Sammanfattning I Sverige har det statliga apoteketsmonopolet ifrågasatts en längre tid och regeringen utreder nu möjligheten att konkurrensutsätta läkemedelsförsäljningen. Det har även föreslagits i den statliga utredningen (SOU 2008:4 del 2) att ett begränsat sortiment av OTC läkemedel (over the counter = receptfria läkemedel) ska få säljas i dagligvaruhandeln utan farmaceutiskt kompetenskrav. Vid korrekt användning och tillgång till rätt rådgivning kan OTC läkemedel vara till en stor hjälp för den enskilde individen vid egenvård och därigenom också bidra till avlastning på sjukvårdens resursers. Vid felanvändning av OTC läkemedel (över/underdosering, fel indikationsområde etc.), kan de istället få motsatt effekt. Syftet med denna enkätstudie var därför att utforska om konsumenter av OTC läkemedel i Sverige önskar få tillgång till dessa läkemedel i t ex livsmedelsbutiker, där de inte har tillgång till personlig farmaceutisk rådgivning, vidare var avsikten att undersöka hur de i dagligvaruhandeln önskade få läkemedelsinformation. I februari 2008 gjordes en enkätstudie i Västervik som inkluderade 48 deltagare varav 29 kvinnor och 19 män. Studien visade att 71 % av deltagarna hade en positiv inställning till att köpa OTC läkemedel i livsmedelsbutiker, 58 % skulle skaffa information genom läkemedelsförpackning och bipacksedel i kombination med att de tidigare använt läkemedlet. Önskan om tillgång till personlig rådgivning på inköpsstället var störst i åldern ≤ 35 år, där 38 % ansåg sig vilja det. Slutsats av studien är att majoriteten vill kunna handla OTC läkemedel i dagligvaruhandeln och information skulle de få främst från läkemedelsförpackning/bipacksedel i kombination med erfarenheter från tidigare användning. 2008:F5

ADHD är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som drabbar var 20.e barn i Sverige och symtomen kvarstår ofta i vuxen ålder. Riktlinjer för behandlingen av barn finns men för vuxna råder viss osäkerhet, speciellt vad gäller läkemedelsbehandling. Den här studien avser att undersöka om fler läkemedel borde godkännas för behandlingen av ADHD hos vuxna i Sverige. Det är en litteratur studie och materialet har samlats in främst från vetenskapliga artiklar men även från olika myndigheter såsom läkemedelsverket (LMA), socialstyrelsen (SOS), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) samt U.S. Food and Drug Administration (FDA). I USA är ADHD läkemedel godkända och även Sverige har försökt få indikationen godkänd men fick avslag från EMA. De kliniska studierna som utgör resultatet undersöker både effekter och biverkningar av ADHD läkemedel, med fokus på metylfenidat som är förstahandsvalet för både barn och vuxna. Effekten har visat sig vara bra och den mest orosframkallande biverkan av metylfenidat höjt blodtryck har inte visat sig leda till en större risk att drabbas av allvarlig kardiovaskulär hos de användande. Eftersom ’off-label’ förskrivningen av metylfenidat till vuxna ökar i Sverige samtidigt som alltfler vuxna får sin diagnos sent i livet, är det en rimlig förhoppning att dessa läkemedel kommer bli godkända även för vuxna i framtiden.

ABSTRACT Läkemedel i miljön har under de senaste decennierna uppmärksammats alltmer som angelägna miljöföroreningar. De sprids till miljön antingen genom att substanserna eller deras metaboliter utsöndras ur kroppen via urin och faeces eller att oanvända läkemedel spolas ut i avloppet. Vilka effekterna blir i miljön beror på substansernas inneboende egenskaper, som att bioackumuleras i växter och djur, samt på hur persistenta, potenta eller toxiska de är. Dagens reningsverk är inte konstruerade för att ta hand om läkemedelssubstanser, men framförallt genom den biologiska reningen, minskas halterna av några. Syftet med arbetet är att utifrån uppmätta koncentrationer uppskatta de mängder av citalopram, metoprolol och simvastatin som lämnar Länssjukhusets i Kalmar slutenvårdsverksamhet, och att göra en riskbedömning utgående från de halter som når recipienten (Kalmarsund). Miljörisken är baserad på kvoten mellan förväntad koncentration av substansen (PEC) i miljön och högsta koncentrationen av substansen som inte har någon skadlig effekt i vattenmiljön (PNEC). Därför jämfördes denna kvot med kvoten mellan den funna koncentrationen (MEC) i detta arbete och PNEC. Resultatet visar att för metoprolol och citalopram är risken för miljöpåverkan liten eftersom de båda substanserna har en riskkvot < 0,1. Simvastatin kunde inte detekteras och inga beräkningar gjordes därför för substansen. Resultatet av analysen visar också att substansernas halter är likartade i det inkommande och utgående vattnet från Kalmar avloppsreningsverk, vilket tyder på att dessa substanser bara passerar rakt igenom reningsverket. Utifrån erhållna resultat kan slutsatsen dras att inga akuta effekter i vattenmiljön förväntas. Det utesluter dock inte att substanserna kan ha kroniska effekter i vattenmiljön. Riskerna för ekosystemen förväntas vara större än riskerna för människors hälsa. 2008:F17

Det finns många läkemedel som höjer blodtrycket eller interagerar med antihypertensiva läkemedel vilket motverkar en blodtryckssänkning. Den vanligaste interaktionen är en försämring av de antihypertensiva läkemedlens effekt på grund av intag av non steroidal anti-inflammatory drugs, NSAIDs (7). Syftet med denna litteraturstudie är att försöka besvara: Hur påverkas olika grupper av antihypertensiva läkemedel? Hur påverkar traditionella NSAID preparat respektive COX-2 hämmare effekten av antihypertensiva läkemedel? Hur allvarliga är interaktionerna? Vilken dos behövs för att en interaktion mellan NSAIDs och antihypertensiva läkemedel ska uppstå? Vilka typer av patienter utgör riskgrupper? Nio randomiserade kontrollerade kliniska studier inkluderades i detta examensarbete. Studierna undersökte sju olika NSAIDs; diklofenak, ibuprofen, indometacin, piroxikam, sulindac, celecoxib och rofecoxib, och representerade flertalet olika typer av antihypertensiva läkemedelsbehandlingar. Ingen signifikant påverkan på blodtrycket sågs då NSAIDs kombinerades med kalciumantagonister. En signifikant ökning av blodtrycket sågs för ACE-hämmare, ARBs, betablockare och diuretika. Ingen av studierna visade någon signifikant skillnad på interaktionskänslighet mellan ACE-hämmare, ARBs, betablockare eller diuretika. Blodtrycksökningar sågs för diklofenak, ibuprofen, indometacin, piroxikam, och rofecoxib. Celecoxib undersöktes i tre studier och påverkade inte blodtrycket i någon av dem. Slutsatser: Den individuella kardiovaskulära risken för olika NSAIDs beror på flera olika faktorer förutom COX-2 specificitet. Risken är svårbedömd och ännu kan inga NSAIDs klassas som säkra vad gäller kardiovaskulär risk. Dock tycks celecoxib sakna blodtryckhöjande effekter och skulle kunna vara ett bra alternativ för de hypertoniker som behöver samtidig behandling med NSAID preparat. Trots detta kan inga slutsatser dras om celecoxibs kardiovaskulära risk då preparatet skulle kunna påverka andra riskfaktorer förutom blodtryck. Interaktionsmekanismen mellan NSAIDs och antihypertensiva läkemedel är fortfarande oklar och fler studier på detta område behövs. Men troliga teorier är att NSAIDs hämning prostaglandinsyntesen ger en ökad perifer resistens samt en ökad volymretention. Båda dessa effekter ger ett ökat blodtryck. Interaktionen ger relativt små blodtrycksökningar men dessa är kliniskt relevanta då de kvarstår en längre tid. Hos hypertonipatienter där samtidig behandling med NSAIDs är nödvändigt bör blodtrycket och njurfunktion stå under noggrann övervakning.

Från den 1 nov 2009 är det i Sverige tillåtet att sälja ett stort urval av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln. Motivet därtill är att skapa en ökad tillgänglighet för konsumenterna, en prispress samt en fortsatt säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Syftet med denna uppsats är att redovisa och diskutera hur berörda intressenter på den svenska apoteksmarknaden ser på att receptfria läkemedel nu får försäljas utanför apotek. Uppsatsen belyser de aspekter som låg till grund för liberaliseringen av marknaden för receptfria läkemedel. För studien har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer använts. Sammanlagt intervjuades 18 personer som kunde tänkas ha intressen i och åsikter om de utvalda aspekterna. De intervjuade pekade på att utfallet av avregleringen blivit en ökad tillgänglighet speciellt i tätbebyggda områden och för frekvent använda läkemedel. Trots ökad konkurrens har ingen prispress på receptfria läkemedel ännu skett. För att uppnå en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning är det viktigt att läkemedlen exponeras på lämpligt sätt så att ingen självbetjäning förekommer samt att det finns en åldersgräns för inköp. Krävs rådgivning ska den lämnas av personer med farmaceutisk kompetens. Slutsats: Den ökade tillgängligheten av de vanligast förekommande receptfria läkemedel får konsumenterna betala för genom oförändrade eller högre priser, och minskade ekonomiska möjligheter för apoteken att ge rådgivning.

Läkemedel är en grupp kemikalier med effekt på olika fysiologiska processer hos människa och djur. Den största källa för läkemedelsrester är avloppsvatten från reningsverk. Eliminering av läkemedelssubtanser i reningsverk är ofta inte fullständig och läkemedelsrester i naturen har påvisats. Läkemedelsrester i vattenmiljö kan bioakumuleras och utgör toxisk risk för vattenlevande organismer. Med den globala utvecklingen av samhället förväntas exponeringen för läkemedelsrester öka. Ciprofloxacin, diklofenak och etinylestradiol tillhör läkemedelsgrupper för vilka effekter på miljö har observerats. En ökad kunskap om substansernas miljöskadliga egenskaper kan ge ett bättre underlag vid miljöriskbedömningar. Syftet med arbetet är att utifrån aktuell litteratur sammanfatta den kunskap och fakta som idag finns om ciprofloxacin, diklofenak och etinylestradiol med avseende på dessa ämnens miljöfarliga egenskaper och miljöpåverkan. Efter sökning och genomgång av vetenskapliga artiklar och rapporter inom området läkemedel och miljö sammanställdes en litteratur översikt över kända miljöeffekter av substanserna ciprofloxacin, diklofenak och etinylestradiol. Apotekens Service AB databas över uthämtade läkemedl på apotek (Concise) användes för kartläggning av användning av ciprofloxacin, diklofenak och etinylestradiol i Kalmar län och Sverige totalt. Ciprofloxacin, diklofenak och etinylestradiol har påvisats i vattenmiljöer i Sverige och andra länder. Kinolon-resistenta bakterier har påvisats i miljö. Toxisk effekt av diklofenak på t ex gamar i Asien har observerats. Etinylestradiol i miljö orsakar störningar av reproduktionsförmåga hos fisk. Det finns idag ingen dokumentation om läkemedel i miljö som pekar på en risk för humanhälsa. Enskilda hushåll står för den största delen av läkemedelsflöde till miljö. Uppmätt koncentration av läkemedelsrester i miljö ligger ofta mellan 1 ng/L upp till några µg/L. I miljön återfinns substanser huvudsakligen i en mix av olika ämnen. Det är viktigt med fortsatt forskning kring läkemedel i miljö för att kunna bidra till bättre framtida kunskap.

Statiner är läkemedel som används för att sänka kolesterolnivån och därmed minska risken att drabbas av hjärtkärlsjukdomar i framtiden. Statinerna verkar genom att hämma första steget i kolesterolsyntesen i levern, då det bildas mevalonsyra. Minskad kolesterolsyntes ökar återupptaget av kolesterol från blodet vilket därigenom minskar halten kolesterol i blodet. En lägre kolesterolnivå anses också minska risken för bröst-och prostatacancer. Detta för att hämningen av mevalonatvägen även leder till blockering av isoprenidmolekylerna farnesylpyrofosfat och geranylgeranylpyrofosfat, som via aktiveringen av andra signalmolekyler kan orsaka nedbrytning av P27, som har uppgift att hämma tumör proliferationen genom att inhibera cyklinberoende kinas i cancer celler. Dessutom även för att kolesterolet är prekursor för könshormonerna östrogen och testosteron och höga nivåer av dessa hormoner ökar risken att drabbas av cancer. Syftet med denna studie är att undersöka om statiner kan minska risken att drabbas av cancer eller om de kan användas som behandling av bröst-och prostatacancer. De studier som användes i detta arbete hittades via databasen PubMed. Det var fyra studier som inkluderades, varav två för bröstcancer och två för prostatacancer. Ena artikeln tar upp möjligheten för förebyggande och den andra möjligheten för behandling av vardera cancerformen med statiner. Resultaten av detta arbete visade att statiner inte kan användas som behandling för cancer, däremot kan de kanske minska cancerrisken en aning men det finns ännu inte säkra bevis på detta. / Background: Statins are used to lower cholesterol levels and with the aim to reduce the risk of developing cardiovascular disease in the future. The statins work by inhibiting the first step in the synthesis of cholesterol in the liver, which is conversion of mevalonic acid. Decreased cholesterol synthesis increases the absorption of cholesterol thereby reducing the level of cholesterol in the blood.Lower cholesterol levels are postulated to reduce the risk of breast and prostate cancer. This is because the inhibition of the mevalonate pathway also leads to the blocking of isoprenoid molecules Farnesylpyrofosfat and Geranylgeranylpyrofosfat, which can cause degradation of P27 by activating other signaling molecules. This molecule has a role in controlling tumor proliferation by inhibiting cyclin dependent kinase in cancer cells.Furthermore, cholesterol is a precursor to the sex hormones estrogen and testosterone and high levels of these hormones are linked to increased risk of developing breast and prostate cancer, respectively. Purpose: The purpose of this study was to investigate whether statins can reduce the risk of developing cancer or, alternatively, be used as a treatment for breast and prostate cancer. Method: This literature study is based on four publications, two on breast cancer and two on prostate cancer, which were found via the PubMed database. One article for each type of cancer addresses the possibility of prevention and the other one the efficacy in cancer treatment. Results: The conclusion of this work is that statins are too inefficient to be used as a treatment of manifest cancer. However, they may reduce the risk of cancer slightly, but there is still no conclusive evidence for this.

Bakgrund: Att läkemedel tas som ordinerat är en grundläggande förutsättning för att en behandling ska ge önskad effekt, detta är dock inte fallet vid hälften av alla förskrivningar. En viktig förutsättning för att patienten ska kunna genomföra sin läkemedelsbehandling enligt anvisning är att de vet vilka läkemedel de ska använda och hur de ska användas.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter går tillväga för att veta vilka läkemedel och vilken dosering de ska använda. Mer specifikt ska undersökningen besvara följande två frågeställningar: Vilka läkemedelslistor har patienterna fått eller använt det senaste året?Vilka informationskällor använder patienter primärt för att veta vilka läkemedel de ska använda och vilken dosering?  Metod: Detta fördjupningsprojekt bestod av datainsamling på apotek och analys av resultat. Datainsamlingen genomfördes av fyra farmaceutstudenter från Linnéuniversitetet på sju olika apotek. Studenterna fokuserade sitt arbete på olika frågor och inriktningen för detta arbete är patienternas informationskällor. Studenterna gick tillsammans med patienter, som tackat ja till att delta i studien, igenom en strukturerad intervju. Deras svar registrerades och analyserades i Excel. Resultat: Totalt tillfrågades 400 individer som uppfyllde inklusionskriterierna om att delta i studien och 215 individer tackade ja till att vara med. Tillsammans hade individerna 1717 recept. Studien visade att den mest frekvent använda/ erhållna informationskällan var utskrift av Mina sparade recept på apotek, att den primära informationskällan för att veta vilka läkemedel som ska användas var svarsalternativet ”annan informationskälla” (patienterna uppgav andra källor än givna) följt av Mina sparade recept på apotek och att den källa som användes mest frekvent för att kontrollera dosering var dosetiketten.  Slutsats: Studien visade att av de äldsta individerna som deltog i studien var det få som använde sig av de digitala informationskällorna. Överlag var det populärt att fråga sin läkare för att få koll på aktuella läkemedel och dosering och den vanligaste orsaken till bortfall var att patienterna hade tidsbrist. Studien utfördes på apotek i olika svenska städer vilket gör resultatet generaliserbart. / Background: The fact that medication is taken as prescribed by the doctor is a basic precondition for a treatment to give the desired effect, but this is not the case with half of all prescriptions. An important prerequisite for the patient to be able to carry out their drug treatment according to the prescription is that they know which drugs to use and how to use them. In order for them to be able to do that, patients need to receive information from somewhere. Purpose: The purpose of the study was to investigate how patients know which drugs and which dosage to use. More specifically, the survey will answer the following two questions: What drug lists have patients received in the past year? What sources of information do patients primarily use to know which drugs to use and what dosage? Method: This project consisted of data collection at pharmacies and analysis of the results. The data collection was carried out by four pharmacy students from Linnaeus University at seven different pharmacies. Pharmacy students used a structured interview guide with patients who agreed to participate in the study. The answers from patients were collected and analysed in Excel. Results: A total of 400 individuals who met the inclusion criteria to participate in the study were asked and 215 individuals, 135 women and 80 men, agreed to participate. The response rate was 54%. Together, the individuals had 1717 prescriptions. The study showed that the most frequently used / obtained source of information was a print-out from the national prescription repository called “My saved prescriptions in pharmacies”. The primary source of information for knowing which drugs to use was the response option “other source of information” (such as asking the doctor) and that the source most frequently used to keep track of dosage was the dosage label. Discussion: The study indicated that of the oldest individuals who participated in the study, just a few used the digital sources of information. In general, it was common to ask the doctor to keep track of current medications and dosage. The most common reason for declining to participate in the study was a lack of time. The study was performed at pharmacies in various Swedish cities, which increase the generalizability of the results.

BakgrundÅr 2017 var det 66 procent av befolkningen i Sverige som hämtade ut ett receptbelagt läkemedel. Fem procent av alla sjukhusinläggningar orsakas av en bristande läkemedelsföljsamhet, vilket påverkar individer i form av ett ökat lidande samt ökar kostnader för samhället. Begreppet följsamhet har utvecklats från att beskriva läkares auktoritet till att beskriva samspelet mellan hälso- och sjukvård och patienter. Sjuksköterskor och läkare har ett ansvar att informera patienter om läkemedlet, samt se till att läkemedelsbehandlingen sker på ett patientsäkert och korrekt sätt. SyfteSyftet var att beskriva faktorer och riskfaktorer som kan påverka patienters läkemedelsföljsamhet. Metod15 vetenskapliga artiklar sammanställdes i en litteraturöversikt. Artiklarna var av kvalitativ och kvantitativ design samt tvärsnittsstudie. Dessa analyserades med stöd av en integrerad analys. Artiklarna sammanfattades enligt Sophiahemmet Högskolas matris. ResultatHuvudfynd som framkom var att patienters inställning till sin sjukdom och behandling kunde vara en påverkande faktor för läkemedelsföljsamheten. Utöver det så upplevde patienter att information ifrån hälso- och sjukvård var nödvändigt för att uppnå och bibehålla en god läkemedelsföljsamhet. Bristande information kunde leda till minskad tillit och förtroende för hälso- och sjukvården. SlutsatsTydlig och lättillgänglig information ifrån hälso- och sjukvården kan leda till ökad förståelse för vikten av god läkemedelsföljsamhet. Det kan öppna upp för diskussion och bidra till ett samarbete mellan hälso- och sjukvården och patienter, där patienters autonomi beaktas och respekteras. Vidare forskning kring begreppet concordance kopplat till läkemedelsföljsamhet skulle vara av intresse.

Breast cancer is one of the deadliest forms of cancers in the world. About 15–30% of all breast cancers are HER2-positive, which involves overexpression of HER2-receptors on the surface of tumor cells. HER2-positive breast cancer is viewed as an aggressive form of cancer because the overexpression of the HER2-receptor causes dimerization with other receptors of the same family; together they bind to ligands and become activated. The activation causes fast, uncontrolled cell proliferation that often results in the formation of a tumor. Cancer can be divided into different stages, at stage 4 the cancer cells from the original tumor breaks away, follows the bloodstream, and forms metastases in other places of the body. When cancer evolves and becomes metastatic the prognosis drastically worsens, and the treatment options are limited. Patients often need several lines of cancer treatment. The first line of treatment is usually trastuzumab in combination with pertuzumab and a taxane, second line is usually trastuzumab emtansine. There is no conclusive third line treatment for HER2-positive metastatic breast cancer (MBC). Due to the development of new anti-HER2 treatments over the last two decades, less patients are dying from breast cancer, however most patients diagnosed with HER2-positive MBC are estimated to face an early death.  The objective of this study was to analyze the pharmaceutical advances that has improved the prognosis for patients diagnosed with HER2-positive MBC. The material, on which this study was based on, was obtained from the Pubmed database via the Linnaeus University Library. Five articles were chosen based on criteria relevant to the topic. The articles were published between 2001 and 2021; all of them were randomized controlled trials (RCT).  The subject of the articles was to compare the efficacy and safety of different forms of anti-HER2 treatments, using patient populations diagnosed with HER2-positive MBC. Mainly the patients' disease progression, treatment response and survival time was analyzed. Pharmaceutical safety was assessed by the rate of adverse events. A total of 2513 patients participated in the studies. Among all the different treatment options that were analyzed in the articles, one treatment combination yielded some of the best results. Pyrotinib in combination with capecitabine increased the disease progression-free time, had the highest proportion of patients who responded to treatment as well as the highest proportion of patients with size-reducing lesions for the longest time. However, the patient group receiving pyrotinib also had the highest incidence of serious adverse events and had the largest percentage of patients who chose to discontinue the study due to adverse events.  Analysis of the five articles concludes that the prognosis for patients diagnosed with HER2-positive MBC has been improved by pharmaceutical advances regarding tyrosine kinase inhibitors, pan-HER inhibitors, combination therapy with monoclonal antibodies (single, mixed, modified or conjugated with other drugs) and chemotherapy with different mechanisms of action. The results from the studies indicated that treatment with a single anti-HER2 drug had the lowest effectiveness, and that some drug combinations had better synergistic effects than others, reflecting on patient survival data. Despite the pharmaceutical advances of the past two decades, the prognosis for HER2-positive MBC can still be considered bleak due to its high death rate. Resistance to anti-HER2 drugs is an ongoing concern that requires more research and development of new treatments.