<p>Syftet med denna uppsats var dels att öka förståelsen samt kunskapen kring behandling inom</p><p>kriminalvårdens regi av män med kvinnomisshandelsproblematik, dels att genom</p><p>teorianknytning belysa fenomenet ur en ny vinkel. De övergripande frågeställningarna var:</p><p>Vilka är männen som misshandlar kvinnor? Vad är viktigt i behandlingen av dessa män? samt:</p><p>Hur hanterar man kombinationen straff/behandling? Metoden som användes var en kvalitativ</p><p>intervju med en halvstrukturerad uppläggning. Intervjuerna gjordes med tre behandlare som</p><p>arbetar och har arbetat med männen i behandling inom kriminalvården. De utskrivna</p><p>intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och har ytterligare belysts utifrån</p><p>socialfilosofer som Mead och Foucault. Resultatet uppvisar det är viktigt i behandlingen med</p><p>männen att inte fördöma dem, utan visa respekt för dem som personer och tro på att de kan</p><p>genomgå en förändring. Männen är i stort behov av att få tala om sina handlingar på ett icke</p><p>fördömande sätt och samtidigt få lära sig att hantera de känslor de har. Analysen visar också att</p><p>männen inte ser behandlingen som ett straff som påverkar deras vardag. Undersökningens</p><p>resultatet är användbart för såväl blivande som redan yrkesverksamma behandlare av denna</p><p>problematik, både inom och utanför kriminalvården.</p>

<p>Våld mot kvinnor är ett problem som uppmärksammats alltmer de senaste åren, framförallt det våld som sker inom nära relationer. En stor andel misshandlade kvinnor vänder sig till hälso- och sjukvården för att få hjälp. Trots detta uppmärksammar hälso- och sjukvårdspersonal dessa kvinnor i alltför liten utsträckning. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av, och uppfattningar om, att möta fysiskt misshandlade kvinnor inom vården. Sex intervjuer med sjuksköterskor som arbetade vid jourläkarcentral, akutklinik, ambulans och kvinnoklinik genomfördes. I resultatet framkom enighet att kvinnomisshandel inte får förekomma. Vidare beskrev sjuksköterskorna att de inte hade möjlighet att hjälpa kvinnor utsatta för fysisk misshandel vid de tillfällen då kvinnan förnekade misshandel. För att bearbeta erfarenheter av mötet samtalade sjuksköterskorna främst med sina arbetskamrater och handledning var inte aktuell vid bearbetning av denna typ av möten. Vidare framkom det att sjuksköterskorna uppfattade sig ha bristfällig kunskap inom området kvinnomisshandel. Studiens slutsats var att ökad kunskap och handledning för sjuksköterskor troligtvis skulle leda till att fysiskt misshandlade kvinnor i större utsträckning identifieras och får det stöd och den hjälp de är i behov av. Dessutom ses ambulanspersonalens möjligheter att träffa människor i hemmiljöer som en tillgång för att identifiera faktorer som tyder på misshandel.</p>

Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys beskriva och i viss mån analysera den offentliga bilden av kvinnomisshandlare. Frågeställningarna har varit: vilka begrepp är centrala i beskrivningarna av männen? Vad innebär det för bilden av männen att just dessa begrepp är de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa begrepp är de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfråga är obefintlig, men forskning om kvinnomisshandel som samhällsproblem och kunskapsfält har visat att en könsmaktsförståelse av mäns våld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap. Urvalet har bestått av två av Statens Offentliga Utredningar (SOU). Materialet har bearbetas utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv för att få fram vilka begrepp som är centrala eller omtvistade och vad det kan bero på. Som ytterligare analysverktyg har maskulinitetsteori använts. Resultatet har visat att det dominerande könsmaktsperspektivet ligger till grund för bilden av de misshandlande männen och att de i hög utsträckning beskrivs med begrepp som makt och kontroll. Behandling av männen ses som problematiskt och bilden av mannen kan anas vara en förklaring till detta.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie om våld i nära relationer. Syftet är att undersöka erfarenheter hos kvinnor i Sverige och Armenien som har levt i en våldsrelation, samt undersöka hur man förhåller sig till det utifrån den kontext man befinner sig i, men även undersöka vilket bemötande man får av sina vänner, familj och staten. Våld i nära relationer är ett omfattande problem och berör inte bara den enskilda människan utan är ett samhälleligt problem som berör och rör oss alla. Uppsatsen bygger på åtta kvinnors berättelser varav fyra kvinnor i Sverige och fyra kvinnor i Armenien och om deras liv och vardag i en våldsrelation. Det gemensamma i vårt resultat är att det spelar ingen roll om du bor och lever i Sverige eller i Armenien angående kvinnornas upplevelser av våldet både känslomässigt och socialt. Det som däremot skiljer länderna åt var vilket stöd som kvinnorna fick från familj, vänner och statliga organisationer.

No description available.

No description available.

Kvinnomisshandel är idag ett komplicerat och tabubelagt folkhälsoproblem. 38 % av kvinnor runt om i världen har någon gång blivit utsatta för misshandel i en nära relation. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för misshandel av män i en nära relation. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod användes i resultatet. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Kvinnomisshandel – ett tabubelagt ämne bland vårdpersonal, Att axla sin professionella roll i mötet med misshandlade kvinnor, Kunskapens betydelse för omvårdnad och Organisationens påverkan på omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde en saknad av relevant utbildning i hur och när frågan om misshandel skulle komma på tal för att inte förolämpa och stöta bort kvinnorna. Sjuksköterskorna påpekade även att behovet av ett utökat samarbete med andra professioner skulle kunna vara till hjälp vid möten med kvinnor utsatta för misshandel i en nära relation. Det påpekades att sjuksköterskorna upplevde det som svårt att axla sin professionella roll och ge kvinnorna den hjälpen de behövde få. Inom sjukvården har sjuksköterskorna en viktig och framträdande roll i att hjälpa kvinnor utsatta för misshandel i en nära relation. / The dilemma of battered women is today a complex and taboo public health problem, 38 % of women around the world has at some point been exposed to intimate partner violence. The aim was to describe nurses experiences of encounter women exposed to intimate partner violence by men. The study was conducted as a literature study where ten qualitative scientific articles and one mixed method scientific article were selected. The result culminated in four categories: Battered women – a taboo subject among health care workers, Shouldering the professional role in the encounter with battered women, The importance of knowledge in nursing care and The organization's impact on the nursing care. Nurses´ experienced a lack of relevant education in how and when to ask women about intimate partner violence without insult and repelling the women. Nurses pointed out that the need for extended collaboration with other professions would be of great assistance in meeting women exposed to intimate partner violence. Nurses observed that it was difficult to shouldering their professional role and provide the assistance that the women needed to receive. The result showed that nurses have an important and prominent role in assisting women exposed to intimate partner violence.

<p>Studiens syfte var att undersöka hur fyra socialsekreterare på Kvinnofridsteamet i Rinkeby uppfattade sitt arbete. Kvinnofridsteamet är en särskild enhet för misshandlade kvinnor, de arbetade från början utan myndighetsutövning, men är numera unika i sitt slag i Sverige, eftersom de har delegerats myndighetsutövning. Viktiga frågor var: hur upplevde Kvinnofridsteamet att eventuell samverkan med andra organisationer fungerade och hur upplevde Kvinnofridsteamet att deras handlingsutrymme påverkats efter att de tilldelats myndighetsutövning? Vi använde oss av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. För att kunna besvara våra frågeställningar intervjuades samtliga fyra kvinnliga socialsekreterare i Kvinnofridsteamet. Resultaten visade bland annat att socialsekreterarna upplevde att deras handlingsutrymme förbättrats sedan de tilldelats myndighetsutövning och att de upplevt samarbetet med olika organisationer som problematiskt i vissa fall. Vi använde oss av ett upplevelseperspektiv samt av organisationsteori för att analysera våra resultat. Tidigare forskning visade att det fanns en efterfrågan hos våldsutsatta kvinnor efter mer kunskap och erfarenhet hos myndigheter som har i uppgift att hjälpa dem. Kvinnofridsteamet kunde tillgodogöra sig den kunskapen och erfarenheten i arbetet med de misshandlade kvinnorna.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vad som får män som brukar våld mot sin kvinnliga partner att motivera sig att få professionell hjälp, samt att påbörja och fortsätta ett förändringsarbete. De frågeställningar som använts handlade om hur männen hittar motivation, vad som gör att de vill förändras, vad i den professionella relationen de tycker är positivt respektive negativt för förändring samt vad i deras övriga tillvaro som hindrar eller främjar förändring. För detta användes en kvalitativ metod som bestod av halvstrukturerade intervjuer med tre män som gick i ett behandlingsprogram via frivården efter att ha utövat våld i nära relation. Det insamlade materialet strukturerades upp i teman som var centrala i männens berättelser och som kunde kopplas till syftet. Resultatet analyserades med hjälp av ett ekologiskt systemteoriperspektiv samt begrepp från generell systemteori och socialpsykologi. Vidare jämfördes männens utsagor med resultat av tidigare forskning på området. Det visade att männen främst såg sin partner och barn som skäl att förändras. Det visar också att olika situationer som de upplevde som krisartade gjorde att de hittade motivation att acceptera hjälp. Vidare att ansvarstagande för sina handlingar, kommunikation och empati har stor påverkan på att hitta motivation och att förändras för de tre männen.</p>

Våld mot kvinnor i nära relationer är ett hot mot kvinnors fysiska och psykiska hälsa. Våldet är till stor del ett problem som är dolt för omgivningen. Kvinnorna berättar inte om sin situation på grund av bland annat skuld- och skamkänslor och av rädsla för männen. Hälso- och sjukvården har en nyckelroll i arbetet med att upptäcka och behandla våldsutsatta kvinnor. För att kvinnorna ska kunna få en adekvat vård är det är viktigt att våldet uppmärksammas som bakomliggande orsak till ohälsan. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge kvinnorna ett gott bemötande och skapa en positiv vårdrelation, hon behöver då kunskap om området och insikt i kvinnornas situation. Detta kan fås genom att ta del av kvinnornas livsvärld. Vårt syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva i nära relationer där de utsätts för våld. Metoden som användes var kvalitativ analys av självbiografier. Fyra böcker analyserades och tre kategorier framkom: Att lida, Att möta utomstående och Att kämpa för relationen. I resultatet presenteras dessa kategorier samt underkategorier. Kvinnorna beskriver känslor av rädsla, isolering och skam som uppkom till följd av att leva i en relation med våld. Trots problemen i relationen hade kvinnorna hela tiden ett hopp om att allt skulle förändras till det bättre. De beskriver möten med utomstående där de blev tagna på allvar och bemötta med respekt men också möten där de upplevde att människor visade förakt och okunnighet. Med stöd av resultatet och tidigare forskning diskuteras hur våldsutsatta kvinnor upplever mötet med sjuksköterskan och hur sjuksköterskan kan arbeta för att hjälpa dem på ett bra sätt. / Program: Sjuksköterskeutbildning