade kvinnor. Det finns brister hos vårdpersonalens kompetens för att skapa en trygg och förtrolig plats där kvinnorna upplever att de kan söka stöd och råd. För att häva dessa brister krävs det att alla människor tar ställning i frågan om kvinnomisshandel.</p>

I denna uppsats studerar vi förhållningssättet hos gruppledare i olika skeden av pågående och begynnande gruppverksamhet för barn. Syftet med studien är att öka kunskapen och förståel-sen för hur socialsekreterare inom socialtjänsten kan bemöta och stödja barn i familjer där det förekommer våld. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med dels socialsekreterare och dels projektanställda barngruppsledare. Tillvägagångssättet har varit att intervjua personer med blandad erfarenhet av att bemöta dessa barn. Behandlingsmetoden som studerats kombi-nerar individuell traumabearbetning med gruppmetodik. Gruppverksamheterna grundar sig på Rädda Barnens modell ”Trappan”, en stegvis metod som både stödjer och lär barnen strategier för att underlätta i deras nuvarande vardag. En förutsättning för barnen att delta i verksamhe-terna har varit att kontakten gått genom mamman och att hon själv varit hjälpsökande. I upp-satsen påvisar vi barnens behov av stöd och konsekvenserna av att uppleva våld i uppväxtmil-jön. Intervjuresultatet har analyserats utifrån ett kris- och traumaperspektiv och ett bemästran-deteoretiskt perspektiv. Resultatet speglar hinder och möjligheter för socialtjänsten, dess handlingsförmåga vad det gäller barn som bevittnar våld i hemmet. Vi visar hur det går till i praktiken, de visioner intervjupersonerna har kring att tillgodose barnens behov av stöd samt på vilket sätt begreppet barnperspektiv görs gällande och tolkas.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och jämföra två olika polisenheters per-spektiv på barn som bevittnat våld inom familjen. Syftet var även att ta del av de-ras kunskap och försöka förstå deras syn på dessa barn. För att uppnå syftet genomfördes fokuserade gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper, en kvalitativ metod där gruppdeltagarna diskuterade teman och frågor kring deras erfarenheter och tankar om barn som har bevittnat våld i sin familj. Vi intervjuade poliser från familjevåldsenheten respektive närpolisen. Resultatet visade att polismännen från båda enheterna var medvetna om att barn far illa av att erfara våld inom familjen men att de i liten utsträckning uppmärksammar dessa barn. Vidare framkom att det inom polisen inte finns några tydliga direktiv för hur de ska bemöta och hante-ra barnen. Det är upp till den enskilde polismannen att avgöra om barnens situa-tion ska uppmärksammas. Resultatet kopplades till tidigare forskning för att sedan belysas med teoretiska begrepp från grupp- och rollteorier, sociala problem som konstruktioner samt gräsrotsbyråkrater och klienter.

Intimate partner violence against women has gone from a concealed family affair to a public issue. The health care services are often those who first come in contact with abused women, despite this many women are not identified as victims of domestic violence. The purpose of this study was to describe nursing care of abused women and factors influencing the care. The study was conducted as a literature review where 18 articles were analyzed. The result showed the importance of the nurses’ role in screening for abused women. Knowledge and understanding of domestic violence was of importance in the meeting with abused women. More education about care for abused women during formal nursing program and continuing education on domestic violence for nurse practitioners was considered necessary. Better developed guidelines are required and should be accessible in all health care services. No Swedish research on intimate partner violence was found and further research should focus on nurses’ care of abused women in Swedish health care.

The purpose of this study was to do a narrative survey of the discussion about violence in partner relationships that is held in research literature. The question at issue was: How do research literature discuss violence in partner relationships, with focus on heterosexual relationships? The eight primary documents that have been chosen are written by researchers, professional therapists, National Counsil for Women's protection (Nationellt Råd för Kvinnofrid, NRK) and Swedish Government Official Report (Statens Offentliga Utredningar, SOU). To investigate the theories, discover the similarities and differences between them and how they can complement each other, the documents statements has been analyzed with a dialectic-hermeneutic approach and social constructionism and discourse theory. The research findings showed that the gender perspective theory, the psychodynamic theory and the social psychology theory have a few things in common, but that they on the whole are different and contradict each other. The gender perspective theory dominates the discussion but needs to be combined with the other theories to give a more all-embracing understanding. A multidimensional model seems to be necessary.

Men abuse women every day. It has become a Health Problem which we affects all of us. Help is available for those women who have the strength to seek it. Health care personnel are often these women’s only contact with the surrounding world. As professionals, health care personnel need the right knowledge and resources in order to help abused women. Our aim with this study was to describe abused women’s experiences when they seek health care, and also to document health care experiences and attitudes towards these women. A literary review of 14 scientific articles was conducted. The result was then divided into two sections: women’s perspectives and health care personnel’s perspectives. Abused women felt a lack of confidence with the health care personnel. They had been violated, and felt that the health care personnel did not listen. The health care personnel felt that they needed more training and resources in order to work with abused women and help them. The lack of health care personnel’s ability to create a safe and confident environment where women feel that they can open up and ask for help is a major social problem. In order to correct these flaws, people need to take a stand in the matter. / Dagligen misshandlas kvinnor av män. Det är ett folkhälsoproblem som alla har ansvar för att lösa. Hjälp finns att få för de kvinnor som har styrkan att söka den. Oftast är vården enda kontakten som kvinnorna har med omvärlden. Vårdpersonal möter dessa kvinnor i sin yrkesroll och de behöver ha den rätta kunskapen och de rätta verktygen för att kunna hjälpa kvinnorna. Syftet med studien var att med aktuell litteratur beskriva hur kvinnor som blivit misshandlade av sin partner upplever mötet med vården, samt vårdpersonalens erfarenheter och inställningar till mötet med misshandlade kvinnor. 14 internationellt vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes sedan i två delar . I den ena fokuseras på kvinnornas perspektiv och i den andra vårdpersonalens. Misshandlade kvinnor upplevde att de hade lågt förtroende för vårdpersonalen. De kände sig kränkta och inte hörda. Vårdpersonalen å sin sida kände att de inte hade adekvat utbildning, resurser och verktyg för att kunna möta misshandlade kvinnor. Det finns brister hos vårdpersonalens kompetens för att skapa en trygg och förtrolig plats där kvinnorna upplever att de kan söka stöd och råd. För att häva dessa brister krävs det att alla människor tar ställning i frågan om kvinnomisshandel.