Diss. Uppsala : Univ., 2004. - Recension: Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2004(25):3, s. 107-109.

Bakgrund: Runt 30 procent av alla kvinnor som någon gång varit i en relation har utsatts för våld. Våld är ett samhällsproblem som växer globalt sett och kan bidra till bristande hälsa och minskat välmående hos kvinnan. Syfte: Få en djupare förståelse kring hur omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor ser ut inom vården samt kvinnors upplevelser av vårdpersonalens bemötande efter att ha berättat om våldet. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och innehållsanalys av kvalitativa studier. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Omhändertagande och Kvinnors erfarenheter med två respektive tre underkategorier. Åtgärder består till största del av att remittera kvinnan vidare till andra instanser. Det finns en stor brist på utbildning och kunskap hos vårdpersonal i att bemöta och ge ett adekvat omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Kvinnors erfarenheter av bemötande varierar stort. En del uppger att de blivit bemötta med empati, blivit tagna på allvar och tilläts prata om våldet medan andra blivit skuldbelagda, dömda och förminskade. Barriärer som motsätter att kvinnorna berättar om våld kan vara brist på tillit, rädsla för att bli skuldbelagda och dömd, att våldsutövaren ständigt närvarar samt ekonomiska hinder. Slutsats: Det finns behov av ytterligare forskning kring omvårdnadspersonalens befintliga utbildning samt kvinnors behov vid bemötande. / Background: About 30 percent of all women who have ever been in a relationship have been subjected to violence. Violence is a societal problem that is growing globally and can contribute to poor health and reduced well-being in women. Aim: The aim of this literature review was to gain a deeper understanding of how women are treated in the health care services, and the experiences women have with health care personnel after the disclosure of violence. Method: A literature search was conducted alongside content analysis of qualitative research. Results: Two main themes were found: Care and Women’s experiences’, two respectively three subcategories. Action mainly consists of referring the women on to other agencies. There is a great lack of training and knowledge among healthcare professionals in responding to and providing adequate care for abused women. Women’s experiences of treatment vary highly. Some state that they’ve been treated with empathy, been taken seriously and allowed to talk about the violence, whilst others have been blamed, judged and reduced. Barriers that prevent women from disclosing about violence can be lack of trust, fear of being blamed and judged, the perpetrator may be constantly present or financial obstacles. Conclusion: There is a need for further research on the existing training of nursing staff and the needs of women in treatment.

Syftet med undersökningen var att utifrån beskrivningar från professionella socialarbetare, som arbetat med kvinnor som varit utsatta för mäns partnervåld, analysera vilka konstruktioner dessa professionella socialarbetare hade av den här klientgruppens situation. Frågeställningen var vilka konstruktioner ett urval av professionella socialarbetare, som arbetat med kvinnor som varit utsatta för mäns partnervåld, hade. Frågeställningen var fokuserad på följande teman: kvinnans livsvärld, förhållandet till mannen, våldet i relationen och faktorer för att stanna kvar i- respektive faktorer för att lämna förhållandet. Metoden var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Fem professionella socialarbetare från olika kvinnojourer och socialtjänster intervjuades. Resultaten analyserades utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv samt med stöd från tidigare forskning. Undersökningens viktigaste resultat och slutsats var att de professionella socialarbetarnas konstruktion av den misshandlade kvinnans situation var att hela kvinnans livsvärld påverkades negativt av mannens misshandel. Kvinnan var ambivalent i sitt förhållningssätt till mannen och hon levde hela tiden på hoppet om att mannen skulle förändra sig. Kvinnan upplevde inte våldet som något normalt och hon gjorde alltid på något sätt motstånd mot våldet. / The aim of this study was to analyze the social constructions social workers formed as result of working with women who had been victims of male partner violence. The social constructions analyzed came from the social workers descriptions of the client group’s situation. The question addressed was what social constructions a selection of social workers had that had worked with women who experienced violent abuse from men that they lived in a relationship with. The question was focused on the following themes: the women´s life conditions, the relationship to the man, the violence in the relationship, and what the factors affected whether the woman stayed or left the abusive relationship. The method used was semi-structured qualitative interviews. Five professional social workers from different shelters and social services institutions were interviewed. The interviews were analyzed from a social constructionist perspective with support from earlier research in the area. The most important finding from the study, and conclusion, was that the social constructions the professional social workers made from working with the abused woman was that the entire life situation of the abused women was negatively affected by the abuse from the man. The abused women were ambivalent in their approach to the abusive man, and they lived on the hope that the abusive man would change his abusive ways. The women did not experience the violence as something normal and they always resisted the violence in some way.

<p>Today several things point to the fact that many young women are being abused and sexual harassed. Despite that there is no knowledge about how the girls handle the violence or how the battering affects them. For that reason the purpose of this study is to describe and give a picture of some girl’s experiences of being battered of men they have or have had a relationship with. In focus is also how these girls identities are affected of the battering. These girls were between 16-24 years old when the battering started. </p><p>One important conclusion in this study is that if the attitudes of women battering can change, the power structure between the sexes be evident and the knowledge about women battering increase it might be easier for a lot of women. It could increase the possibility for girls and women to counter men’s power and for battered girls and women to change their situation at an earlier stage than they are able to today.</p>

Tidigare forskning har visat samband mellan språkanvändning och den uppfattning som kvinnor själva och samhället har om våld och övergrepp. Kvinnor som har blivit utsatta för våld och övergrepp möter ofta misstro och skuldbeläggande från omgivningen, vilket leder till att de inte blir trodda och att förövaren i många fall inte döms. I detta arbete undersöks hur en viss språkanvändning framställer våld och övergrepp på ett sätt som bland annat skuldbelägger offret, och vilka konsekvenser den språkanvändningen får. Metoden för arbetet är diskursanalys, och består av en textgranskning av domar från en svensk tingsrätt. Resultaten visar att rätten beskriver våld och övergrepp på ett sätt som leder till konsekvenser som att våldet döljs, förövarens ansvar minskas samt att offret skuldbeläggs. Resultatet leder till förslag på hur rätten istället ska beskriva våld och övergrepp, för att undvika ovan nämnda konsekvenser. Resultatet mynnar också ut i ett förslag till förändring av svensk lagstiftning, men det konstateras även att denna lagändring möjligtvis måste föregås av en samhällelig förändring i stort. / Earlier research has demonstrated a link between language and the view that women themselves and society have of violence and abuse. Women who have experienced violence and abuse often face suspicion and blame from society, which leads to that they are not believed and that the perpetrator in many cases, is not convicted. This study focuses on how the language used in a Swedish court describes violence and abuse in ways that leads to the blaming of the victim, and the further consequences of that specific use of language. The method used in this thesis is discourse analysis, and the empirical study consists of a text review of court judgements by a Swedish court. Findings are that the court describes violence and abuse in a way that leads to that violence is hidden, the perpetrator's responsibility is reduced and the victim gets blamed. The result leads to suggestions on how the court could describe violence and abuse differently, in order to avoid these negative consequences. The result also points towards a proposal for a change in Swedish law, although this change in the law might possibly be preceded by a change in society in general.

This is a qualitative study which purpose is to examine how the social workers in a medium-sized municipality in southern of Sweden are experiencing the different forms of housing that the municipality has for disposal. The purpose is also to examine opinions - belonging to the social workers’ representatives - concerning the value of motivational work in changing the lifestyles of assaulted and addicted women. The questions we have decided to examine are; how is the social services' work with assaulted and addicted women designed, how do the social workers experiences the situation on these forms of housing and what the social workers believe is promoting and inhibiting factors for motivation with assaulted and addicted women. The results in this study are built on qualitative semi-structured interviews with social workers where both sexes are represented. The responses that emerged during the interviews have been analyzed and then associated with theory and previous research. According to the informants the attitudes and commitment shown by social workers are extremely important in order to motivate an assaulted and addicted woman. It has also emerged that there is no specific treatment for women who are abused or active substance abusers. In general the informants do not think that it is optimal to place women on one of the housings that the municipality has for disposal / Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka hur socialsekreterare och behandlare, i en medelstor kommun i södra Sverige, upplever de olika boendeformerna som kommunen har att erbjuda. Avsikten är också att undersöka vad socialsekreterarna och behandlarna anser att motivationsarbetet med misshandlade missbrukande kvinnor har för betydelse i ett förändringsperspektiv. De frågeställningar som vi har valt att undersöka är; hur socialtjänstens arbete med misshandlade och missbrukade kvinnor i den undersökta kommunen är utformat, hur socialsekreterarna och behandlarna upplever situationen på dessa boenden samt vad socialsekreterarna och behandlarna anser är främjande och hämmande motivationsfaktorer till förändring med misshandlade missbrukande kvinnor. Resultaten i denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare och behandlare där båda könen är representerade. Svaren som framkom under intervjuerna har sedermera analyserats och sammankopplats med teori och tidigare forskning. Enligt informanterna är bemötande och engagemang från socialsekreterare och behandlare oerhört betydelsefullt för att på bästa sätt kunna motivera en misshandlad och missbrukande kvinna. Det har också framkommit att det inte finns några specifika insatser till kvinnor som blir misshandlade och är aktiva i missbruk och att informanterna över lag inte tycker att det är optimalt att placera kvinnorna på lågtröskelboendet som kommunen tillhandahåller.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2010.

Today several things point to the fact that many young women are being abused and sexual harassed. Despite that there is no knowledge about how the girls handle the violence or how the battering affects them. For that reason the purpose of this study is to describe and give a picture of some girl’s experiences of being battered of men they have or have had a relationship with. In focus is also how these girls identities are affected of the battering. These girls were between 16-24 years old when the battering started. One important conclusion in this study is that if the attitudes of women battering can change, the power structure between the sexes be evident and the knowledge about women battering increase it might be easier for a lot of women. It could increase the possibility for girls and women to counter men’s power and for battered girls and women to change their situation at an earlier stage than they are able to today.

Background: Violence in a close relationship refers to various acts that can be repeated and systematic, it occurs through physical, mental, financial, sexual violence and abuse. the suffering. Communication is the basis for all meetings, this means listening, understanding and getting closer and being able to receive the affected woman's report of violence. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of and attitudes towards meeting women who are exposed to violence in close relationships.  Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of and attitudes towards meeting women who have been subjected to violence in a close relationship.  Method: Literature review performed through 10 selected qualitative scientific studies. The studies were analyzed according to Friberg's method. Scientific articles were retrieved from two database Cinahl Complete and Pubmed.  Conclusion: The results of this literature review have been themed on the basis of four themes; (1) exposure to violence eats away at the nurse's strengths, (2) finding the balance between personal values and the nurse's professional role, (3) feeling understanding and hesitation in meeting women who have been subjected to violence &amp; (4) lack of support and room for maneuver in the organization  Results: nurses described that it was difficult to meet abused women. Nurses described that it was not obvious how they would act in that situation. This was because the nurses did not understand the situation correctly, they had prejudices, fears or defense mechanisms. A conflict between themselves and their role, organizational constraints or uncontrolled stress made it difficult to work.

AbstraktDetta är en D-uppsats om ämnet ”Mäns våld mot kvinnor”. Uppsatsen är kvalitativ och jag har intervjuat 8 kvinnor som har levt i våldsamma relationer. Jag har även intervjuat en socionom vid kvinnojouren och en polis som i sitt arbete kommer i kontakt med detta fenomen. Mitt huvudsyfte genom denna undersökning har varit att förstå och förklara vad som får en kvinna att stanna i ett destruktivt förhållande där våld förekommer. Jag har utifrån tidigare forskning så som Eva Lundgren, Margareta Hydén och Mona Eliasson samt information från mina informanter kunnat se vissa mönster. De huvudteorier som har använts i undersökningen har varit Eva Lundgrens ”Normaliseringsprocess” samt Margareta Hydéns ”Individuella livsprojekt och gemensamma parprojekt” och även Mona Eliassons teori om könsnormer. Ett genomgående tema som har framkommit i undersökningen har varit att kvinnan ofta är underordnad mannen och av olika anledningar som presenteras närmare i studien anpassar sig efter honom. Ett annat relativt återkommande tema i uppsatsen har varit de stereotypa könsroller som är vanligt förekommande i förklaringar kring destruktiva förhållanden. Jag har med hjälp av Carin Holmberg och Viveca Enanders forskning samt mina informanter även kunnat se hur olika band har skapats mellan mannen och kvinnan dessa förhållanden. Jag har kunnat urskilja att flera av dessa band fungerar som starkt kvarhållande i en relation. Det är mycket svårt att luta problemet kring kvinnomisshandel på enbart en förklaringsmodell och teori utan man måste se det från en bredare kontext då det finns många olika förklaringar. / AbstractThis is a D-essay on the theme of "Violence against women". The essay is qualitative and I have interviewed eight women who have lived in violent relationships. I have also interviewed a social worker at the helpline (kvinnojouren) and a policeman who in his work comes into contact with this phenomenon. My main purpose in this study was to understand and explain what makes a woman stay in a destructive relationship in which violence occurs. I have based on previous research, such as Eva Lundgren and Margareta Hydén and Mona Eliasson and the information from my informants seen some patterns. The main theories that have been used in the study are Eva Lundgren's Normalization Process and Margaret Hydéns Individual lifeplans (individuella livsprojekt) and common coupleprojects (gemensamma parprojekt) and the theory by Mona Eliasson about gender norms. A recurring theme that has emerged in the investigation has been that the woman often is subordinate to the man and that she for various reasons which are presented in the study adapts to him. Another fairly recurrent theme in the paper has been the gender stereotypes that are commonly used in explanations of destructive relationships. With help from Carin Holmberg and Viveca Enanders research and my informants I have also been able to see how different bands are created between men and women who live in these conditions. I have been able to discern that many of these bands serve as a strong retention in a destructive relationship. To understand the violence against women you have to look at the problem in a context. It is difficult to tilt the problem surrounding domestic violence in only one theory and model of explanation and because of that this studie explores multiple different perspectives.