Studiens syfte var att undersöka hur fyra socialsekreterare på Kvinnofridsteamet i Rinkeby uppfattade sitt arbete. Kvinnofridsteamet är en särskild enhet för misshandlade kvinnor, de arbetade från början utan myndighetsutövning, men är numera unika i sitt slag i Sverige, eftersom de har delegerats myndighetsutövning. Viktiga frågor var: hur upplevde Kvinnofridsteamet att eventuell samverkan med andra organisationer fungerade och hur upplevde Kvinnofridsteamet att deras handlingsutrymme påverkats efter att de tilldelats myndighetsutövning? Vi använde oss av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. För att kunna besvara våra frågeställningar intervjuades samtliga fyra kvinnliga socialsekreterare i Kvinnofridsteamet. Resultaten visade bland annat att socialsekreterarna upplevde att deras handlingsutrymme förbättrats sedan de tilldelats myndighetsutövning och att de upplevt samarbetet med olika organisationer som problematiskt i vissa fall. Vi använde oss av ett upplevelseperspektiv samt av organisationsteori för att analysera våra resultat. Tidigare forskning visade att det fanns en efterfrågan hos våldsutsatta kvinnor efter mer kunskap och erfarenhet hos myndigheter som har i uppgift att hjälpa dem. Kvinnofridsteamet kunde tillgodogöra sig den kunskapen och erfarenheten i arbetet med de misshandlade kvinnorna.

Syftet med studien var att undersöka vad som får män som brukar våld mot sin kvinnliga partner att motivera sig att få professionell hjälp, samt att påbörja och fortsätta ett förändringsarbete. De frågeställningar som använts handlade om hur männen hittar motivation, vad som gör att de vill förändras, vad i den professionella relationen de tycker är positivt respektive negativt för förändring samt vad i deras övriga tillvaro som hindrar eller främjar förändring. För detta användes en kvalitativ metod som bestod av halvstrukturerade intervjuer med tre män som gick i ett behandlingsprogram via frivården efter att ha utövat våld i nära relation. Det insamlade materialet strukturerades upp i teman som var centrala i männens berättelser och som kunde kopplas till syftet. Resultatet analyserades med hjälp av ett ekologiskt systemteoriperspektiv samt begrepp från generell systemteori och socialpsykologi. Vidare jämfördes männens utsagor med resultat av tidigare forskning på området. Det visade att männen främst såg sin partner och barn som skäl att förändras. Det visar också att olika situationer som de upplevde som krisartade gjorde att de hittade motivation att acceptera hjälp. Vidare att ansvarstagande för sina handlingar, kommunikation och empati har stor påverkan på att hitta motivation och att förändras för de tre männen.

Diss. Linköping : Univ., 2003.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för kvinnors upplevelse om vad som har motiverat dem att ta sig ur en misshandelsrelation och hur interaktion och makt påverkat denna motivation. Uppsatsens frågeställningar undersöker just detta och hur maktförhållandet i relationen och interaktion med gärningsman, familj och vänner påverkat denna motivation. Uppsatsen tillämpar en kvalitetiv metod och data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen har antagit en fenomenologisk ansats som ett led i att fånga kvinnornas upplevelse av sin egen historia. Resultatet visar att kvinnan drivs av en inre motivation när hon lämnar relationen, släkt och nära vänner kan inte ta beslutet åt henne. Mannens interation, i form av ett frekvent maktspel, gör att kvinnan hämmas att lämna relationen då hon bryts ned från att ha varit en stark person. / The purpose of this report is to create a deeper understanding for what motivates women who decide to walk away from a relationship that includes assault against her and how interaction and how balance of power affects this. This report has been looking into this and how the balance of power in the relationship and interaction with the offender, family and friends affected this motivation. The report takes on a qualitative approach and data were collected using semi-structured interviews. The report adopts a phenomenological approach to capture the womens experience of their own history. The result shows that the woman feels an internal motivation before she leaves the relationship. Relatives and close friends can not make the decision for her. The mans interaction, in the form of frequent game of power, maker the woman inhibited to leave the relationship since this breaks her down even though she used to be a strong person.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga vilka behandlingsmodeller som finns för män som utövar våld mot kvinnor i nära relationer och vilka effekter de mest vanligt förekommande behandlingsinsatserna har. Vidare är syftet att undersöka behandlingsmodellernas teoretiska grundantaganden och behandlingsinnehåll. Föreliggande studie genomförs som en litteraturstudie där kunskaper om behandlingsmodeller för våldsutövande män i nära relation sammanställs. Studiens resultat visar att de behandlingsmodeller som är mest vanligt förekommande är Emerge, The Duluth Model, Change och ATV (Alternativ till våld). Utvärderingar visar att de flesta behandlingsmodeller uppvisar små men signifikanta effekter och att återfall av våldsbrott minskar på kort sikt. Studier lyfter dock upp frågan kring de svårigheter som finns i samband med att utvärdera behandlingsprogram. / The purpose of this study is to identify which treatment models that are available for men who use violence against women in intimate relationships and the effects of the most commonly used treatment interventions. The further aim is to examine the theoretical assumptions and processing content of treatment models. The present study was conducted as a literature review where knowledge about treatment models for violent men in intimate relationships are compiled. Our results demonstrate that the treatment models that are most commonly used are Emerge, The Duluth Model, Change and ATV (Alternatives to Violence). Evaluations show that most treatment models exhibit small but significant effects and recurrence of violent crime decreases in the short term. Research highlights, however problems about the difficulties associated with evaluating treatment programs.

The study aims to illustrate how women victims of male violence in intimate relationships are treated during the legal process and with professional perspective describe what women’s experiences considered to be in the legal process. The study also aims to draw attention to the interventions for abused women during the legal process. The results are based on interviews with professionals in the justice system, and on observations in the courtroom. Overall our results show that abused women are in need of a great quantity of help and support before, during and after the negotiation. The legal process is very stressful for the women. In conclusion, we believe that the social services should take greater responsibility for abused women during the legal process and provide support to women so that they are able to get through the legal process without a great deal of emotional damage.

No description available.